Depressionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

INLEDNING

Denna uppsats är en extrauppgift i historia. Uppgiften var att behandla något ämne under 1900-talet. Valet föll på den stora börskraschen, depressionen, i USA 1929. Denna skulle komma att leda det ekonomiska livet i botten, inte bara i USA utan även i resten av världen. Frågeställningen för uppsatsen är om det är möjligt att vi i dagens samhälle skulle kunna drabbas av en liknande depression som den 1929. För att svara på frågeställningen kommer depressionens bakgrund, förlopp, orsaker, konsekvenser och åtgärder att belysas.

DEPRESSIONEN

BAKGRUND
Efter första världskriget skulle USA:s roll på världsmarknaden ändras. Perioden direkt efter kriget var det svår depression i världen, men den varade inte länge. Från 1922 till 1929 blomstrade ekonomin och åren blev kända som ”välståndets decennium” eller ”det ljusa tjugotalet”.

På 20-talet började ett antal nya branscher dyka upp på marknaden. Ett exempel är löpande-band-produktionen av bilar som Henry Ford införde på den amerikanska marknaden. Bilindustrin skapade i sin tur ökad efterfrågan på stål, gummi och olja. I och med elektricitetens utbredning ökade efterfrågan på koppar till ledningarna och på glödlampor. Elektriciteten bredde också ut sig till allt fler hushåll, vilket innebar att invånarna nu ville köpa elspisar, dammsugare, kylskåp med mera. Företagen gjorde vad de kunde för att följa med i utvecklingen och tog därför stora lån för att betala sina investeringar. Även byggnadsindustrin gick på högvarv. Det var framför allt tre faktorer som bidrog till detta: under första världskriget hade byggnationerna avstannat, en kraftig befolkningsökning och att de amerikanska familjerna fick mer pengar till att köpa bostäder. Alla dessa förändringar i teknologi och konsumtionsvaror ledde till en mycket komplicerad ekonomisk bild, där den ekonomiska tillväxten snarare var en följd av att nya branscher hade utvecklats mer än vad de gamla hade gått tillbaka. Denna omställning innebar svårigheter för många. Medan det var arbetslöshet bland tunnbindare och vävare, var det alltför stor efterfrågan på mekaniker och radiotekniker. I det stora hela var 20-talet en period där ekonomin frodades, framför allt i USA. Högkonjunkturen pumpade på.

FÖRLOPP
Denna positiva ekonomiska trend gjorde att folket ställde stor tilltro till börsen och fick uppfattningen att det inte gick att förlora pengar där. Högkonjunkturen ledde till spekulationer som drev aktiekurserna till orimligt höga nivåer. Folk lånade pengar för att köpa aktier som bara steg och steg i värde. Det fanns till och med de som ansåg att aktiehandeln var ett sätt att få bort orättvisorna i världen, alla människor skulle nu kunna bli rika. Den ständiga stegringen av aktiekurserna ledde till mycket generösa villkor för belåning som ytterligare ökade tillgången på medel att investera med. Sista veckan i oktober 1929 kom så reaktionen på de alltför höga spekulationerna. Farhågor för fallande kurser gav plötsligt upphov till ett väldigt utbud av aktier. Detta ledde till panik på börsen, alla ville sälja och ingen ville köpa. Följden blev ständigt fallande kurser. I vissa lägen kunde aktierna sjunka till ett värde av noll kronor. Krisen förvärrades ytterligare av att ett antal banker tvingades stänga, dels beroende på alla lån de beviljat mot otillräcklig säkerhet, dels beroende på den strida ström av människor som ville ta ut sina pengar på banken. Vissa kom för sent och kunde inte få ut pengarna. De gick från att ha varit miljonärer ena dagen till att vara fattiglappar den andra. Folk tog självmord på löpande band. Industrier fick slå igen då efterfrågan minskade kraftigt. Ingen hade råd att köpa varor nu. De företag som inte slog igen avskedade folk för att undvika konkurs. Stor arbetslöshet följde i spåren. Det var inte bara industrierna som drabbades, jordbrukarna hade en egen kris beroende på den ökade världskonkurrensen. Inte heller de hade råd att köpa varor.

Denna nedgång på aktiebörsen betraktades till en början av de flesta affärsmän och ekonomer som en normal konjunkturssvacka, som inom kort skulle följas av en motsvarande återhämtning. Detta blev emellertid inte fallet. Nedgången fortsatte och förstärktes till och med under de följande åren. Den utvecklades mycket snabbt till en allmän ekonomisk kris. Det ekonomiska livet stannade upp och arbetslösheten fick en omfattning som tidigare inte skådats. När den var som högst, mars 1933, var 14,5 miljoner människor i USA arbetslösa. Det motsvarade mer än var fjärde arbetssökande.

ORSAKER
Det finns många orsaker till varför depressionen inträffade och varför den kom att vara så länge. Den närmast liggande förklaringen finner man i de överdrivna spekulationer som resulterade i aktievärden som översteg företagens reella värde. Men även om det var denna faktor som utlöste depressionen kan den ändå inte förklara den djupa ekonomiska kris som följde. Som förklaring till detta finns flertal faktorer:
 Inflytandet från det av krigsskulder drabbade Europa, vars svaga ekonomi också påverkat USA. Sammanhängande med denna förklaring finns också den minskande utrikeshandeln som var en följd av de höga tullarna som infördes i USA för att minska importen.
 Krisen inom jordbruket, som gått dåligt under hela 20-talet, innebar en minskad köpkraft inom näringslivet.
 Med argumentet att hålla lönerna uppe och arbetslösheten nere infördes de så kallade kvotalagarna, som innebar att invandringen upphörde. Därmed upphörde också den ökade efterfrågan på livsmedel som befolkningsökning alltid innebär.
 USA hade en mycket sned fördelning av produktionsresultaten. 5% av inkomsttagarna fick en tredjedel av de totala inkomsterna i landet. Detta innebar att den ökande produktionen i landet inte fick en motsvarande ökning gällande löner och köpkraft.
 Under 20-talet hade efterfrågan på de varaktiga konsumtionsvarorna, såsom bilen, elspisen, elementet mm, ökat. Dock hade inte efterfrågan på de icke-varaktiga ökat märkbart. Det säger sig själv att till slut måste marknaden då bli mättad på dessa varor. Ett exempel: när mer än hälften av alla hushåll i USA under perioden 1916-1927 fick elektrisk kraft ökade efterfrågan på eldrivna varor kraftigt. Industrins kapacitet dimensionerades utifrån den ökade efterfrågan. Men när omkring 70% av hushållen fått elektriskt kraft 1929 var ersättningsbehovet av vitvaror betydligt mycket mindre än nyanskaffningen. Detta resulterade snabbt i överskott på marknaden som ledde till kris och arbetslöshet. En ond cirkel tvingade köpkraft, konsumtion och investeringar nedåt i en allt snabbare takt.

KONSEKVENSER
Krisen kom också att spridas ut i resten av världen. Detta mest beroende på att USA skar ner sin utrikeshandel och sin stora kapitalexport, poster som sammanlagt utgjorde en femtedel av alla internationella betalningar. Detta drabbade framför allt länder som var beroende av amerikanska lån, t.ex. Tyskland som drabbades mycket hårt, Latinamerika och flera östeuropeiska stater.

Man lyckades inte övervinna krisen genom internationellt samarbete. En världsekonomisk konferens hölls i London i juni 1932, men enighet kunde inte uppnås. Istället försökte varje stat att lösa sina egna problem genom att förbättra sin ställning på världsmarknaden i förhållande till de andra. Medlen för att nå detta var devalvering, tullmurar, importförbud och valutarestriktioner. Målet var att erövra en större del av den minskande marknaden. Denna kamp mellan länderna resulterade bara i ännu djupare ekonomisk kris och världshandeln minskade kraftigt. De flesta stater försökte då istället att lägga om produktionen från försäljning på världsmarknaden till den mer skyddade hemmamarknaden. De länder som upprätthöll det mesta möjliga av det internationella handelsmönstret från tidigare perioder var de som kom att klara sig bäst undan krisen. Däribland var Sverige. Det brittiska imperiet bildade tillsammans med Nederländerna, de skandinaviska länderna och Argentina det så kallade sterlingblocket, där varuutbytet i och för sig var reglerat men ändå fortsatte i stor omfattning. De flesta av dessa länder fick också en lika stor produktionsökning under 30-talet som de haft under 20-talet.

ÅTGÄRDER
Från 1933, i och med att Franklin D. Roosevelt blev president, började läget stabiliseras. Det första Roosevelt gjorde var att stänga alla banker och lät de inte öppna igen innan de kunde garantera att de var solida. Han införde också en ny ekonomisk politik som kom att kallas ”the New Deal”. Det viktigaste här var att den federala regeringen skulle inneha den översta rollen inom ekonomin. Konkreta exempel som lades fram inför kongressen var:
 Införande av en ny reglerad valuta istället för guldmyntfoten. Detta innebar att den amerikanska dollarn devalverades med 15%, något som jordbruket fick fördel av.
 Införande av arbetslöshetunderstöd. Detta hade tidigare utformats teoretisk, men inte testats i praktiken.
 Lagen om industriell återhämtning. Denna skulle skötas av det nybildade organet NRA (National Recovery Administration). Det kom också förbud mot minimilöner, maximiarbetstider och barnarbete.
 Lagen om jordbrukets anpassning. Man betalade bönderna för att plöja ned jordbruksprodukterna och slakta sina djur istället för att sälja dem. Detta gjordes för att minska tillgången så att priserna steg.
 Socialstifteslagen. Dessa tvingade delstaterna att samarbeta med regeringen i fråga om arbetslöshetunderstöd och ålderspensioner.
 Tennessee-Valley-projektet. Detta innebar att staten anställde människor till framför allt byggnadsarbeten.
 Regeringskontroll av ekonomin.
 En ny skattepolitik.
Denna politik, the New Deal lyckades att få arbetslösheten att stanna upp, men den minskade inte nämnvärt. Det som var den största framgången var att man fick ordning på välfärdssystemet och det ekonomiska systemet. Arbetarna började organisera sig i fackföreningar, jordbrukspriserna steg igen och bankerna var pålitliga.

EGNA REFLEKTIONER

Under första världskriget stod den ekonomiska tillväxten i stort sett stilla, däremot gjorde industrin det inte. Under krig arbetar industrier för fullt med att tillverka krigsmaterial och pengar satsas för att få fram nya effektiva produktionsmedel. Det är då klart att när kriget var slut och fred infann sig var den industriella nivån en helt annan än innan kriget. Nu kunde industrin istället satsa på invånarna i landet. Den ekonomiska tillväxten rullade igång och befolkningen var rikare än någonsin tidigare. Aktier började bli alltmer populära och folk handlade i aktier utan att riktigt veta de risker det fanns. Det enda de såg vara att aktierna ständigt steg och det var lätt att bli rik. När också nya produkter dök upp på marknaden i och med att industrin växte mer hade de också någonstans att göra av sina pengar, industrierna blev starkare, anställde mer folk och produktionen ökade ytterligare. I denna cirkel åkte den amerikanska ekonomin runt under större delen av 20-talet och optimismen var hög. Dock var det inte hållbart. Aktiekurserna var alltför höga och till slut blev marknaden mättad med alla produkter. Folk som inte visste alltför mycket om den nya ekonomin hade lånat pengar för att kunna köpa aktier. De pengarna kunde de nu inte betala tillbaka. De kunde heller inte få ut några pengar på banken eftersom banken inte hade några. Den positiva cirkeln hade gått över till en negativ cirkel.

Paralleller kan dras med dagens IT-samhälle. Precis som då är det en ny produkt som kommit ut på marknaden, datorerna. Skillnaden är att datorer är en vara som inte räcker länge. Marknaden blir inte mättad. Hela tiden kommer det ut nya produkter bättre och snabbare än den tidigare. Så var det inte på 20-talet. Ett kylskåp är alltid ett kylskåp. Dock finns det risk för att datortillverkarna till slut når gränsen för vad som egentligen är möjligt och inte längre kan tillverka snabbare datorer. Då blir marknaden på kort tid mättad och de företagen går då i konkurs. Men dagens datorer behöver något som vitvarorna på 20-talet inte behövde: mjukvara. Mjukvarufronten kan alltid utvecklas vidare, där är det ingen risk för att företagen ska gå i konkurs.

Även på börssidan kan paralleller dras. Aktievärdet för IT-företagen ligger högt över vad de själva är värda. Det är till och med mer extremt idag än vad det var då. Idag kan ett företag som egentligen bara är ett femtiotal människor med varsin dator vara värt miljoner. På 20-talet var företagen i alla fall värda pengar med tanke på de stora maskiner som fanns då. Dock finns en viktig faktor som gör att IT-aktierna inte kommer att sjunka i botten: marknaden. Marknaden kommer inte at...