Djurförsök

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sammanfattning


Min fördjupningsuppsats handlar om djurförsök. Mina frågeställningar är ganska lika, jag tar upp frågorna
- Vad är djurförsök
- Hur ser försöksdjurens liv ut
- Argument för och emot
- Hur mycket förekommer det?
-
Jag kom fram till att djurförsök sker mer än vad vi tror och att siffrorna varierar beroende på om man räknar med EU:s eller Sveriges definition. Att djuren kontrolleras från fosterstadiet till döden av forskare. Livsglada djur stängs in i burar utan någon chans alls till stimulans.

Jag tycker att djurförsök är något fasanfullt men viktigt att prata om! I min fördjupning får du chans att ta ställning om man är för eller emot djurförsök. Jag har själv tagigt ställning emot djurförsök men har ändå lyckats få med argument för djurförsök och att alla djurförsök kanske inte är så onödiga som man tror.

I min fördjupning har jag använt mig av källor jag litar på. Jag har mest använt Djurensrätt och Stiftelsen Forskning utan djurförsök för att de är källor jag har med både för och nackdelar med djurförsök. Viss text i min fördjupning kan säkert vara lite provocerande, framförallt argumenten för och emot djurförsök. Men då ber jag dig tänka på att det inte är mina personliga åsikter.

Inledning

Bakgrund
Jag har valt att skriva om djurförsök. För att det är något som berör mig starkt men det finns också ett stort intresse för det tuffa ämne jag kommer ta upp. För det är inte helt enkelt. För blir det mer rätt att utsätta djur för djurförsök om det är i medicinskt syfte? Säg att du går till doktorn och får reda på att du är fruktansvärt sjuk i sjukdomen X och det enda som kan rädda dig är ett botemedel som testats på djur, skulle du då ta det eller dö? Men tänk då om det var din dotter/son som insjuknade i denna sjukdom, är det självklart att du skulle ge botemedlet till din dotter/son? Fast kanske 100 000 djur har dött av att försöka framställa det perfekta botemedlet? Jag vill verkligen försöka ge både mig själv men andra en ståndpunkt i frågan om djurförsök. Jag vill öppna folks ögon, få dem att förstå att det är fler djur, än vad många tror, som årligen dör i djurförsök. Det är något vissa djur får uppleva hela sitt liv. Instängda i små burar där de får sitta tills djurförsöken tar deras liv. Men finns det något rätt eller fel? Eller är allas åsikter rätt?

Syfte
Syftet med denna uppsatts är att få en starkare ståndpunkt och att kunna uttrycka mig säkrare i diskussioner med en tydligare och säkrare ståndpunkt.

Frågeställningar
1. Vad är djurförsök?
2. Försöksdjurens liv
3. Argument för och emot?
4. Hur mycket förekommer det?

Metod
Jag kommer att gå till väga genom att läsa, jämföra och vara källkritisk mot texterna men också att analysera fakta.

Material
Material som jag tänker använda är faktaböcker, ordböcker, artiklar från Internet, och bloggar.

Vad är djurförsök?

Djurförsök? Vad ger en människa rätten att ”stressa” ett djur psykiskt och/eller fysiskt? I dagen samhälle har vi inte bara djurförsök. Vi har djurplågeri, djurpornografi och sexuellt umgänge med djur. Just djurförsök är ett av de svåraste orden att definiera när det kommer till att utsätta djur för olika saker.

Djurförsök kringgår lagen väldigt ofta och något av det vanligaste försvars argumentet forskare använder är att ”vi stressar bara djuren, vi utsätter dem inte för någon slags djurförsök.” Om man går in på www.life.astrazeneca.se och trycker runt lite så dyker det upp nästan överallt att de är emot djurförsök men ändå gör det, på grund av att vi behöver nya och bättre läkemedel mot svåra sjukdomar och epidemier. De har också lagt upp bilder på deras forskningsdjur där de springer runt och är glada. Men man måste vara källkritisk här, för om de skulle visa upp bilder på djur som är sönder testade och knappt kan gå, skulle förmodligen väldigt många demonstrera och framförallt sluta använda och köpa astrazenecas produkter.

Men vad är då djurförsök, vad räknas som djurförsök?
En vanlig uppfattning om djurförsök är att man endast behöver ta hänsyn till andra djur i form av hela arter eller populationer, men eftersom lidande upplevs av enskilda varelser, inte av arter, bör individen sättas i centrum.

Djurförsök definieras på väldigt många olika sätt beroende på vem och var man frågar. I Europarådskonventionen och i EU:s direktiv är djurförsök det samma som ”användning av djur för försöks- eller annat vetenskapligt ändamål som kan tillfoga djuret smärta, lidande, ångest eller bestående skador.” Som minst ingrepp räknas från ”ett nålstick” eller motsvarande. Med den definitionen användes i fjol 324 067 (2003) djur inom svensk forskning. Enligt EU:s-definitioner räknas inte djurförsök då djur dödas, utan föregående ingrepp, för att man ska ta organ eller vävnader för att utföra försök på. Beteendestudier utan tvångsanordningar och ingrepp, utfordringsstudier och utveckling av inhysnings- eller skötselsystem räknas inte heller som djurförsök. EU-definitionen är mer begränsad än den svenska definitionen. Vilket innebär att det enligt den definitionen redovisas färre djur som utnyttjas i djurförsök än vad som redovisas enligt den svenska definitionen. Vilket jag tar upp i frågan om hur mycket det förekommer.

Sveriges lag säger att inte bara försök på levande djur är djurförsök. Djurförsök är också avlivning av djur enbart för att ta deras organ, vävnader eller celler för försök. Med den svenska definitionen av försöksdjur användes över en halv miljon djur, 552 093 (2003). Enligt den svenska definitionen räknas djurförsök bara på däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur, fiskar och rundmunnar (pirålar, nejonögon.)
Så i den svenska definitionen räknas inte ryggradslösa djur i djurförsök, som t.ex. insekter, blötdjur och kräftdjur. Det finns därför inte heller information om vad för slags försök ryggradslösa djur används i. Men däremot räknas provfiske som ett slags djurförsök. Enligt EU-definitionen räknas det inte som djurförsök då rundmunnar* utnyttjas i försök.
I EU:s definition räknas inte heller provfiske som djurförsök. I övrigt är det samma djurklasser som gäller för djurförsök enligt EU-definitionen som för den svenska.


I USA är det däremot värre, där räknas inte möss, hamstrar, råttor och fiskar som försöksdjur. Så om man skulle försöka titta på hur mycket djurförsök som pågår i USA varje år, skulle det inte gå att få en exakt siffra, enligt våra och EU:s definitioner.

I djurskyddslagen 19 §:
Försöksdjur får användas endast under förutsättning:
1 att det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur.
2 att verksamheten utformas så att djuren inte utsätts för större lidande än vad som är absolut nödvändigt.
3 att det vid verksamheten inte används andra djur än de som fötts upp för ändamålet.

Så enligt den svenska lagen får djur som utnyttjas i djurförsök utsättas för svår fysisk smärta och annat svårt lidande. Lagstiftningen tillåter att djur utsätts för obegränsat lidande om försöket är godkänt av en djurförsöksetisk nämnd och att det inte strider mot djurskyddslagen 19 §. Förmodligen är försöksdjuren de djur som är mest juridiskt utsatta av de alla.

Djurförsök får inte göras utan att en djurförsöksetisk nämnd har yttrat sig och lämnat sitt OK. Beslutet bygger bl.a. på en avvägning mellan den medicinska nyttan och lidandet för djuret.
Enligt www.life.astrazeneca.se så är det svårt att få ett djurförsök godkänt. Men mellan åren 2003-2005 avslogs endast en procent av de prövande ansökningarna och flera av dem avslogs av andra skäl än djurs lidande.

Många försöksdjur dör i projekt som inte resulterar i något alls, eller bara i att de inte var mycket bättre än vad som redan fanns på marknaden. Ett av de mest kända försöken kommer från Astra zenica. Rakloprid, är ett läkemedel som hjälper till i botningen av schizofreni. Substansen som Astra tog fram avbröts 1992 efter 10 års forskning utan någon som helst framgång förutom att det inte kunde överträffa det dåvarande läkemedlet på marknaden. Deras experiment tog livet av mer än 8000 djur.

Men det är inte bara i Sverige djurförsök förekommer, över allt i världen förekommer det djurförsök. Miljontalsförsöksdjur som sitter inlåsta i kala laboratorier där de utsätts för fruktansvärda forskningar. Djur utsätts för vivisektion, Vivisektion innebär att dissekera ett levande djur eller människa i vetenskapligt syfte. Bl.a. kan djuren utsättas för att man bränner djuren med ingen eller lite bedövning, att man tröttar ut djuren rent fysiskt i olika specialkonstruerade anordningar, att man stänger in djur i mörka rum under en lång tid, att man utsätter djuren för buller, att man låter djuren röka sig till cancer. Det existerar inget i nuläget man inte kan utsätta försöksdjuren för. Letalitet som end-point, det betyder döden som slutpunkt och är den enda korrekta beskrivningen av vad som händer försöksdjuren.

Men även om man läser allt hemskt som händer djuren blir det mer och mer förbättringar. Tack vare grupper emot djurförsök och liknande införs den 11 mars 2009 förbjud mot kosmetiska djurförsök på djur. Inga mer kaniner som behöver få schampo droppat i ögonen och tvångsmatande råttor med råvaror som ska användas i tvål, hudkräm och ögonskugga. För i mars 2009 förbjuds försäljning av kosmetika och hygienprodukter som testats på djur på EU-marknaden. Men undantag görs för tre djurtester som förbjuds någon gång under 2013.


Även om du kanske inte tror det så upplever djuren samma slags känslor som vi. Ett djur kan också uppleva smärta, rädsla, ensamhet, glädje, nyfikenhet, tillgivenhet och ångest. För att bara nämna några känslor. Som en människa har djur behov. Som en människa behöver omtanke och närhet behöver ett djur detsamma. Både Djurensrätt och Stiftelsen Forskning Utan Försöksdjur går samma väg i frågan om djuren kan känna smärta och andra känslor och för dem är det självklart. För hur skulle du känna om du blev instängd i specialkonstruerade anordningar? Eller om du blev instängd i ett helt svart och isolerat rum i dagar. Jag tror att både du och jag vet svaret på den frågan och det är det djurensrätt och stifud* kämpar för. Att djuren känner vissa liknande känslor som vi. Att djur mår precis lika dåligt som en ”normal” människa gör när han/hon utsätts för stark smärta eller obehag.

Men vem betalar för de specialkonstruerade anordningarna? Vem betalar för att forskarna ska få sin lön, för att kunna fortsätta sitt testande på djur? Du gör! Genom att betala skatt, betalar du för djurförsök.

*Rundmunnar – är fiskliknande djur utan käkar som omfattar pirålar och nejonögon
*Stifud – Stiftelsen Forskning Utan Försöksdjur

Livet i laboratoriet och vägen dit

Men det som sker i försödjurslaboratoriernas strängt avgränsade lokaler är stängt för utomstående. Därför har försöksdjurens onaturliga livsöden inte kunnat komma in i våra hjärtan på samma sätt förrän nu.

Forskarna vill ha kontroll över precis alla händelser i försöksdjurens tillvaro. Från fosterstadiet till döden. Ingenting bör vara okänt eller lämnas åt slumpen, för då är chansen stor att försöksresultaten blir otillförlitliga. Innan försöksdjuren ens föds är deras öde bestämt, men vägen dit är inte en färd på rosor. Kontrollen börjar redan före födseln. Genom avel och genmanipulation säkerställer man att djuren har de egenskaper man för tillfället har behov av. Trots detta drabbas djuren lätt av problem innan försöken börjar.

Därför betyder inte djurförsök bara lidande för djuren genom ingrepp. Det handlar om hela situationen för djuren. Redan vid transporten från uppfödaren till forskningslaboratoriet uppstår stressmoment. För när djuren ska flyttas från uppfödaren till laboratorierna runt om i landet kan djuren vara väldigt känsliga för bakterier och annan påverkan utifrån, därför transporteras de i lådor som innehåller tillräckligt foder och vatten för resan i lådan. Lådan får inte under några omständigheter öppnas under färden. Öppnas en låda kan djuren bli värdelösa. Den mat och vatten som finns i lådan, är den mat och vatten djuren ska överleva på, så om det blir förseningar under transporten kan djuren behöva få lida av svält eller till och med dö. Ofta medför förflyttningen en ändring i djurens mathållning när de kommit fram till laboratoriet. Då de måste anpassa sig till den nya matstandard, vilket leder till problem. Djuren får problem med matsmältningen, magkatarr, tarmkatarr, vilket i sin tur orsakar diarréer innan djuret anpassat sig. Å andra sidan har djuren oftast fri tillgång till mat, vilket gör att de kan äta hur mycket som helst, och det blir en av intressena i de kala burarna. Resultatet? Övergödda djur. Det är en av dödsorsakerna då de resulterar i protein- och fettöverskott i en ökad benägenhet att få tumörer. Så det djur som inte avlivas eller dör i djurförsök dör oftast av för mycket mat helt enkelt. Maten består oftast av pellets(torrfoder.)

Försöksdjurens livsmiljö är fattig och trång. Med få undantag förvaras de i små burar som inte ger många möjligheter till rörelse och stimulans. Men hygienen är hög – man vill inte riskera att djuren får några okontrollerade sjukdomar. Många av djuren är så känsliga för infektioner att de förvaras i helt slutna burar. Burarna är då kopplade till automatiska system som reglerar lufttillförsel, temperatur och luftfuktighet – i vissa fall är hela rum och sektioner i en byggnad byggda i sluta system. Det är dock inte helt ovanligt att t.ex. temperaturregleringen slutar fungera och tusentals djur dör.

Burarna djuren förvaras i är inte stora, ett känt exempel är de apor statens smittskyddsinstitut använder sig av. De flesta av dessa apor sitter inspärrade i garderob stora burar (60x60x160) utan möjlighet till något som helst apliv.

Men förutom de vanliga förvaringsburarna finns det speicalburar, för särskilda ändamål. De användes då forskarna måste ha fullständig kontroll över varje enskilt djurs födointag men också avföring. En sådan bur kallas metabolismbur och du ser den till höger här. Det är en mycket liten, rund, genomskinlig bur med nätgolv eller perforerat golv. Buren är fullständigt kal, utan några som helst möjligheter till stimulans. Har djuret otur kan det få sitta flera veckor i en sådan bur. Men behöver man fixera djuret ännu mer för provtagningar etc. kan man använda en så kallad Bollmanbur. I en sådan bur är djuret närmast helt orörligt. Beroende på vad det är för försök kan djuret få sitta i Bollmanburen i minuter eller i flera timmar. Kaniner förvaras fortfarande i burar som är så små att de inte kan ligga i en normal sovställning. Burarna hindrar till och med kaninerna i att kunna sitta normalt. Burarnas väggar är genomskinliga, vilket i sin tur bara stressar djuren mera. Speciellt gnagare behöver ha ett mörkt hål att kunna krypa in i för att fungera normalt, och det är inte ofta djuren har det. För i de normala laboreatorierburarna har djuren ingen möjlighet att komma undan.

Argument för och emot djurförsök.

Att bestämma om man är för eller emot djurförsök är svårt. Det håller jag med om till 110 %. För vem bestämmer om ens åsikter är rätt eller fel? Om man ska vara för eller emot djurförsök? Vilka djur ska få användas om man är för djurförsök och på vilka grunder ska djurförsök få göras? Här är några av alla hundratals argument som finns, både för och emot djurförsök.

Argument emot djurförsök
 Djurens rätt anser att alla levande varelser ska få leva sitt liv utan förtryck, tvång och utnyttjande. Det låter som en självklar rättighet, men det gäller ändå inte för alla individer. För de djur som går på fyra ben eller lägger ägg ser förutsättningarna väldigt annorlunda ut. Att det är fel att diskriminera någon bara för att de har en annan hudfärg, tillhör ett visst kön eller har andra religiösa åsikter diskuteras ofta i media, även om problemen är långt ifrån lösta. Men diskriminering som utgår från art ifrågasätts däremot i princip aldrig.
 Djur är också individer, precis som varje människa är sin egen individ. Det spelar ingen roll hur djuret ser ut eller vilken art den tillhör. Det spelar heller ingen roll hur hög eller låg intelligensförmåga djuret har, utan det som gör djuret till en individ är upplevelseförmågan. En människa har en viss upplevelseförmåga och så har också djuret. Att då säga att man ska utsätta djur för vivisektion är som att säga att vi borde utföra det på mörkhyade, för att de är av en annan hudfärg, eller på handikappade för att de har en annan intelligensnivå.
 Många av de försök som görs idag är plågsamma och medför ett stort lidande för djuren
 Det finns idag alternativ till vissa djurförsök. Dessa metoder är ofta baserade på mänskliga celler, eller utgår från mänskliga modeller eller data.


Argument för djurförsök
 Människan är smartare
- Men det är inte riktigt sant, alla människor är inte smartare än alla djur. En apa kan vara så mycket smartare än en senildement människa. Så varför ska bara intelligensnivån räknas? Samhällets mindre intelligenta människor skulle de inte ha rättigheter då för att de inte har samma intelligens som en ”normal” människa?
 Vi har alltid utnyttjat djur på ett eller annat sätt.
- Men det blir väl inte mer moraliskt acceptabelt för det förekommit en längre tid? För vad skulle vi då säga om krig, rasism och våld? Är det mer acceptabelt för att de då funnits längre? Blir det mer accepterat om någon slår ner någon idag på grund av en annan hudfärg än vad det var för 5 år sedan för de då har funnits längre?
 Vi tillhör olika arter.
- Men ordet art är ett biologiskt begrepp, artindelning säger lika lite om hur man ska behandla individen som indelningar gjorda utifrån etnicitet eller kön.
 Att vara för djurförsök är inte samma sak som att man tycker att djur kan lida hur mycket som helst för människans skull.
 Förbättra hälsan för människor.


Hur mycket förekommer det?

Hur mycket djurförsök faktiskt pågår är svart att fastställa i någon exakt siffra. Det finns år då det skiljer 200 000 djur mellan de olika siffrorna, för att definitionen av djurförsök är olika hos olika människor. Det är EU:s definition av djurförsök som oftast redovisas i massmedia. Det är också viktigt att tänka på att statistiken över djurförsök enbart redovisar det första året som djuret använts. Djur kan nämligen utnyttjas i flera liknande försök under lång tid till och med flera år, vilket inte tas med i statistiken.

De vanligaste djuren som utsätts för försök är (förutom fisk): råttor och möss, snabbt följt av fåglar (främst höns). Sedan är det blandade siffror beroende på var man är mellan kaniner, marsvin, hundar, katter, nötkreatur, grisar, apor och andra djur. Beror också på definitionen av djurförsök.

Eftersom de finns så många olika sidor där de presenterar djurförsöksstatistik valde jag att ta en av de sidor jag litar på mest. Från började hade jag djurensratt.se, stifud.se, life.astrazeneca.se, sjv.se, wikipedia.org, djurforsok.info. Jag blev lite förvånad på vissa sidor där det kunde skilja ungefär 200 000 mellan en sida och en annan där båda skrev att siffrorna var från samma definition av djurförsök. Det var främst skillnader mellan sidorna som var för och emot djurförsök. Då sidorna förmodligen som var för djurförsök ville visa att det är inte så farligt som det låter och att det inte är i den utsträckningen man tror. Medans sidorna emot djurförsök spär på och beskrev mer ingående vad som händer och vad djuren utsätts för. Jag valde stifud.se för jag tyckte att de hade mer fakta baserat i deras statistik och skillnaden mellan EU:s definition och Sveriges. Vilket inte djurensrätt och jordbruksverket hade, som jag övervägde mellan mest. Jag valde att ta med årtalen 2002 till 2006 för att man ska se skillnaden mellan årtalen, både med EU:s definition och med Sveriges definition.

År Antal djur EU:s definition Antal djur Svensk definition Provfiske mm
2006 532 685 760 000 6 600 000
2005 505 681 1 273 000 6 400 000
2004 446 936 846 019 7 100 000
2003 518 053 520 000 9 500 000
2002 281 184 481 000 uppgift saknas
Den statistik jag tar upp är Stiftelsen Forskning Utan Försöksdjurs. Som ni ser t.h. så skiljer siffrorna en del. Om man skulle jämföra år 2005 siffror skiljer de 767 319 djur mellan EU:s definition och den svenska definitionen. Varför djurförsöken var uppe i 1 273 000 försöksdjur enligt svensk definition 2005 beror på en storskalig utfodringsstudie. Avsikten med studien var att minska dödligheten hos utplanterade fiskar.
Men också för att i Sverige definieras all användning av djur inom forskning som djurförsök. Vilket inte stämmer överens med EU:s definition av djurförsök.
2006 ökade djurförsöken 5% i Sverige, om man räknas enligt EU:s definition. Vilket betyder att de djur som utsätts för smärta eller ingrepp i någon form, ökade.
Mest ökade djurförsöken med möss och minskades med kaniner, marsvin och råttor. Minskningen med kaniner, marsvin och råttor är en trend som funnits sedan 1990-talet då man
börjat använda mer och mer genmodifierade* möss. Men enligt den svenska definitionen minskade djurförsöken 2006 i Sverige.

Drygt 12 miljoner djur används i försök varje år i de länder som är med i EU, enligt EU:s definition. Den redan höga siffran kan vara högre, då en del länder har problem med att samla in siffror från alla djuranvändare. Hur många försöksdjur som används i hela världen finns det bara gissningar om. Alldeles för många länder har ingen kontroll över djurförsök och för därför ingen statistik. Gissningarna brukar landa mellan 100 och 200 miljoner djur per år! – Beroende på hur man definierar ordet djurförsök.


*Genmodifierade - Med genmodifierad menas att man tillför en organism en eller flera gener som naturligt inte finns i organismen eller kan ske naturligt med traditionell korsning.
Med hjälp av detta förändrar man organismens egenskaper.

Avslutning

Diskussion
Tack vare min fördjupningsuppsatts har jag lärt mig mer om försöksdjurens grymma tillvaro och fått ett större intresse för b.la. att kämpa mer för djuren! Men jag har också lärt mig att många sidor överdrivit om hur mycket det förekommer och vilka slags försök som utförs. Jag fick en bättre insikt i varför djurförsök görs och lärde mig tuffa argument både för och emot djurförsök. Men jag står fortfarande fast vid att jag är emot djurförsök, på grunderna av att det finns andra sätt och att djuren lider. Även fast jag skulle ta piller om jag var dödssjuk i sjukdomen X som var testat på djur, är jag lika mycket emot som innan. Men, jag förstår mer varför det görs och att alla försök som görs är vedervärdiga.




Källor:http://www.djurensratt.se/pls/portal/docs/PAGE/DJURENS_RATT/GRATISMATERIAL/NEDLADDNINGSBART/RAPPORT_DJURFORSOK_2007.PDF ...