Akut leukemi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund

Namnet Leukemi kommer från grekiskan och betyder ”vitt blod” eftersom det är de vita blodkropparna som växer okontrollerat. Det är ett samlingsnamn för flera olika cancertyper i blodet. Till skillnad från andra sorts cancer så bildas det ingen tumör, men de sjuka cellerna kan spridas till andra organ.

Blodkropparna bildas i benmärgen inuti skelettet. Stamcellerna kan bilda upp till fyra miljoner nya celler per sekund. Om man har leukemi så kommer symtom på grund utan att den okontrollerade tillväxten av vita blodkroppar gör att nybildningen av normala blodkroppar skadas och man får brist på normala blodkroppar.

Som sagt finns det olika sorters leukemi. Man brukar dela upp dem i Akut leukemi (ALL) och Kronisk Leukemi. Båda dessa kan man sedan dela upp beroende på vilka sorts huvudgrupp av vita blodkroppar som är sjuka. Vid myeloisk kronisk/akut leukemi så är det ofta grannolcterna som är skadade och vid Lymfatisk kronisk/akut leukemi så är det lymfocyterna som är sjuka. Vid akut leukemi så är det vanlast att barn drabbas av lymfatisk medan myeloisk är vanligare bland vuxna. Det är ovanligt att vara under trettio år och drabbas av kronisk leukemi, 2/3 av alla som drabbas är över sextio år.

Vid akut leukemi så ”hakar” de vita blodkropparna upp sig i ett tidigt skede och man säger att de inte mognar medan den kroniska leukemin beror på ett fel bland kromosomerna.

Cirka 950 fall av leukemi förekommer varje år i Sverige och utav dem så är det 350 vuxna och 70 barn som drabbas av den akuta. Den kroniska leukemin drabbar något fler kvinnor, medan leukemi i övrigt är lite vanligare bland män. Cirka 25% av alla barn med cancer har akut lymfatisk leukemi.

Orsakerna till leukemi är ännu inte helt klarlagda, men ärftlighet och radioaktiv strålning kan sättas i samband med utsträckningen. Även vissa kemikalier tros påverka.


Symtom

Den kroniska varianten har lindrigare symtom än den akuta, även om den i senare skeden kan ha symtom som påminner om den akutas. För det mesta märker inte den sjuke av sjukdomen förrän den höga halten av vita blodkroppar visar sig vid ett vanligt blodprov. En tredjedel av alla fall upptäcks vid en vanlig hälsovårdskontroll. En del har sjukdomen i flera år innan den får symtom. När symtomen tillslut kommer så kan de yttra sig som anemi (blodbrist) på grund utav den förminskade halten av fungerade blodkroppar. Detta bidrar till den trötthet som är ett vanligt symtom. Även aptiten påverkas och personen går ofta ner kraftigt i vikt. Många får buksmärtor på grund utav att mjälten och levern växer.

Vid akut Leukemi kan symtomen komma plötsligt på grund utav den snabba cellförökningen. Brist på blodplättar gör att personen blöder väldigt lätt och näsblod och blåmärken utan förklaring kan uppkomma. Även vid akut leukemi så kan mjälten och levern växa. Det är vanligt med symtom som svårbehandlade infektioner, feber, onaturlig trötthet, blekhet och nattliga svettningar. Smärta i lederna på barn med leukemi misstolkas ofta först som växtverk.

Diagnos

Med ett vanligt blodprov kan man se om en person lider utav leukemi, men för att kunna se vad det är för sort det rör sig om så är man tvungen att göra ett benmärgsprov. Patienten får först lokal bedövning och man tar ut lite av den rödaktiga vätskan genom bäckenbenet eller bröstbenet. Genom att titta på vätskan genom ett mikroskåp så kan man få information om de sjuka cellerna och därmed ge patienten den bästa behandlingen.

Ibland har man anledning att misstänka att sjukdomen spridit sig. För att vara säker på det så tar man ett prov på den vätska som omger ryggmärgen och hjärnan.


Behandling

Eftersom leukemi finns i olika former så skiljer sig också behandlingen mellan olika fall. Det flesta behandlingar är väldigt intensiva och besvärliga och för en del kan biverkningarna till och med leda till dödsfall. Därför kan det ibland vara bäst med en symtomlindrande behandling utan syfte att bota.

Cytostakia är ett sätt att behandla cancern. Det är ett sorts cellgift som stoppar cellernas delning. Problemet är att det även kan störa de friska cellerna vilket kan leda till en del biverkningar, som illamående, trötthet, håravfall. Cytostakia behandlingen kombineras ofta med strålning för att få bästa resultat. Den påverkar också cellernas förökning, men leder också tyvärr till flera biverkningar. Det är vanligt med diarré och en del får hudirritation på de bestrålade ställena.

Att behandla alla biverkningar av cellgifterna och strålningen är en viktig del av behandlingen. På grund av de låga blodvärdena som patienten får så kan personen lätt drabbas av inre blödningar vilket gör att han/hon måste ligga helt still. Det är ovanligt, men en del kan till och med drabbas av hjärnblödning om de rör sig för mycket. Patienten kan även lätt drabbas av infektioner.

Som sagt så kan mjälten bli förstorad och i sådana fall kan det bli nödvändigt att operera bort den. Många får näringsdropp vilket påverkar magen och diarréer blir vanligt.

Det är viktigt att läkaren svarar på alla frågor som patienten kan ha, små som stora. Många vill veta mycket om sin sjukdom och vill veta vad som ingår i behandlingen. Att ha cancer är tufft och många kan känna en trygghet i att prata med sjuksköterskor och med omgivningen för att inte känna sig helt ”utanför”. Det kan kännas bra att bara veta vad som händer i där ute, hur vädret är, hur det går i skolan/på jobbet osv. Eftersom många med leukemi får dålig aptit så är det viktigt att lite extra omsorg läggs på maten. Särskilt för barn så kan det kännas tryggt att någon förälder sover kvar på sjukhuset.


Akut Leukemi

Om patienten lider utav akut leukemi så behandlas den med kraftig cytostakia med målet att få bort alla de sjuka cellerna så att normala kan bildas. När det stadiet uppnås kallas det att sjukdomen går i remission. Efter det fortsätter behandlingen, men då är det ofta lättare för patienten. Om risken för återfalla beräknas som stor så får patienten genomgå en stamcellstransplantation.


Kronisk Leukemi

Om personen lider utav kronisk lymfatisk leukemi, men ändå inte lider av några symtom så brukar man avvakta med behandling och den sjuke kan ofta leva ett normalt liv. Om symtomen däremot skulle vara tydliga när sjukdomen upptäcks så sätts en direkt behandling in.

En del med kronisk leukemi kan lida utav förstorade lymfkörtlar, men inte ha några andra allmänna symtom. I sådana falla brukar det fungera om man strålbehandlar lymfkörtlarna.

Länge visste man inget bot på kronisk myeloisk leukemi men med hjälp av cytostakia så kunde man hålla symtomen under kontroll men nu har en metod som kallas Imatinib kommit. Den är skräddarsydd för den här typen av leukemi och riktar sig till kromosomerna, men ännu vet man inte om metoden leder till förlängd överlevnad.


Stamcellstransplantation

Om det finns risk för återfall och om patienten är under 65 år så kan man göra en stamcellstransplantation. Stamcellerna kan komma från antingen patienten själv (autolog transplantation) eller från en frivillig givare eller släkting (allogen transplantation). Frivilliga givare kan hittas i internationella register.

Innan transplantationen så strål- och cytostakia behandlas patienten kraftigt så att alla celler i benmärgen förstörs, även de friska. På senare år har man börjat med en behandling där patientens givare behandlas med hormoner som gör att stamcellerna åker ut i blodet (annars är de i benmärgen). Med hjälp av en apparat så ”sköljer” man igenom blodet och tar upp alla stamceller, var efter blodet åker tillbaka till kroppen. Sedan ges stamcellerna på en gång till patienten precis som vid en blodtransfusion.

Man kan också få stamceller genom att först söva patienten/givaren ta dem direkt från benmärgen. Det gör ofta ont eftersom det krävs flera stick i höftbenet och hela en liter benmärgsvätska behövs. Om transplantationen är allogen så kan man genast ge stamcellerna annars så fryser man in dom.

Det är också nödvändigt att patienten får ett nytt immunförsvar vid stamcellstransplantation eftersom det är unikt för varje människa. Det är även bra för att det kan ta bort de kvarvarande leukemicellerna.


Alternativa Behandlingar

En del vill ha en alternativbehandling också. För tillfället är alternativ behandling mot cancer förbjudet inom lag, men lindrande av smärta kan fås på en del naturläkemedelsmottagningar. Immunförsvars stärkande naturläkemedel kan också ges för att undvika infektioner. Växterna Iscador och Helixor brukar ge en mild feberreaktion vilket är bra för att få bort infektioner och dessa växter ska enligt tyska undersökningar även ge en svag cancerhämmande effekt. Dessa preparat ska däremot bara ses som ett komplement till den vanliga behandlingen, men kan med fördel användas under hela den tiden. Nu förtiden så forskas det mycket kring iscadors egenskaper.


Psykiska och fysiska påfrestningar

Folk reagerar olika när de får diagnosen leukemi. De flesta genomgår en inre kris. Till att börja med har en del svårt att ta till sig informationen och kan till och med förneka att de är sjuka. Många reagerar med att få ångest, bli nedstämda och känna stor ilska och sorg. För de mesta så hanterar man känslorna bättre efter ett tag. Det kan bero på att vid konstaterandet så vet man ingenting om vad man ska få genomgå, men efter ett tag så har man fått all information och vet vad som väntar en. Det är sedan olika hur man reagerar. En del vill veta så mycket som möjligt om sin sjukdom, medan andra föredrar att tänka på annat. En del vill tala med andra i samma situation och en del söker efter alternativa behandlingar. Många upplever det som jobbigt att berätta för andra och man kan ofta känna en enorm trötthet, både på grund av sjukdomen i sig men också på grund av alla känslor som svallar. Tröttheten blir ofta ett problem, särskilt för de som är föräldrar och känner att de inte räcker till.

Många får också en förändrad grundinställning, man uppskattar kanske mat och dryck mer, trevligt umgänge och naturen. Man kan till exempel bara vara glad över att finnas till. Många känner att de vill ta vara på dagarna, kanske åka till platser de alltid velat besöka och träffa nära och kära.

På grund utav tröttheten och den allmänna svagheten som sitter kvar även efter utskrivningen, så kan många behöva hjälp i hemmet. Det kanske blir nödvändigt att mor/far- föräldrar hjälper till att ta hand om barnen om man har de, eller man kanske måste anlita hemhjälp till de vanliga hushållssysslorna.

Leukemi innebär en rad fysiska påfrestningar, både på grund av sjukdomen i sig men också på grund av alla biverkningar av behandlingarna. Ofta ingår starka smärtstillande medel som annars kan klassas som droger. Eftersom flera patienter får väldigt låga blodvärden som gör att de lätt kan få inre blödningar så måste de ligga stilla, vilket kan vara påfrestande. Blodvärdena gör dem också känsliga för infektioner vilket gör att de ibland måste ligga isolerade och inte kan träffa folk som har minsta förkylning.

Efter utskrivning så kan flera problem uppstå. Många mår fortfarande illa och har dålig aptit. Regelbundna kontroller på sjukhus ingår i vardagen och om man lider av anemi så ingår blodtransfusioner. En del kan känna sig utelämnade efter utskrivningen och blir ofta oroliga när de upptäcker något kroppsligt symtom eftersom de är rädda att det är förknippat med sjukdomen.

När intresset från omgivningen svalnat så kan personen känna sig utelämnad och till och med oförstådd.

Att känna en livsglädje och vilja att leva påverkar tillfrisknandet mycket. Genom till exempel cancer och allergi fonden kan man få bidrag till en ”stugvecka” med familjen och rehabilitering på hälsohem.

Eftersom många känner sorg, ilska nedstämdhet etc så är det viktigt för många att gå i terapi. Därför är yrkesgrupperna psykologer, psykoterapeuter, kuratorer viktiga. Även folk på olika hälsohem är viktiga om patienten beslutar sig för att besöka sådana. Det är viktigt att äta rätt vid rehabiliteringen, därför kan dietister vara till stor hjälp. På grund av tröttheten och svagheten är som sagt hemhjälp en viktig yrkesgrupp
Analys och egna kommentarer

Det känns lite oroande att orsakerna till leukemi inte är helt klarlagda eftersom det finns flera som varje dag jobbar i närheten av radioaktiv strålning och håller på med olika kemikalier. I Sverige är det nog rätt lugnt, här har vi ju arbetsmiljöverket till exempel som kollar upp att arbetsmiljöerna är ok. Jag tänker mest på dem som bor rätt nära Tjernobyl och andra platser med dokumenterad hög radioaktivitet.

På tal om strålning så finns det flera olika sorter i vår närhet som det känns som att vi inte ännu vet hur farliga de är. Kanske borde man undvik att ha mobilen bredvid sig när man sover och strunta i mikromaten? Det ska bli intressant (eller kanske skrämmande!) att höra vad de säger om 50 år.

Jag förstår att många fall upptäcks vid vanliga hälsovårdskontroller. De flesta symtomen är ju sådant som varje människa kan känna då och då (dålig aptit, ont i magen, trötthet, blekhet…) Tur är att leukemi kan ses genom ett vanligt blodprov.

Fast jag undrar lite hur man ser det på blodprovet. I den information jag använde mig av stod det att man hade onormalt mycket vita blodkroppar, men det har man väl alltid när man har en infektion i kroppen? Kanske ser dom ut på något speciellt sätt… Eller så är det så onormalt många att det inte kan vara en vanlig infektion.

Alla de behandlingar som patienten genomgår verkar fruktansvärt påfrestande, men det som är bra är att det idag går att bota. Innan jag började min uppsats så tänkte jag att det måste nästan vara smått omöjligt att bota leukemi eftersom det inte finns någon tumör att ta bort utan ”det sjuka” sitter i blodet. Blodet åker ju genom hela kroppen och chansen att det sprider sig måste vara enormt stor antog jag. Och hur skulle man kunna bota den? Skulle man byta ut hela blodet eller? tänkte jag. Men genom mitt arbete så känns det som att jag förstår hur behandlingen går till. Men även om det låter rätt enkelt på papper så kan jag tänka mig att det är rätt påfrestande för både givare och patient.

Att det finns ett internationellt register över donatorer av stamceller är otroligt bra. Det känns fint att det finns folk som gör sådant. Jag skulle själv hemskt gärna agera som donator, men min största skräck är just sprutor, vilket gör det lite svårt. Men så fort jag kommer över min fobi så ska jag anmäla mig till något sådant eller ge blod. Något jag är säker på det är i alla fall att donera organ när jag har levt klart .

Jag blev även förvånad över den alternativa behandlingen som finns. Jag tror nog inte att cancer går att bota enbart med naturläkemedel, men definitivt att man kan förebygga den och att man kan komplettera sin vanliga behandling med tillskott av Iscador och Helixor. Det ska bli intressant att se vad den pågående forskningen kommer att säga.

Det fascinerar mig hur många ändrar sina liv efter en alvarlig sjukdom. Fast ...