Kinas geografi, samhälle, religion och historia

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning


Historia …….………………………………1

Inledning
Xia (2200-1750 f Kr)
Shang (1750-1040 f Kr)
Zhou (1100-771 f.kr)
Kinas bildande
Qin (221-206 f Kr)
Han (206 f Kr-220 e Kr)
Kinesiska revolutioner 1911-1998


Religion ....………………………………… 5

Inledning
Kinesisk Andetro
Konfucianism
Daoism
Buddhismen


Geografi …………………………………... 9

Inledning
Jordbruket
Naturen
Klimatet
Floder
Kinesiska muren


Samhälle .………………………………….. 11

Inledning
Ekonomi
Mediciner
Maten

Personlig kommentar……………. 13

Källförteckning………………….. 14



Tidig historia


Inledning

Kinas historia är unik eftersom det är den enda civilisation (samhällsliv) som ännu finns kvar. En kinesisk dynasti är den tid en familj har makten. Makten gick vidare till sonen eller den personen som stod närmast familjen. En ny dynasti bildades när familjen blev utkörd från makten genom invasion (fientligt angrepp), uppror osv. Den nya makthavaren bildade en ny dynasti, sedan gav han den och sig själv ett passande namn. Från början kallades makthavarna kungar men efter Qin-dynastin fick de kalla sig kejsare.

Vissa av de första dynastierna låg i olika delar av landet. Kinas gränser ändrades mycket från år till år på grund av många krig. Under dom åren var det ingen som riktigt regerade över hela Kina. Den första som gjorde det var Qin och det var i och med det som makthavaren fick kallas kejsare.


Xia (ca. 2200-1750 f.Kr.)

De första människorna i Kina fanns runt Gula Floden för ca. 6000 år sedan.
Varje år svämmade floden över och slammet som samlades på marken gav den perfekt näring för att man skulle kunna bruka den. Människorna började samarbeta för att kunna bygga vallar och skydda sig mot inkräktare osv. I samband med detta började den första dynastin, (Xia) ca. 2200 f.Kr. Under en lång tid trodde man att Xia bara var en myt. Men nu vet man att den har funnits eftersom man har hittat lämningar från Xia-dynastin. Man vet med ganska stor säkerhet att de hade ett skriftspråk (skrivet språk).


Shang (1750-1040f.Kr.)

Shangdynastin är mest känd för sina kunskaper i bronsarbeten. Vilket inte var så konstigt i och med att den var den mest utvecklade bronskulturen på sin tid. Det var också känt att de hade ett eget skrivsystem. Tecknena har hittats bl.a. på ben från djur. Benen användes till spådomar och kallades orakelben (nuförtiden kallas de drakben). Man ristade in en fråga i det, hettade upp en nål och spräckte benet med den. Sprickorna gav svaren på frågorna. Det finns många som påstår att denna var en utav de mest blodtörstiga av alla de tidiga civilisationerna (samhällena). Under den här tiden började även konsten sprida sig. Man kunde också göra astronomiska beräkningar och bygga vagnar. Man hade också utvecklat ett pengasystem som bestod av snäckor (cowrie). Vissa kinesiska tecken som har med pengar att göra liknar ofta snäckor. Kineserna uppfann också ätpinnarna och började bygga palats och tempel.

Zhou (1100-771f.Kr.)

Från början var Zhou en stam nomader som till slut bosatte sig. Under en lång tid var Zhou underordnade till Shangdynastin. Till slut blev Zhoustaten tillräckligt stark för att hota Shang. Zhou störtade till slut Shang med vapenmakt och blev de nya makthavarna och därmed uppstod Zhoudynastin. Zhou var den av alla dynastier som varade längst. Även om de var officiella ledare för Kina var de under stora delar av tiden så svaga att de inte hade någon speciellt stor makt. Det var under Zhoudynastin som Kina formades som mest.

Under denna tid skedde övergången till Daoism och Confucanism
(Confucius levde 551-479 f.Kr.). De började också med far till son arv av makten. Många forskare tror att Xia, Shang och Zhou uppstod nästan samtidigt längs Yellow River deltat (mångarmad flodmynning). De var olika kulturer som till slut slog ut varandra. Även om de var härskare var de inte ensamma om makten. Zhous styrelsesätt var feodal monarki. Det var svårt att leda över ett stort land. Därför hade man utsett lokala ledare som lydde kungen.

Svåra naturkatastrofer, svält osv. brukade oftast betyda kungen eller kejsarens avgång. Såna saker var tecken på att himmeln var missnöjd med dem och gärna ville ha en ny makthavare. År 771 f.kr. blev de attackerade av barbarer (vildar) från de västra delarna och huvudstaden (Hao, inte långt ifrån det nuvarande Xi’an) ödelades totalt. När Hao inte längre var beboeligt fick Zhou flytta österut.
I och med det så tog östra Zhou över makten. Östra Zhou tog sitt tillhåll i Luoyi som inte ligger så långt ifrån det som nu kallas Luoyang. I 20 år var Kina uppdelat i två delar. Östra delen leddes av Hui medan det i väst leddes av
Ping Wang. Nu hade båda dom lokala ledarna stor makt. Ledarna följde inte kungens order så ofta men han fortsatte ändå som innan utan att bry sig.
Under senare delen av Zhou tog handeln fart och det blev bättre ställt hos folket. Trots det så fick Zhou bara mindre och mindre makt. Till slut blev det hans undergång.


Kinas bildande (771-221f.Kr)

Centralmaktens sammanbrott i Zhoustaten år 771 f.Kr påbörjade en lång tid av politisk splittring inom den kinesiska kulturen. Det var en tid av stark oro med ständiga strider mellan staterna och samtidigt sociala och intellektuella omvälvningar. Efter den ganska långsamma utvecklingen av en kinesisk civilisation med en egen kultur, som hade ägt rum under tusentals år under stenåldern och den äldsta historiska tiden, skedde nu förändringar mycket snabbare under de följande sex eller sju århundradena. Zhoudynastin levde vidare i 500 år till, trots att den miste större delen av sin makt.


Qin (221-206 f.Kr.)

År 221 f.Kr lyckades Kinas förste Kejsare Qin Shi Huangdi, segra över det sista kungariket i Kina och till slut få hela landet under sin makt. En anledning till att han klarade det var att riket Qin var mycket duktiga i järntillverkning och man hade mycket järn på markerna. Det gjorde att de fick ett militärt övertag för man kunde framställa bättre vapen. Qin bestämde att man skulle bygga ihop dom otroligt många små försvarsverk som en gång i tiden hade försvarat de små kungadömena till en lång mur som vi nuförtiden kallar Kinesiska Muren.

De första murarna som stod där innan bygget började var byggda av hårt packad jord. För att verka så fin som möjligt ville han inte ha något kvar som fanns
innan hans egen tid så han startade ett bokbål och brände alla publicerade böcker han kom över men han hittade inte alla och därför finns det väldigt lite kvar utav dom nuförtiden. Det fanns en anledning till att bränna alla böcker, Qin ville
bara ha en lära. Det skulle bli lättare att styra folket då. Om hela Kina hade samma skrift, mått och vikter osv. skulle också handeln i landet öka. Legalismen infördes och den sa att alla (utom kejsaren) var lika inför lagen och skulle därmed ha samma straff. Under Qindynastin breddades också landets gränser mot de länder som idag kallas Vietnam och Korea. Kejsaren hade väldigt dåligt rykte och var hatad av nästan alla i landet. Ändå dog han inte av något uppror.

Under sina sista år började han fundera på att få evigt liv och skickade ut anställda för att leta upp doktorer som kunde ta fram livsbringande mediciner. Medicinerna innehöll tyvärr livsfarliga ämnen som var dödliga redan i små doser, tex. Kvicksilver. De mediciner man trodde gav evigt liv gav istället död, och kejsar Qin dog troligtvis av förgiftning. Efter kejsarens fall föll hela riket in i ett inbördeskrig som varade fram till nästa dynasti (Han).

Han (206-220 e.Kr)

Handynastin kan delas in i tre delar. ”Tidig Han” 206 f.Kr - 8 e.Kr ”Wang Mang interregnum” 8 e.Kr - 25 e.Kr och ”Senare Han” 25 e.Kr - 220 e.Kr. Varför det blev så här fanns det bara en förklaring till och det var att Wang Mang kom till makten utan börd efter en maktkamp i kejserliga leden. Han halshöggs 33 år senare när han försökte bilda sin egen dynasti. Efter Wangs död tog Han över makten igen och skapade sin egen dynasti på nytt. Både västra och östra Han har funnits men de har haft samma ledare eftersom de sen under senare Hanperioden flyttade huvudstaden österut. Qin uppfann den kinesiska administrations-modellen men det var först i Handynastin som man utvecklade den betydligt. Det fanns inga bilar eller telefoner så då var en välorganiserad administrationsplan viktig. Man var tvungen att ta skatt, organisera försvaret osv. Man införde kopparmynt och standardiserade skriftspråket.
Man utvecklades i samma takt som romarriket och trots avståndet handlade man med varandra. Kinas gränser utökades utöver Södra Manchuriet, Norra Korea, Sydvästra Kina och Norra Vietnam.
Trots administrationen försvagades Handynastin rejält under de sista åren. Anledningen till att de blev svagare berodde till största delen på att de inte riktigt kunde ta itu med folkflyttningen som gjordes från Gula Floden i norr (flyttningen gjordes pga. att vilda nomadstammar anföll i norr) till Yangzi i söder. År 220 e.Kr hade de förlorat så mycket makt i all lokala provinser (landsdelar) och hade så många lokala uppror att Handynastin slutligen föll ihop.
Efter detta regerade sjutton dynastier, oftast kortlivade, från 304 e.Kr.-589 e.Kr. Mindre kända dynastier och kungadömen regerade också under denna tid i följande ordning:

Tre kungadömen (220-280 e Kr)
Suidynastin (589-618)
Tangdynastin (618-907)
Fem dynastier (907-960)
Norra Sung (969-1126)
Södra Sung (1127-1179)
Yua (1279-1368)

Ming(1368-1644)

På 1350-talet förekom ett allvarligt uppror mot mongolernas styre i Yangtzedalen. Den mongoliska makten i Östasien föll efter en tid samman. Mingdynastin hade under sin regeringstid sammanlagt 16 kejsare. I början av 1600-talet slets kejsarriket sönder av uppror. 1644 var Mingdynastin över. 1644 började Qingdynastin regera.

Qing (1644-1911)

Den första härskaren över Qindynastin var regenten Dorgon. En av anledningarna till välståndet i Kina under den tidigare delen av Qindynastin var förändringar i det kinesiska jordbruket. De nya grödorna var majs, sötpotatis och jordnötter. Detta ledde till att den brukade arealen utökades betydligt mellan 1660 och 1760. Under samma period nästan fördubblades befolkningen.


Kinesiska revolutioner (1911-1998)

1912 hade Kinas sista kejsare blivit avsatt, men ledarna för revolutionen misslyckades att ena det väldiga landet. Under 1920-talet rådde stor politisk oreda med missämja mellan generaler som behärskade var sin del av riket. 1925 övertogs ledningen för partiet av en ung officer med namnet Jiang Jieshi. Han stred mot generalerna och hade stora framgångar. I slutet av 1920-talet kontrollerade han stora delar av Kina.

När Japanerna 1937 gick till anfall in i det centrala Kina, tvingades Jiang och kommunisterna att tillsammans bekämpa angriparen. Samarbetet varade till Japans kapitulation vid andra världskrigets slut, då inbördeskriget i Kina på nytt blossade upp. 1949 utropade Mao Folkrepubliken Kina med Peking som huvudstad. För första gången sedan 1912 fanns nu en kommunistisk regering, som hade kontroll över hela det kinesiska fastlandet.
Kinas ekonomi var före 1976 en socialistisk planekonomi. 1976 dog den legendariske kommunistledaren Mao. Efter det att Kina gick in i en socialistisk marknadsekonomi har landet utvecklats fort. Ekonomin har förbättrats de senaste åren.

Religion


Förklaring till tabellen

Här kan man se religionens utveckling genom Kinas historia. Man kan också i vissa fall se vilka år de har införts eller avskaffats.


Inledning

Fyra religiösa traditioner har funnit och finns med i den kinesiska religionshistorien:
1. Andetro 2. Konfucianism
3. Daoism 4. Buddhism

Därtill kommer kristendom och islam, som tidvis spelat framträdande roller.


Kinesisk andetro

Människorna anses ha två själar. Den ena dör med kroppen, men den andra lever vidare i andarnas värld.
Ett namn på världsordningen är dao, vanligen översatt med ”vägen”. Dao är himmelens väg, som människor skall följa.

I dao samspelar två krafter: ”Yang” och ”Yin”. Yang är den manliga, himmelska kraften och står för ljus och aktivitet. Yin är den kvinnliga kraften, jorden, och står för mörker och passivitet.
Samspelar inte Yang och Yin på rätt sätt, uppstår kaos och olyckor både i natur och samhälle.



Konfucianism

Konfucianismen har fått sitt namn efter den store läraren Kong (Kong Fuzi), som levde 551-479 f.Kr.
Konfucius var ingen nyskapande tänkare och ville inte stifta någon ny religion.
Även om Konfucius inte ville vara stiftare av en ny religion, har konfucianismen ofta framträtt som religion. Omkring 100 f.Kr blev den statsreligion, och sedan skedde officiella offer enligt konfucianska föreskrifter ända fram till 1900-talet.
Den konfucianska livssynen gav kinesisk tradition fasthet och stadga under
ett par tusen år.

Den kommunistiska revolutionens seger 1949 gav kinesiskt samhällsliv ny stabilitet efter många år av inre oro och upplösning (sönderdelning), sedan kejsardömet störtats 1911.
Den s k kulturrevolutionen (1966-1976) riktade sig mot konfucianska drag i samhället, såsom den absoluta lydnaden mot samhällsledarna. Enligt Mao Zedong måste all makt ligga hos folket. Han delade inte Konfucius respekt för de gamla och kloka och förakt för massan: ” Vår Gud är ingen annan än det kinesiska folkets massor.” Efter 1976 har åter respekten för Konfucius ökat.

Speciellt för konfuciansk människosyn är tro på människans förnuft
och godhet. Man tror att människorna klarar av att göra de goda gärningar som behövs för att samlevnaden skall fungera.
I den konfucianska människosynen ingår vördnad (respekt) för dem som är gamla och visa och förakt för massan.


Daoism

Sitt namn har daoismen av dao, det kinesiska ordet för himmelens väg, världs-ordningen.

Daoismens tankar är urgamla och kan inte spåras till någon historisk början. Lao Zi har sagts vara den som grundat daoismen. Det har berättats att han var samtida med Konfucius (500-talet f.Kr), men det anses mycket osäkert om han över huvudtaget funnits. Daoismen har utvecklats efter två linjer:

 En rörelse som med hjälp av olika besvärjelser och olika slags riter söker tillförsäkra människor långt liv.
 En djupsinnig filosofi, vars tankar har anhängare över hela världen långt utanför organiserade daoistsamfund.

Daoismen har i ganska liten utsträckning framträtt som självständig religion. Däremot har den haft och har fortfarande mycket stort inflytande på båda linjerna: den folkliga med hjälp av besvärjelser, riter, orakel stjärntydning etc. för att hjälpa människor till framgång i livet och till ett långt liv, och den filosofiska med inriktning på stillhet, tystnad, meditation, och enhet med naturen.
Den viktigaste gamla skriften i daoismen är Dao De Jing (Boken om Vägen), som anses ha tillkommit på 200-talet f.Kr.
Liksom konfucianismen delar daoismen den kinesiska traditionens tro på en andevärld bortom den synliga världen och på samspelet mellan krafterna yang och yin i naturens och människornas värld, medan konfucianismen främst intresserar sig för människornas värld, intresserar sig daoismen särskilt för naturen.

I stillhet och tystnad bör människan söka gemenskap med naturen. Icke-handlande är rätt väg till harmoni, till dao. Daoismen uppvisar många likheter med buddhismen. I zen-buddhismen förenas daoistisk syn på stillhetens och tystnadens betydelse med buddhistisk meditation.





Buddhismen

Buddha ville inte att någon dyrkade gudarna pga att han ansåg att det inte fanns några. Man skulle därmed varken be eller offra eftersom det inte fanns någon att be till. Istället skulle man meditera för att få ro i själen. Enligt Buddha är människans mål att nå nirvana (att slippa återfödas). Vägen till nirvana ska människan finna själv utan hjälp av övernaturliga krafter som gudar. När man nått nirvana är man helt befriad från lidandet.

Buddhas första predikan är mycket känd. Den handlade om de fyra ädla sanningarna:
 Allt är lidande
 Vad är lidandets orsak?
 Hur kan lidandet upphävas?
 Vägen till att upphäva lidandet

En buddhist ska försöka hålla de här fem buden:
 Inte döda
 Inte stjäla
 Inte ljuga
 Inte leva sexuellt lösaktigt
 Inte använda berusningsmedel


När Buddha levde beskrev han sin lära i åtta sammanfattade punkter. Dem punkterna kan man se i ett hjul med åtta ekrar där varje eker motsvarar en av de åtta punkterna:
 Rätt kunskap – Förstå de fyra sanningarna
 Rätt sinnelag – Fri från begär och onda tankar
 Rätt tal – Undvika lögn och hårda ord
 Rätt handlande – Inte stjäla, döda eller leva okyskt
 Rätt liv – Lever på att inte skada levande varelser som tex. fiskare och jägare gör
 Rätt strävan – Sträva efter att göra det rätta
 Rätt vaksamhet – Ge akt på känslor
 Rätt meditation – Koncentrera sig ordentligt

Buddhismen handlar om att livet är lidande och hur man ska bli fri från lidandet.
Buddhismen har splittrats upp i två olika inriktningar: Nordbuddhismen- Mahayana och Sydbuddhismen – Hinayana. Mahayana brukar kallas för stora vagnen eftersom alla människor har chans att uppnå nirvana. I Sydbuddismen Hinayana kan bara munkar uppnå nirvana.


Geografi

Inledning

Kina är världens mest folkrika land. Invånarantalet är väldigt högt, runt
1255 miljoner och om man räknar lite på det kan man se att det är en femtedel av hela jordens befolkning. Det finns både fördelar och nackdelar med så många invånare. Om de plötsligt skulle öka snabbare än vad födan gör skulle det lätt bli svält. För att förhindra det här har man skaffat en sorts befolkningskoll. Den ska ge belöning till familjer med bara ett barn och unga råds att inte skaffa partner och barn förrän de blivit äldre. I Kina är det också väldigt svårt att få en plats på en bänk eller liknande. Ett exempel på det är i de kinesiska bussarna där det är statistiskt uträknat att det i medel finns 13.2 pers. per kvadratmeter. Annars cyklar den största delen av befolkningen gärna. Att ha bil betyder stor makt. I Kina stannar inte en bil för någon som står och väntar vid ett övergångsställe som här hemma i Sverige.


Jordbruket

Kina är ett u-land. Med det menas att det är ett utvecklingsland och delvis fattigt. Men ändå har de inga svältkatastrofer (läs mer om det i Maten under Samhälle). Jordbruket försörjer sin befolkning och inget som går att äta slängs bort. 300 miljoner människor och lite djur jobbar som jordbruksarbetare.
Den största odlingsdelen i Kina är riset och det täcker 25% av hela landets uppodlade area. Riset tål inte kyla så i norr odlar man istället vete som är en av de viktigaste grödorna. Veteodlingens centrum är Huang Hes flodslätt. Där odlas mycket tex. majs, sojabönor, bomull m.m.


Naturen

Kina är ett väldigt stort land, så stort att det är tredje störst i världen efter Ryssland och Canada. Kina är ungefär 20 gånger större än Sverige.
När ett land är så stort kan man inte förvänta sig annat än att naturen är oerhört skiftande. Ett djur som är fridlyst och utrotningshotad är pandan. Den lever bara i Kina. Det beror på att huvudfödan är bambu och den växer bara i Kina.

I Kina är det mycket bergland. Tibet i sydväst utgör med sitt bergland 25% (en fjärdedel) av hela Kinas bergarea. I nordväst ligger Takla Makan öknen och där är det oerhört torrt. I öster är det mycket tätt befolkat. Närmare 1000 invånare per kvadratkilometer. Två floder som är viktiga för kommunikationen är Huang Hes och Chang Jiang. Chang Jiang är den störst trafikerade floden och i flodens mynning ligger en av världens största hamnar Shanghai. Vattenvägarna är de viktigaste kommunikationerna i Kina men järnvägarna blir allt viktigare.


Klimatet

I och med att Kina är så stort har det också väldigt stora klimatskillnader. Klimatet ändras från arktiskt kallt i norr till tropiskt varmt i söder. Därför kan man också odla det mesta i Kina och de flesta djur trivs där också.

I västra Kinas bergland är det höglandsklimat med mycket hårda vintrar där temperaturen ofta sjunker till under –20 grader. På vintern bildas ett högtryck över inlandet. Från högtryckets centrum blåser kall och torr luft söderut och österut och då blir det kallare än vad det normalt skulle vara där. Somrarna är otroligt varma i och med att solen snabbt värmer upp den stora landmassan. Nederbörden (regn, snö, hagel osv.) är liten i hela Kina förutom i de södra delarna där det mesta regnet kommer på sommaren.

Östra Kina har två klimatzoner som skiljs av bergskedjan Qinling Shan. Somrarna är ungefär lika varma som i Sverige, runt 25 grader. Söder om Qinling Shan ligger den subtropiska zonen. Där regnar det mycket. Det regnar lika mycket året om. Därför finns det rikligt med växtlighet med lite inslag av tropiska växter. I och med de tropiska växterna finns det gott om värdefulla träslag där, tex. lack, mullbär, cypress och eukalyptus. När den ursprungliga skogen skövlades tog sig bambun där och den kinesiska pandan som har bambun som favoritföda kom också dit.

Floder

Kina är genomkorsat av ca. 50 000 floder. några utav de är klassade som världens längsta och mest svårtämjda. En stor del av kineserna bor på de bördiga flodslätterna som floderna byggt upp under tiotusentals år. Människorna som bor jämte ett jordbruk nära floden lever på vad jordbruket producerar. Jordbruk nära floder producerar till mest del grödor som man behöver mycket vatten till.
Floden Amur bildar tillsammans med bifloden Ursari gränsen mot Ryssland.

Nästan alla Sydasiens floder rinner mer eller mindre genom Kinesiskt område. Floderna är mycket förorenade pga att de får ta emot enormt mycket avloppsvatten från städer, industrier och jordbruk. Skördarna påverkas eftersom vattnet inte är miljövänligt.





Kinesiska muren

Det är en myt att kinesiska muren syns från månen. Man kan se den från sateliter eller raketer i omlopp runt jorden men det kan man göra med större motorvägar också. Kinamuren är egentligen uppbyggd av många ihopbyggda småmurar.
De små murarna var först byggda av hårdpackad jord och ett stenskal utanpå. Totalt är muren 600 mil lång. Anledningen till att man byggde muren var att de ofta blev anfallna av nomadstammarna i norr. De här nomadstammarna ville ha del i de bofasta kinesernas saker, det var därför de plundrade många byar och mindre städer. När man blev lite trött på detta bestämde man sig för att bygga muren.

Under några hundra år hade det bara varit ett litet projekt men år
221 f.Kr tog Qingdynastin beslutet att tillsätta 300 000 man för att skynda på arbetet. Men trots att de hade muren invaderade mongoler Kina och tog över makten. Men för dem var det inte lika intressant att fortsätta med muren eftersom de inte hade någon nytta av den utan bara tyckte att den var i vägen. När kineserna tagit tillbaka makten igen började man under Mingdynastin fortsätta med arbetet. På senare år har muren börjat förfalla rejält. Men nu har man börjat restaurera vissa delar på den pga att den finns med på FN:s världsarvslista. Hit kommer också väldigt många turister och det har man naturligtvis tagit vara på. Det säljs t-shirtar, kopior av mynt och (om man klättrar upp till toppen) diplom. Det finns även tolkar att få med sig på den guidade turen.


Samhälle

Inledning

Kina är ett kommunistiskt land och har varit det sedan 1950-talet. Landet styrs av socialistiska principer av kommunistpartiet. Staten både äger och styr näringslivet men mindre grupper människor kan numera äga små företag och mark gemensamt. 60% av Kinas arbetande befolkning arbetar inom jordbruket men bara 20% inom industrin.

Ekonomi

Systemet med statligt styrd planhushållning fungerade dåligt. Många av de stora företagen gick dåligt. Deng Xiao Ping blev Kinas ledare 1978 och då påbörjades ett stort reformeringsarbete. Kollektivjordbruken avskaffades och Kinas ekonomiska system övergick mer och mer till en socialistisk marknadsekonomi. Det har varit tillåtet att starta kollektivt ägda småindustrier på landsbygden sedan 1978, och städer sedan 1984.
Man införde speciella ”ekonomiska zoner” i vissa områden i Sydkina. Där fick vissa utländska ...