Bertha Kinsky - Bertha Von Suttner

                                              Bertha Von Suttner                              

Bertha Kinsky, som hon hette vid födseln, föddes 1843. Hennes pappa var fältmarskalk, hennes morfar hade varit kavalleriofficer. Det fanns alltså inte mycket som tydde på att hon skulle bli en världsberömd förespråkare för fred. På våren 1876 lät uppfinnaren Alfred Nobel skriva en annons i en av Wiens dagstidningar: "Förmögen, högt bildad, äldre herre söker språkkunnig, mogen dam som sekreterare och husföreståndarinna." Det var särskilt ett svarsbrev som genast fångade Nobels intresse. Brevet kom från en kvinna vid namn Bertha Sofia Felicita Kinsky von Chinic und Tettau. Hon var 33 år, kom från en känd, men inte speciellt rik familj.

En kort tid efter att Alfred fått Berthas brev så möttes de, kemisten som hade uppfunnit dynamiten och kvinnan som skulle bli Europas största fredskämpe.

Det kunde ha blivit en storslagen romans, och hos Nobel fanns nog också förhoppningar om en sådan, men Berta var redan förälskad i sonen i den familj hon hade arbetat hos, Arthur von Suttner.

Hennes anställning hos Alfred Nobel varade bara i en vecka men deras vänskap varade livet ut. Istället så gifte sig Bertha Kinsky sig i hemlighet med Arthur von Suttner samma år som hon hade tagit anställning hon Nobel. Därefter reste de till Mingrelien (även kallat Megrelien, en region i nuvarande Georgien), där furstinnan som Bertha lärt känna i Paris hade sitt residens. Men Nobel och Kinsky hade redan blivit goda vänner och fortsatte att hålla kontakt genom brevväxling ända fram till uppfinnarens död, 1896. Paret von Suttner stannade i Kaukasus i nio år. De gav språk- och musiklektioner och Bertha von Suttner började skriva böcker.

1876 återvände paret till Österrike. Där fick Bertha höra talas om den europeiska fredsrörelsen. Hon beslöt sig då för att ägna sitt liv och sitt författarskap åt denna.

Inom kort var hon Europas främste fredskämpe, aktad av många och hånad av vissa, precis som alla stora män och kvinnor.

Hon jobbade hårt, skrev artiklar, arrangerade konferenser, och föreläste. Alfred Nobel beundrade henne mycket och beskrev Bertha som "en fältherre som förde krig mot okunnighet och dumhet". Han själv blev medlem i den österrikiska fredsföreningen som grundats av Von Suttner och donerade stora summor till föreningen. Bertha Von Suttners största litterära succé är Ner med vapnen! som kom ut 1889. Efter mycket svårigheter att bli publicerad blev den en stormsuccé över hela Europa. Lev Tolstoj skrev ett brev till Von Suttner där han entusiastiskt skrev: "På samma sätt som Harriet Beecher Stowes bok Onkel Toms stuga fick slut på slaveriet, kommer din bok att få krigen att upphöra". Men tyvärr blev det inte så. En månad efter att hon avled 1914 så bröt första världskriget ut.

År 1905 fick Bertha Von Suttn...