Kärnkraft

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kärnkraftteknologin började att utvecklas på 1950-talet och har sedan dess förbättrats mycket.
Sverige har bland världens säkraste kärnkraftreaktorer.
Den svenska kärnkraften började byggas ut under 1970-80 talet och står för ungefär hälften av vår elförsörjning idag.
Kärnkraftens problem är risken för olyckor, sabotage, spridning av plutonium för kärnvapenändamål och förvaringen av det radioaktiva avfallet.

Idag finns det ca: 400 elproducerande kärnreaktorer i drift i ett 25-tal länder.
De står för ungefär en femtedel av hela världens elproduktion.

Uran: I kärnkraftverk används uran som bränsle. Uranmalmen finns att bryta i alla världsdelar och bryts i ett antal länder. Sverige importerar uranmalm främst från Ryssland, Kanada och Australien.
Uranmalmen krossas, renas och anrikas i uranverk.
Den måste anrikas för att malmen har för låg halt av klyvbart uran (uran-235).
Det innebär att uranet bearbetas så att halten av uran-235 ökas. Uranmalmen innehåller bara 0,7 procent uran-235 och resten uran-237 (icke klyvbart) från början men ökas efter bearbetningen till 3 procent uran-235.
Uranet formas sedan till små cylindriska s k kutsar. Dessa packas i långa rör som fungerar som bränsleelementet i kärnreaktorn under ungefär 5 år.
När bränslet är på plats i reaktorn aktiveras det så att uranatomkärnorna börjar klyvas, dvs fission.

Fission: När en atomkärna klyvs frigörs både protoner och neutroner.
De neutroner son frigörs vid klyvningen av en uranatom klyver andra uranatomer och då uppstår en kedjereaktion. Hela denna klyvningsprocess kallas fission. Energi som förut hållit samman atomen, frigörs vid klyvningen och omvandlas till bl a värmeenergi. Det är den värmen som används till att producera el via en turbin eller generator.

Kärnkraft och miljön: All energiframställning medför olika risker för miljön.
Fossila bränslen ökar bl a koldioxidutsläppen med risk för att påverka jorden klimat. I vissa områden på jorden är biobränsleförbrukningen alltför hög och hotar att ödelägga naturen. I vissa länder är kärnkraftreaktorerna osäkra och kärnkraftavfall förvaras på ett osäkert sätt.
Det stora problemet är att mänskligheten i framtiden kommer att behöva en betydligt ökad energitillförsel för att befolkningen som kommer att fördubblas inom 50 år, ska överleva. Det finns idag ca: 2 miljader människor som inte har tillgång till el.
Avfall: Det använda bränslet tas ut ur reaktorn efter fem år. Då är det starkt radioaktivt och man måste förvara det i ett år i vattenbassänger som man kyler av oavbrutet. Detta sker inne i kärnkraftverken och då försvinner hela 90 procent av strålningen. Därefter hämtas det och transporteras till CLAB (Centrala mellanlager för använt kärnbränsle). Där ska bränslet ligga i vattenbassänger i fyrtio år. Under den tiden försvinner ytterligare 9,5 procent av radioaktiviteten.
Slutligen ska avfallet föras till ett säkert förvar i en stålkapsel till ett ställe ca: 500 meter ner i ...