Kina

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hur landet ser ut?

I sydöstra Asien ligger Folkrepubliken Kina, det är den folkrikaste staten i världen. Kina är 20 gånger större än Sverige och ungefär lika stor som Europas yta. Det finns många bergskedjor, högplatåer, djupa sänkor och vidsträckta och låga flodslätter. Två tredjedelar av Kina består av berg och öken. På Tibet är bergstopparna nästan 8000 meter höga och den sänker sig i trappsteg mot havsnivån i öst. Tibets högland kallas ibland för världens tak, för att bergstopparna i genomsnitt är 4000 meter höga. Norr om Tibet finns Kunlun Shan och Tian Shan. Mellan dessa bergskedjor finns öknen Takla Makan som är världen näst största öken. Den breder ut sig över
32 300 km2 och sandkullarna kan bli upp till 1100 meter höga.

Norr om berget Qin Ling finns det två platåer som heter Shaanxi och Shanxi. Lössjorden på platåerna kan lätt föras bort av vinden och vatten, därför har människorna byggt terrasser för att hindra det. Söder om Qin Ling-berget ligger Röda Bäckenet, Yunnans högplatå och sydkinesiska bågen. Här är landskapet fullt med gröna dalar, branta och kägelformade berg och kullar. Österut har vi två jättefloder, Huang He och Chang Jiang. Från Manchuriska slätten ner till Sydkinas landskap är det jordbruksslätter. Här som de flesta kineserna bor, odlas det mest ris och vete.

Kinas floder

Några av världens längsta floder genomkorsar Kina. Floder och kanaler är landets så kallade landsvägar. Idag är konstbevattningen 30 gånger större än för 50 år sedan. Ju mer det odlas ju mer sjunker grundvattnet och som leder till vattenbrist. Bästa sättet att lösa detta är att minska konstbevattningen och istället importera mat.

De två största floderna, Huang He och Chang Jiang, har tillsammans en area på över 2 miljoner km2, det är 5 gånger större än Sveriges yta. Kina har 50 000 floder och 70 % av dem är förorenade. Det värsta är att floderna får ta emot förorenat avloppsvatten och gifter som arsenik och cyanid. Detta leder till minskning av fiskproduktion. En fjärdedel av befolkningen har inte tillgång till bra dricksvatten, men numera har man insett problemet.

Huang He har fått namnet Gula floden, för att vattnet tar med sig slam som liknar gul vällning. Varje år tar flodvattnet med sig 1600 miljoner ton slam ut till havet. Med allt det slam skulle man kunna bygga en mur, som är 1 meter hög och bred 27 varv runt jorden! Ute på slätten sjunker slammet ner till bottnen och det bygger ut floddeltat.

Flodens botten höjer sig av slammet och till sist blir det översvämningar. Men detta är inte helt negativt, om det kommer lite slam på slätten gör det att jorden blir bra att odla på. Om Huang He inte hade funnits hade inte kineserna fått någon mat i nord. Varje år byggs det 25 km2 ny mark av floddeltat. För varje hundra år blir Kina ett ”Öland” större.

Chang Jiang, som är 6300 km lång, är Kinas längsta flod och kallas för den Långa floden. Det bor 400 miljoner människor vid floden och den används för bevattning och transporter. Floden forsar först genom bergtrakterna och ner i Röda Bäckenet, som har kallats efter färgen på sandstenarna. Genom Bäckenet flyter floden på lugnt fram till Östkinesiska havet.

Chang Jiang är Kinas mest trafikerade flod och den viktigaste vattenvägen. Här transporteras tunga varor som järnmalm och kol till industriområden vid Shanghai, Wuhan och Chongqing. Ovanför Ichang håller man på att bygga världens största damm. Vallen, som ska hejda floden, är 200 meter hög och 2 km lång. Det blir jorden största betongvägg. År 2003 var första delsträckan klar och vattnet steg 60 mil uppströms till Chongqing. Man hoppas mycket av projektet. Flera kineser slipper vara rädda för att översvämningar ska förstöra deras hem och kanske ta deras liv. Projektet beräknas vara klar år 2009.

Kinesiska muren

I staterna Qin, Zhao och Yan byggdes försvarsmurar mot varandra och folket. År 221 f.Kr. enades de kinesiska staterna och den första kejsaren av Qin förstörde murarna mellan dem. Istället byggde han samman muren. Halva landets män fick arbeta och det var svårt, eftersom det inte fanns maskiner på den tiden. Många dog under arbetets gång. Kejsaren Shi Huangdi har fått äran att ha "byggt" kinesiska muren. För länge sen var den inte lika lång som idag, men dynastierna fortsatte att bygga och muren förlängdes till 6700 km lång, muren är 8 meter hög med 24 000 st vakttorn. De delar av muren som turister besöker är återställd. Det finns delar av muren som ännu inte är upptäckt, för att den är byggd på ogästvänliga områden.

Kinas klimat

Klimatet i Kina är mycket olika, det beror på höjdskillnaderna och att Kina är ett mycket stort land. Den största delen av Kina hör till den tempererade zonen, men det sträcker sig också en smal tropisk zon och en subtropisk zon. Vintertiden i Kina är ungefär som sommartiden i Sverige.

På bergstopparna i Västkina är klimatet kallt med stränga vintrar. Det är vanligt att temperaturen sjunker till -20 grader i de glesa befolkade dalarna. Om somrarna är det torrt, vilket beror på att landsmassan snabbt kan värmas upp av solstrålar. Det blir öken-liknade klimat, eftersom det regnar så sällan. Torkan, hettan och kylan gör att djuren har svårt att överleva. I sänkorna bland bergen konstbevattnas växterna som ger bete till boskapsdjuren.

I Östkina delar bergskedjan Qin Ling klimatområdena i två delar, norr och syd.

I nord kan man känna av ett sibiriskt klimat med dess iskyla. Eftersom kall luft innehåller lite vatten är vintrarna varken regniga eller snöiga. På somrarna är det däremot mycket varma, med det är också då nederbörden är igång. Det är mycket oregelbundet med nederbörden, torkan omväxlar med översvämningar.

Söder om Qin Ling är klimatet väldigt milt, eftersom det ligger nära ön Hainan som ligger i den subtropiska zonen. Men vinden i nord är stark och kan ibland tränga sig igenom berget och kyla ner området i syd. Sydkina har rikt växlighet. Människorna har omvandlat landskapen med grön sammet. Här växer många värdefulla träslag som t.ex. lack, mullbär, cypress, eukalyptus och bambu. Bambu är världens högsta växt och det finns omkring 1000 sorter i världen. Det är mycket användbart, man kan t.ex. göra möbler av dem eller t.o.m. bygga hus. Man använder även det till redskap i hemmen.

Hela Kina får rikligt med nederbörd. Från söder drar det in monsunvindar, de kan vara så kraftiga att det blåser av hustak och förstör egendom.

Kineserna

Kina är världens folkrikaste land. Av 6.2 miljarder människor är 1.3 kineser, vilket innebär att var femte människa är kines. I Malaysia, Singapore, Nordamerika och Taiwan finns det cirka 50 miljoner kineser. Det finns 22 provinser i Kina och Taiwan anses som dess 23:e provins. Provins betyder landsdel.

På en timme förökar Kinas befolkning med 1375 personer. På ett år blir det 12 miljoner fler kineser, vilket utgör 1 % av jordens befolkning. Medellivslängden är nära 70 år. Det är en mycket hög siffra, eftersom två tredjedelar av u-landsbefolkningen lever i Kina och Sri Lanka. Myndigheten försöker hindra tillväxten, för att tillgångarna ska räcka till alla. Förut blev man tvingad till att göra abort om man redan hade ett barn i familjen. Men numera försöker man hindra det på ett annat sätt, som t.ex. höja skatterna. Om kineserna bara skulle skaffa ett barn skulle Kina inom 15 år uppnå nolltillväxten. Men de som bor i landsbygden skaffar flera barn. Förmodligen slutar Kinas befolkning att växa år 2050 och det beräknas att folkmängden ska vara 1.5 miljarder.

Fördelningen av folket är ojämn. Nästan 90 % av befolkningen klämmer ihop sig på bara 15 % av landets yta. Anledning till att så många bor på samma ställe är odlingen och att en stor del av landet består av berg.

Utbildning

Före 1949 var en stor del av befolkningen analfabeter, dvs. person som varken kan läsa eller skriva. Det kommunistiska partiet tyckte att utbildning var mycket viktigt och att barn skulle gå i skolan. Det finns alldeles för många barn och ungdomar i Kina och kan därför inte erbjuda gratis skolgång. Barn från landsbygden får oftast inte gå i skolan, eftersom de tycker att inkomsten är viktigare. Numera har man även satsat på universitet, som t.ex. inom elektronik eller medicin. Idag kan 85 % i Kina läsa.

Språket

Kinesiska är ett av världens största språk. Det finns flera olika dialekter inom kinesiskan, men alla har gemensamt skrivtecken. Den dialekt som lärs ut i skolor kallas för mandarin. För att förstå eller själv skriva t.ex. en text, måste man kunna minst 2500 tecken. Ett tecken är ungefär i svenskan ett ord. Egentligen är språket inte så svårt grammatiskt sätt. För det finns inga tidsformer som se, såg och sett, utan man använder tidsadverbial för att säga när det hände. Ursprungligen var det bilder, men med tiden blev det till tecken. Vi tar ett exempel.

Stad och landsbygd

I Kina finns det 20 städer med minst 1 miljon invånare. De största städerna är Chongqing, Shanghai, Beijing och Harbin. Människorna flyttar till städer i hopp om att få ett jobb. Men jobben som finns räcker inte till alla. Då breder fattigdomen ut sig. Kina har försökt att för hindra detta med att begränsa tillväxten i städerna och utvecklat industrin i landsbygden. Men ändå pågår en enorm inflyttning, dvs. urbanisering. 100 miljoner människor vandrar från stad till stad på jakt efter sysselsättning. Kina ska bygga nya städer till år 2010.

Shanghai är världens största hamnstad. Där finns ett TV-torn Orient Pearl, som är 450 m högt och till 2008 ska en ännu högre skyskrapa. Men man har upptäckt att staden sjunker, för den står på floddeltat.

I Pudong byggdes 2003 en ny toppmodern flygplats, Pudong International Airport. Det tar 8 minuter att åka 3 mil med tåget som svävar på magneter. Tåget körs i 430 km/h. Detta ska visas i en världsutställning 2010 och 2008 är det Olympia spel i Beijing. Kina kommer att vara i centrum för världens intresse under de närmaste åren.

Flera familjer tvingas flytta från Beijing för att huvudstaden måstes snyggas upp till Olympia spelen. Kinesiska planerare drömmer om ett Beijing med 50 miljoner människor. Många har inte förtroende för det, eftersom luften är så oförorenat och det rasar sandstormar. Men nu är miljöprojektet på gång. Man ska bygga ett skyddsnät tvärs över Norra Kina. Den ska bli 700 mil lång. Det beräknas vara klar 2050. Man har döpt den till den Stora Gröna muren, om det lyckas kommer sandstormarna att minska.

Hongkong har varit under Kinas kontroll under Handynastin. Men under 1800-talet hade Storbritannien börjat smuggla in opium och handeln var förödande för kineserna. Regeringen försökte stoppa det och till sist blev det krig. År 1842 tog Stor Britannien över Hongkong. Efter 156 år återlämnades Hongkong till Kina. Hongkong är känd för sina billiga industrivaror och blivit känd till en av världens viktigaste handelsstäder. Staden tillverkar kläder, klockar, elektronik och leksaker. Kina har lovat att Hongkong ska få behålla sin marknadsekonomi. Det är ett system där tillgång och efterfrågan bestämmer produkt och priser. Hongkongs flygplats Hongkong International Airport har sedan 1998 varit den mest transporterade flygplatsen i världen.

Socialistisk ekonomi

Sedan 1949 har Kina varit ett kommunistiskt land. Staten ägde och styrde det flesta i landet, men grupper av människor kan gemensamt driva företag, s.k. kollektiv. Men systemet med statlig styrning fungerade dåligt. Kina var fast i underutveckling och kinesernas liv försämrades. Missnöjet med systemet växte. Vid 1980-talet var Peng Xiaping Kinas ledare och flera reformer på det ekonomiska området genomfördes. Kina öppnade också dörren mot omvärlden och blev moderniserad. Det ekonomiska systemet har utvecklats till en socialistisk marknadsekonomi. Idag är Kina ett start land. Kommunistpartiet har fortfarande makten i landet fast med svagare kontroll.

Mao Zedong var en av dem som bildade det kommunistiska partiet. Han ville bygga upp ett nytt Kina och uppmanade människorna att öka produktionen. Men allting blev till en katastrof. Bönderna hade inte tid att sköta fälten, produktionen de tillverkade gick inte att använda. Minst 30 miljoner människor svalt ihjäl. Under 1980-talet ökade produktionen snabbt. Utvecklingen har fortsatt och den fördelar sig åt olika håll i landet.

Jordbruksland

Kina har 20 % av jordens befolkning med har bara 7 % av jordens åkerareal. Åkern minskar på grund av att städer breder ut sig och översvämningar spolar bort jord. De kinesiska jordbrukarna har alltid haft problem med vattnet. Men nu har man byggt bevattningskanaler och skyddsvallar som förhindrar översvämningar och matproducenten är trygg. 50 % av arbetskraften arbetar inom jordbruket. Jordbrukarna är effektiva och producerar mat mer än någonsin och skulle egentligen räcka åt alla. Men varje år förökar befolkningen med 12 miljoner, vilket tvingar dem att importera enormt mycket mat.

Till måltiderna brukar kineserna dricka te, som kommer från den vanliga tebusken, och äta grönsaker. En kines äter cirka ett halvt kilo grönsaker om dagen. De vanligaste grönsakerna är tomat, gurka, kinesisk kål och vitkål, som odlas på väggrenar och dikeskanter. De äter inte så mycket mat från djurriket. Köttproduktionen ökar allt mer och djur som vattenbufflar används för dragdjur i jordbruket. Djur som höns, svin, ankor och gäss kan användas som en ”gödselfarbrik”. Dammar är ofta fyllda med snabbväxta fisksorter, vilket också ingår i kinesernas kost.

Folkkommunisterna som den kinesiska landsbygden var organiserad i avskaffades och istället anordnade Ansvarssystemet. Det går ut på att varje familj ska skriva på ett kontrakt som lovar att de ska sälja en viss mängd ris till staten till ett lågt och fast pris. Bönderna har fått det mycket bättre, men tjänar ännu under medelinkomsten, dvs. 8 kr om dagen.

Sydkinas risodling

Risodling är Kinas hjärta. När det är kallt för sädesslagen, skyddar man dem i folie och värmer upp vattnet riset växer i. Ris, som är ett av världens äldsta och viktigaste korn, är basmat för människorna i Monsunasien. Ris är nyttigt och innehåller mycket kolhydrater. En tredjedel av all ris odlas i Kina. 10 % är odlad mark i Kina och av dem är 15 % risåkrar.

Nordkinas veteland

I Kina är vete också en viktig säd. Av vete gör man nudlar. Varför man inte odlar ris där vete odlas, är för att risplantorna inte skulle klara sig i de torra jordarna. Andra grödor än vete är hirs, durra, bomull, majs, jordnötter och sojabönor. Sojabönor är fett- och proteinrika och odlas i Manchuriska slätten. Sojabönor är omtyckt av vegetarianerna och om de äter sojabönorna får de lika mycket vitaminer och mineraler som en vanlig människa som äter kött och fläsk. Sojabönor är en bra och billig ersättare.

Industri och handel

Kina har ett av världens kolrikaste länder med olika typer av kvalité, men det är dåligt med säkerhet i gruvorna och kolproduktionen kräver många liv. 75 % av energin i Kina kommer från stenkol och används i industri, städer och kraftverk. Utsläppen förorenar luften, vilket har lett till skogsdöd. De 5 största förorenade städer finns i Kina. Det stora dammprojektet i Kina ska ge lika mycket el som 20 kärnreaktorer eller 40 miljoner ton kol. Det finns en hel del kol i Nordkina, men det räcker bara till landets egna reserver. Men hoppas också finna olja i Tarimbäckenet.

20 % av arbetskraften arbetar inom industri, de senaste åren har det ökat väldigt mycket. Industrierna ägs av stat eller kollektiv ägare. Det är mycket konkurreringar. Om ett företag, som håller på med billiga bostäder, sjukvård, daghem, skolor och pension, läggs ner kan det orsaka problem för människorna, som t.ex. ökning av arbetslöshet.

I ...