Heroin, opium och andra opiater.

6 röster
10625 visningar
uppladdat: 2008-05-17
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Opium och heroin
De narkotikaklassade drogerna opium och heroin är så kallade opiater. Alla opiater är narkotikaklassade. För att en drog skall narkotikaklassas skall det, enligt Läkemedelsverket, vara hälsofarligt, beroendeframkallande och ge ett euforiskt tillstånd, d.v.s. ett tillstånd då man har dålig eller ingen kontroll över sina handlingar. Att de är narkotikalassade innebär följande:
• Att köpa och sälja opiater är förbjudet.
• All framställning och odling är förbjuden.
• Man får inte agera mellanhand mellan köpare och säljare eller vice versa.
• Det är förbjudet att bidra vid paketering, transportering eller förvar av någon opiat.
Straff döms ut efter grad av brott. Ringa narkotikabrott kan ge böter eller fängelse, dock högst i fem månader. Vid grövre brott normalt fängelse upp till tre år. För de allra grövsta narkotikabrotten blir det finkan i två till tio år.
Framställning och lite allmänt.
Opium kommer från en växt som heter Opievallmo (Papaver somniferum) . Den växer över stora delar av världen, även i Sverige. Dock tillverkas 91 % av all opium i Afghanistan, enligt EU:s senaste rapport. Som man ser här bredvid har opievallmon blommor som är vita, rosa, violetta, röda eller purpurfärgade. Därför är den är en s.k. naturlig drog, alltså en drog som finns naturligt i naturen, så därför har den använts under flera tusen år. När opievallmon blommat skårar man frökapslarna med en speciell kniv. Man skrapar sedan ur en mjölksaft i kapslarna. Mjölksaften är s.k. råopium och av råopium kan man framställa drogen morfin. Ur morfin kan man i sin tur framställa två andra opiater: heroin och kodein. Eftersom folk vill tjäna mycket pengar på sitt knark så är det vanligt att knarket ”spädes ut”. Man tillsätter då ett medel som inte är drogen. Man använder t.ex. socker eller kinin. Det kallas att man påverkar knarkets koncentration.
Heroin är som sagt besläktat med morfin, även kemiskt. Heroinets högre fettlöslighet i jämförelse med morfinets, gör att molekylerna snabbare passerar den s.k. blod-hjärnbarriären. Blod-hjärnbarriären är mycket täta kappilärer i hjärnans blodkärl. Det förhindrar vissa substanser att passera in till hjärnvävnaden. Heroinets höga fettlöslighet gör med andra ord att fettet inte bli så ”tjockt” att det stängs ute av blod-hjärnbarriären. Heroin lanserades 1897 som en medicin mot missbruk. Ironiskt va? Det visade sig att heroin var ett effektivt smärtstillande medel. Det negativa visade sig dock vara att det var mer beroendeframkallande än det tidigare använda morfinet. Efter lanseringen har heroin varit en av dem vanligaste missbruksdrogerna.
Utseende (kännetecken)
Alla opiater kan leda till missbruk. Även de speciellt framtagna s.k. syntetiska drogerna, opioder, som var tänkta att inte leda till missbruk, gör det. Heroin och opium är oftast ett brunaktigt, vitt, pulver. Det kan rökas, injiceras med kanyl efter att den lösts upp i vatten, eller sniffas. De flesta andra smärtstillande drogerna förekommer i form av kapslar, pulver, lösningar, tabletter eller stolpiller.



Kortsiktig verkan.
Opiater stimulerar aktiviteten i det centrala nervsystemet (även hjärnans nervceller). Därefter lugnar opiaten ner aktiviteten i detsamma. Opium sprider direkt efter injektion en våg av välbehag genom kroppen i blodet. Välbehaget övergår sedan till en tillfredställelse där varken sexuella behov, hunger eller smärta existerar. Man domnar bort och glömmer sedan omvärlden. Ett effektivt kortsiktigt smärtstillande medel med andra ord. Ett vanligt yttre tecken att pupillerna drar ihop sig. Om man har tagit större doser är en vanlig verkan att kroppen känns varm. Dödsfall kan förekomma som effekt av försämrad andningsförmåga eller hjärtstillestånd, så det är inget att leka med! Har du dessutom köpt opiumet på gatan så kanske du är osäker på hur pass stor koncentrationen är. Om du har otur är koncentrationen så hög att du kan drabbas av överdosering. Vid överdosering förekommer samma verkningar som nämnda, fast med ännu större effekt. Dessutom kan huden bli kall. Har man fått en medicinsk dos av någon opiat så varar de nedsatta känslorna i ca. 3 – 4 timmar.

Skadeverkan.
Skadeverkningar kan uppstå direkt eller efter regelbunden användning under lång tid. Skadeverkningarna som finns är många. Hur stor skadeverkan det blir beror på många faktorer. Mängd, sättet man tog drogen på, i vilken omgivning man befinner sig, om man druckit alkohol eller tagit någon annan drog samtidigt är bara några faktorer. Befinner man sig med ”tvivelaktiga” personer under ruset kan självklart skadeverkan påverkas. Man kan som en kortsiktig skadeverkan få HIV eller gulsot om man använt samma injiceringsnål (kanyl) som någon annan missbrukare. Det är rätt så vanligt tyvärr. Injicerar man på fel sätt kan det leda till infektioner i hjärtvävnaden och andra hemska sjukdomar. En skadeverkan som man kanske inte kom att tänka på är att missbrukaren, p.g.a. sin nedsatta smärtkänsel struntar i att behandla vanliga sjukdomar, som i och för sig inte måste ha något med missbruket att göra. Om man har missbrukat under en lång tid så är depressioner vanliga. Depressionerna blir dessutom bara djupare om missbrukaren fortsätter missbruka. Då är självmord vanligt. Det utförs ofta med hjälp av en överdos, och kanske en fylla, som ju ökar chansen att dö i samband med överdoser.

Övrigt
Droger så som opium har använts som berusningsmedel och smärtstillande medel i krig. Efter Sovjets fall har stora lager, endast avsedda för förvaring av opium hittats. Mycket har tytt på att dessa lager tillhört militären. Militärerna har fått opium för att kunna döda kallblodigt och fortsätta marschera även om man varit trötta. Man tror också att vissa militärer fick opium som ett tillfälligt läkemedel.

Diskussion
Så, min slutsats efter allt fakta. Tyvärr är det inte så mycket att diskutera om. Visst, man kan skylla på religiösa skäl när man tar droger, och visst, det är en partyeffekts-höjande grej. Men frågan är om de människor som fortfarande använder droger inte bara är en minoritet, precis som nutidens nazister. Outbildade grovarbetare som på något sätt hamnat på sniskan med tillvaron. Eller används droger också av rika, bortskämda personer, som inte har tillräckligt med äventyr i vardagen? Svaret på varför någon använder droger är nog personligt för varje person. Dessutom är det rätt så svårt att försvara droganvändning i dagens samhälle. Förr i tiden, under andra världskriget, var det kanske lättare. Folk behövde opium för att orka med att döda, se död och kanske till och med för att leva i det kaos som då var. Man skulle kunna säga att hur vanligt droganvändandet är, är det en socioekonomisk fråga . D.v.s. en fråga där det handlar om hur folket har det ställt, och hur livssituationen ser ut för dem. Alltså är drogmissbrukets utsträckning en klassfråga. I klasslöst samhälle skulle folk inte vara olika kunniga om droger. Därmed skulle drogmissbruket vara i stort sett lika för alla länder. Här kommer också skadeverkan in. För ju sämre ställt missbrukaren och hans omgivning har det, ju större risk att missbrukaren och hans omgivning drabbas av sjukdomar. Sjukdomar som kanske inte kan botas med annat än mer droger, pågrund av dålig sjukvård. Också här skulle ett klasslöst samhälle minska skadeverkan. Sjukvården blir lika för alla och därmed har även fattiga missbrukare chans till ”riktig” vård. Drogmissbruket föröder. Familjer slits isär när någon hamnar i ”drogträsket”. Storskaliga konsekvenser kan (för att fritt fantisera) bli att ländernas skolbudget skärs ner för att man måste satsa mer pengar på att motverka drogmissbruk. Det leder i sin tur till minskad utbildningsnivå vilket, som jag nämnde innan, kan leda till fler outbildade personer och därmed fler knarkare. Så här fortsätter det och droghandeln är ett lika outtröttligt, självdestruktivt system som kapitalismen.
Också människorna som tillverkar dessa förödande droger påverkas. Fattiga bönder lovas pengar som för en annan kan tyckas som en spottstyver för att t.ex. ett cigarettbolag får odla där. Detta kan för många fattiga bönder bli enda utvägen att överleva. Ett exempel är ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Heroin, opium och andra opiater.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2008-05-17]   Heroin, opium och andra opiater.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9906 [2024-04-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×