Naturligt Urval

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad är naturligt urval?
Naturligt urval är en biologisk process där omvärldsfaktorer påverkar genetiskt, med resultat att vissa individer kommer att ge ett större bidrag än andra till kommande generationer. De arvsanlag eller olika kombinationer av anlag som gör vissa individer mer anpassade till nuvarande förutsättningar -alltså fortplantningsframgång - kommer att bli vanligare i populationer för varje ny generation. Om dessa omvärldsfaktorer är oförändrade såsom de varit de senaste 3 miljarder åren ( t ex syre och ozonskiktet) så sker en evolutions förändring men om trycket är svagt eller riktningen snabbt föränderlig kan mer eller mindre långvariga perioder av endast mycket små förändringar inträda.
Det naturliga urvalet är alltså den process som lett till de levande varelsernas anpassning och mångfald som finns idag, detta var Charles Darwins viktigaste insikt och utgör kärnan i darwinismen.

Charles Robert Darwin och upptäckten
Charles Darwin, född den 12 februari 1809, död 19 april 1882.Charles Darwin var sonson till den kände läkaren och botanisten Erasmus Darwin. Erasmus Darwin författade boken Zoonomia, ett verk som systematiserar sjukdomar. Boken anses tyda på det faktum att arterna förändras och att Charles Darwin där ifrån kunde ha fått sin ide.

När Darwin var 22 år fick han en möjlighet att med sin lärare förlja med på en forskningsexpedition med fartyget Beagle till Sydamerika. Denna resa tog fem år och under denna tid utvecklades Darwins teori om hur arter utvecklas från varandra.

Darwin väntade en väldigt lång tid innan han la ut sin teori om det naturliga urvalet, detta med tanke på de politiska och religiösa omständigheter som rådde. De evolutionsteorier som redan var i cirkulation byggde på att varje djurart skapades av gud och att när omständigheterna förändrades så böt gud ut arterna. Vid mitten av 1800-talet så hade de religiösa och politiska klimatet blivit gynsammare och Darwin lade tillsammans med en forskarkollega fram huvuddragen i sina teorier. När de inte fick någon direkt respons betsämde sig Darwin för att publicera sitt verk kallat ”Om arternas uppkomst”. Först då började den stora spridningen utav hans teorier och begrepp, deras evolutionsteori blev väldigt omdiskuterad och många valde att ta avstånd från religionen för att lita mer på forskarnas teorier.

Han kom på tanken med ett naturligt urval då han var på galapagosöarna. Han märkte där att det fanns finkar på alla öar och att alla såg olika ut och hade olika sorters näbbar. Han hittade 13 olika finkar på 13 olika öar. Han började då undersöka dem och kom fram till att fåglarna inte tillhörde samma art utan att det var 13 olika arter. Varenda art av finkarna hade anpassat sig till den ö de bodde på och den föda som fanns att konsumera. Han förstod då att man var tvungen att anpassa sig för att överleva, och att de som hade svårt med anpassning inte skulle komma att överleva. Naturligt urval kallade han sin teori.

Hans observationer ledde även till andra saker såsom att anledningen till utspridningen var att fåglarna insåg att det bara fanns en begränsad mängd med resurser och flyttade vidare till andra öar pga det. De anpassade sig på sina öar och skapade en ekologisk nisch, en plats där just denna enskilda arten kan leva och reproducera sig själv. Varje nisch har olika egenskaper som temperatur, vegetation och tillgång till mat. Ibland blir det konkurrens om en nisch då arterna har samma behov, då brukar vanligtvis en av arterna konkureras ut, den starkaste arten vinner.
Konkurrensen har ibland försvunnit eftersom att djuren har:

Specialiserat sig på olika föda

Olika parningsplatser

Födosökande på olika tider av dygnet.

Detta leder till att arterna kan leva sida vid sida i samma nisch, två kända exempel är:

Tornsvalan respektive hussvalan jagar på olika höjder för att kunna få ut mesta möjliga i sina nischer, och därmed också bo i samma nisch.
Sparvhök och duvhök utnyttjar sina olika storlekar till att jag olika stora byten, genom detta kan dem inte konkurera ut varandra sålänge inte den större fågeln börjar jaga mindre byten.

Det finns risker med en smal ekologisk nisch: En specialiserad art (alltså som livnär sig på en enda växart/byte) riskerar att dö ut om födan tar slut. Tillexempel pandan som bara äter bambu är utrotningshotad eftersom den inte hittar tillräckligt med bambu för att överleva.

Han upptäckte även att det finns variation bland individerna inom en art, med variation. Varitation är förekomsten av skillnader mellan individer eller mellan kategorier av individer. Den genetiska variationen är en av grundförutsättningarna för det naturliga urvalet och därmed för den biologiska utvecklingen (evolutionen). Att alla inte har lika genetisk uppsättning är viktig för att vi ska kunna utvecklas. Om alla vore likadana skulle det inte finnas någon variation och alla människor skulle ha samma genetiska uppsättning. Det är även viktigt att en del av variationen är ärftlig så att de starka generna kan leva vidare medan de svagare sinar bort i och med nya generationer.

Den sista väldigt viktiga observationen Darwin gjorde var att organismer producerar mer avkomma än vad som kan överleva. Genom att producera mycket avkomma säkrar man ett arv för framtiden. Om det finns mycket avkomma är det en större chans att någon av dem klarar sig till vuxen ålder och sedan skapa sitt arv för framtiden. Jag tror även att det är viktigt att man lyckas föra vidare sina gener så att man lämnar ett avtryck någonstans.

Alla dessa observationer är viktiga för att det naturliga urvalet ska kunna fungera. Om vi inte skulle producera mer avkomma än vad som kan överleva skulle man inte behöva vara orolig för att det inte fanns tillräckligt med resurser och då skulle inga djur behöva flytta till nya nischer. Om man då inte förflyttar sig behöver man inte anpassa sig och generna slutar att förändras, en minskad förändring i generna skulle leda till en minskad variation. En minskad variation skulle sedan leda till att arterna slutar att utvecklas och då skulle man kunna säga att evolutionen tog slut.

Bevis
Ett bevis för att det naturliga urvalet existerar är detta klassiska björkmätarfjärils exemplet. I England under den industriella revolutionens början fanns det två sotrters björkmätarfjärils arter, en svart och en vit. Beståndet utav de vita var mycket högre än beståndet för de svarta. Detta eftersom att björkmätarfjärilen överlever genom att kamoflera sig på björkar som är vita. De vita fjärilarna hade då en mycket större chans att överleva eftersom att de var
bäst anpassade till omständigheterna. Fabrikerna släppte ut väldigt mycket föroreningar, så pass mycket att björkarna som var vita började bli svarta. Detta ledde till helt andra omständigheter och den svarta fjärilen kunde helt plötsligt kamouflera sig medan de vita fjärilarna inte kunde det. Beståndet utav svarta fjärilar ökade avsevärt medan beståndet utav vita fjärilar minskade.
Detta är ett bra exempel på att de individer med bäst anpassning till omständigheterna överlever längre.

Nutid
Förr var den största motsåndaren mot teorin om naturligt urval kyrkan. Så här ser det inte alls ut idag enligt Charlotta Wärner präst vid svenska kyrkan. Hon tycker att de religiösa aspekterna har ändrats, hon accepterar precis som hennes kollegor gör den vetenskapliga tron på hur tex jorden kom till, hur djur anpassar sig och hur de utvecklas från generation till generation. Hon tror på att gud skapade jorden, men att det inte hände på sju dagar, hon tror
snarare på att gud skapade jorden på ett annat sätt. Hon tror även på att djuren har utvecklats från varandra men att det var guds mening med det hela. Religion och vetenskap går hand i hand och man måste respektera de båda.
Jag frågade även om det fanns olika uppfattningar eller om alla accepterade darwins teorier?
I Sverige trodde hon att alla accepterade den teorin inom kyrkan fast än att de tror på att gud skapade världen. Hon berättade även att det i USA finns städer/områden där man bara får undervisa om den kristna läran, hon tycker det är fel. Man kan inte tvinga människor att tro på gud, så fungerar det inte. Hon tycker att man istället kan undervisa i några olika läror för att man ska få mer insikt i hur olika människor ser på saker och sedan skapa sin egen uppfattning om det hela.(telefon intervju med Charlotta Wärner, präst vid svenska kyrkan)

I dagsläget släpper vi ut mycket föroreningar. Dessa föroreningar påverkar djur mm på ett negativt sätt, många individer skadas/dör på grund av detta. Detta leder till en minskad reproducering och man kommer då att producera för lite avkomma. En liten avkomma kan leda till att arten dör ut efter X antal generationer eftersom att avkomman minskar varje år. Hur många generationer det tar beror helt på hur stor arten är och hur omständigheterna ser ut.
Ett exempel på en art som nästan dog ut pga av effekterna utav tungmetallsförgiftning var havsörnen, arten återhämtade sig dock efter en insats från samhället. Bland annat genom att lägga ut kött fritt från tungmetaller till örnarna.

I och med alla föroreningar förstör vi alla arters egna nischar. Om denna nisch är väldigt ovanlig är det svårt för djuren att anpassa sig till en ny nisch. Om man inte kan anpassa sig till en ny biologisk nisch blir det svårt för arten att överleva och arten dör då ut. I en nisch bor det ju inte alltid bara en art, utan det kan bo flera arter såsom olika insekter mm. Så vi påverkar inte bara en art genom att förstöra nischar utan vi påvkerkar många arter. När vi påverkar många arter börjar vi påverka den biologiska mångafalden, genom att påverka den biologiska mångafalden kan ekosystem sättas ur spel, eftersom djur ofta indirekt har med ekosystem att göra. Arterna kan tillexempel bidra med avföring som växter senare kan använda för att ge energi tillbaka till djuren.
Om ekosystem sätts ur spel kan det leda till att stora områden inte kan klara sig eftersom att samspelet med naturen inte längre fungerar.



Egna tankar
Med naturligt urval syftar man ofta på arternas förmåga att kunna anpassa sig till sin omgivningen. Det finns dock två arter som jag kan komma på som ständigt förflyttar sig för att hitta den bästa platsen att fortplanta sig och överleva på, människan och virus. Människan flyttar ofta för att hitta platser med bättre naturresurser så att man kan utvinna så mycket som möjligt för mesta möjliga pengautvinning. När människorna flyttar följer virusen efter, eftersom att virus saknar en egen ämnesomsättning så behöver de en cell för att kunna föröka sig och få energi. Där kan man säga att vi människor och virus bryter mot det naturliga urvalet och därmed bryter mot naturens lagar. Varför är det så att vi bryter mot denna lag när inga andra individer gör det?

Jag tror att vi emot framtiden måste börja fokusera mera på miljön, miljön har en större del än man tror när det gäller hur jorden fungerar. Ifall det naturliga urvalet inte skulle ha funnits med dess bestånds delar som tex variation och biologiska nischer skulle evol...