Debattartikel: Du duger inte-var perfekt!

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Du duger inte – var perfekt!

Höga krav i skolan har alltid funnits, men frågan är var gränsen går. Ska läxor och prov göra ens liv så stressigt att man varken har tid, ork eller lust att lära? Vilken roll har man som elev, och vad är lärarnas ansvar?

För mig har det alltid varit självklart att göra läxorna och plugga till proven som väntar. En timme om dagen brukar vara lagom, så att man dels ska ha tid att koppla bort skoldagen innan läxläsning, och dels kan koppla av och släppa allt inom skolans portar efteråt. Men det känns mer och mer som att både jag, mina kompisar och andra tycker att gränsen är nådd. Ska man verkligen behöva strunta i sina regelbundna intressen eller säga till sina kompisar dagarna i ända att man inte har tid att träffa dem. Utan fritidsintressen mår man inte bra, hjärnan måste få slappna av emellanåt för att orka ta itu med allt som är inplanerat.

Ovanpå all stress finns ett ännu större lager med press. Press från sig själv, press från sina kompisar runtomkring och press från lärare och föräldrar. Man måste få bra betyg, man måste få bättre än viss person eller man ska helt enkelt bara få MVG. Man kan inte nöja sig med mindre. Det är väldigt sällsynt att höra människor som är stolta över att få godkänt. Även om man har gjort sitt bästa är man inte nöjd. Men detta kan ju inte vara mänskligt! Man kan ju inte göra mer än sitt bästa, eller hur? Varför jämför man sig kompisar emellan? Varför kan man inte vara glad för sin kompis skull? Det är frågor som är svåra att besvara, men det ligger ändå inne i hjärnbarken och fräter sönder det lilla självförtroende man har. Mitt enda svar är att man inte har tid att tänka på andra än sig själv i denna stressiga och tuffa värld.

Lärarnas ansvar då? Kan de göra något? Klart att de kan!! Det är deras största ansvar att få oss elever att bli intresserade och tro på oss själva och vår individuella kapacitet och potential. Men tyvärr gör alla inte det. Det finns lärare som inte bryr sig ett dugg om eleverna gör vad de ska, eller ens försöker få dem att stärka sitt självförtroende. Jag tror att om man inte får den hjälp man behöver så bryr man sig inte. Man tycker inte att ämnet är roligt längre, och detta kan ju vara en av alla hundra orsaker till att allt fler och ler skolkar. Men det värsta som kan hända i skolan, enligt mig, är favorisering av alla slag. Även om man inte kan älska alla så måste alla elever få visa upp sig och få den uppmuntran och hjälp de vill ha. Man kan inte bara berömma de ”duktiga och präktiga” eleverna, som naturligtvis ofta är tjejer med högt satta ribbor. Istället ska man plocka fram det bästa hos alla och berömma det som är bra!

Men tack och lov är inte alla lärare så. Det finns lärare som verkligen fångar elevernas...