annons
×

Slaget om stalingrad

15 röster
Ge betyg
9925 visningar
uppladdat: 2006-03-20
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Det här är en redovisning för det som hände i Stalingrad.
Stalingrad skulle bestämt bli högvattenmärke för ”Operation Barbarossa” vilket syftet var att införa alla mark mellan östra Polen och Volga till det tyska riket.
Den 22 juni 1941 genomfördes operationen i stalingrad och var under de första sex månaderna en enorm framgång. Under vintern 1941-1942 hindrade dock ett sovjetiskt motanfall offensiven tillfälligt.
Våren 1942 var offensiven igång som det skulle med det oljerika Kaukasus till mål. Hitler frestades dock att inta Stalingrad som var en viktig stad för den södra delen av Ryssland. Att staden var under makten av Josef Stalin; Hitlers ärkefiende var en extra krydda då Hitler var inriktad på att demolera den Sovjetiska stridsviljan.

Frågeställning
Med denna uppsats ska jag försöka besvara nedanstående frågor
Varför ville Hitler inta stalingrad?
Varför mislyckades Hitler med intagandet av Stalingrad?



Resultat
Sovjetunionen hade länge fört förhandlingar med stormakterna i väst (Främst Storbritannien), Men västländerna ”var mycket skeptiska” mycket pga. Stalin inte litade på dem för att han trodde att de ville skapa ett krig mellan Sovjetunionen och Tyskland. Västländerna var mycket misstänksamma mot Stalin men de tyckte inte att det fanns något hot ifrån Tyskland då Storbritannien förhandlat med Hitler och fått ett brev om fred. Winston Churchill Storbritanniens premiärminister hade haft planer att attackera både Tyskland och Sovjet och lägga huvudfronten i norra Norge, Sverige och Finland. ”Den tänkta motståndaren i Skandinavien var Tyskland, medan fronten i Finland riktade sig mot Sovjetunionen” Man hade tänkt engagera båda paktstaterna samtidigt som man skar av Tyskland från sin järnmalmstillförsel. När Tyskland till slut allierade sig med Sovjetunionen så blev stormakterna i väst chockade och de flesta ansåg att ett krig var ett faktum.
(http://www.mimersbrunn.se/arbeten/7468.asp)
Det Tyskland främst tänkte i och med att man invaderade Sovjet var att få tag på den sovjetiska oljan, deras järnmalm och brödsäd. Detta skulle göra att man skulle kunna fortsätta kriget mot Storbritannien och vinna. Hitler ansåg även att Tyskarna behövde utökad yta att leva. Han hade tankar om att de folket som bodde i Sovjetunionen skulle bli ett underfolk till Tyskland och de skulle få arbeta som slavar och tjänare till det tyska folket. Tyskland skulle angripa Kaukasus oljefält och staden Stalingrad. På så sätt ville han hindra att ryssarna fick den olja och den mat de behövde. Hitler tvekade. Vilken plats skulle han ta först, Kaukasus eller Stalingrad? Han tvekade länge, och under tiden hade ryska armén hunnit fram för att försvara Stalingrad.
(http://www.mimersbrunn.se/arbeten/7468.asp
http://hem.passagen.se/studenten/vandp.htm
http://hem.passagen.se/fieldmarshal/main.html
http://www.kanalen.org/bok/rec.php?id=1141
http://www.blinkbits.com/sv_wikifeeds/Slaget_vid_Kursk)
Efter Operation Blå:s genomförande på försommaren 1942 nådde förtrupper ur den tyska 6:e armén den 21 augusti 1942 fram till Volga vid en by norr om Stalingrad, Rynok. Några dagar senare nådde den 4:e pansarkåren Volga på den södra sidan av staden. Stalingrad befann sig nu i en stor kris, helt inringad av överlägsna tyska arméer och skeppning över Volga som enda vägen till nytt manskap och material.(ibid)
Den 23 augusti 1942 lyfte 1200 av 4:e luftflottans bombflygplan mot Stalingrad och släppte 1000 ton bomber. Förödelsen var total, närmare 40 000 soldater och civila dödades under första veckans bombräder. Staden förvandlades till en brinnande rasmassa. Tyskarna förlorade inte mer än en handfull plan. Sovjeterna kallade Junkers Ju 87 Stuka bombarna för musikanter pga av en siren som denna störtbombare använde. (ibid)
Under de följande fem veckorna rasade intensiva gatustrider i Stalingrads förstäder. Återstoden av den sovjetiska 62:e armén grävde ned sig i staden, redo att försvara den till sista man. Några av de mesta brutala striderna utspelade sig på Mamayev Kurgan, en kulle i den södra delen av Stalingrad. Kullen skiftade ägare flera gånger, och när tyskarna till slut intog kullen den 13 september kunde de för första gången blicka ned mot centrum. Tre dagar senare återtog dock den sovjetiska 13:e vaktdivisionen kullen, men under natten blev hela divisionen på 10 000 man utplånad av tyskt artilleri. Trots detta lyckades de sovjetiska trupperna hålla delar av kullen under hela slaget. Trots motgångarna i syd lyckades tyskarna inta större delen av staden, på vissa ställen stod de inte mer än hundra meter från Volgas strand och kunde beskjuta de sovjetiska båtarna som skeppade över förnödenheter. Trots tyskarnas numerära och materiella överlägsenhet klarade de sovjetiska försvararna, ibland färre än tusen man, att hålla landremsan närmast Volga samt döda och binda upp tillräckligt med tyska anfallare för att möjliggöra ett motanfall. (ibid)
I november 1942 började äntligen situationen vid Stalingrad stabilisera sig för de sovjetiska stykorna, förstärkningar hade stoppat upp anfallet vid Stalingrad, till ett mycket högt pris av manskap. Den ryska industrin och värvningen av manskap från de mest avlägsna landsändar möjliggjorde en motoffensiv. För att stödja trupperna vid Stalingrad och för att täcka förlusterna hade de tyska divisionerna runt omkring kallats in till striderna i själva staden. Detta ledde till att fronten nordväst och sydöst om Stalingrad endast var försvarad av undermåligt utrustade och dåligt understödda rumänska styrkor. De ansamlade ryska styrkorna på Volgas östra strand började kringgå hela staden i en vid cirkel. Den 19 och 20 november inleddes anfall från de då nordvästra respektive sydöstra fronterna med målet att innesluta den 6:e armén. Efter inledande svårigheter med dåligt väder och envetet försvar av rumänerna (de kämpade hellre till sista kulan i sina bunkrar än flydde ut på den frusna stäppen), nådde man den 22 november staden Kalach, där tyskarna hade sina försörjningslager och redan överfulla fältsjukhus. Paniken blev total, och en vild reträtt inleddes mot Stalingrad. Några dagar senare var den tyska 6:e armén, tillsammans med delar av den 4:e pansararmén och återstoden av de rumänska trupperna - 250 000-350 000 man - inneslutna i en "ficka" eller "der Kessel" (grytan) som tyskarna kallade den. (ibid)
När Hitler fick bud om 6:e arméns inneslutande fick han ett vredesutbrott och beslöt att allt måste göras för att stödja trupperna. Trots att flertalet av hans närmaste generaler föreslog det så vägrade Hitler att gå med på att göra en utbrytning och ge upp Stalingrad för tillfället. I stället kommenderade han att armén skulle understödjas från luften och att en gigantisk luftbro skulle upprättas. Detta lyckades i början av inringringen, men tyskarna saknade tillräckligt med transportflygplan för att upprätthålla försörjningen när luftvärnseld från sovjetiska styrkor sköt ner allt fler flygplan.(ibid)
Under december 1942 försökte en sammansatt armé av tyska och rumänska styrkor under general Erich von Manstein att rädda de belägrade tyskarna. Operation Vinterstorm, som motanfallet kallades, lyckades föra räddningstrupperna nästan halvvägs av sträckan mot fickan innan ett nytt sovjetiskt anfall nordost om dem riskerade att utflankera deras armé, och de fick dra sig tillbaka. (ibid)
När alla försök att rädda den inneslutna armén misslyckats, var deras enda chans att överleva vintern på de ransoner som de tyska transportplanen lyckades flyga in, vilket var alldeles för lite. Tiotusentals tyskar dog av sjukdomar och svält medan fickan krympte. I mitten av januari 1943 förlorades de två sista flygfälten som fanns tillgängliga i fickan, Pitomnik och Gumrak, vilket innebar att inga mer försörjningar kunde flygas in. Den 30 januari utnämndes den tyske befälhavaren för 6:e armén, general Friedrich Paulus, till generalfältmarskal i ett desperat försök av Hitler att undvika tyskarna att ge med sig. Detta hjälpte dock föga, och den 2 februari 1943 kapitulerade de återstående 91 000 omringade tyskarna. Endast 6 000 återvände hem av dessa 91 000. (ibid)
Diskusion
Jag ska nu med mitt resultat försöka besvara min frågeställning
Varför ville Hitler innta stalingrad?
Varför mislyckades Hitler med intagandet av Stalingrad?
Hitler ville utvidga sitt rike det är en ganska själv klar faktor, men fans det fler anledningar att innta Stalingrad?
September 1942, slog den tyska 6:e armén sig fram till Stalingrad. Trots detta avskedade Hitler generalen von Back som ledde denna armén, eftersom Hitler ansåg att framryckningarna inte gick snabbt nog. Hela slaget mot Stalingrad gick trögt. Ryska motståndare blev allt starkare och nu hotade hösten med sina regn och lera. Tyska arméer och deras medhjälparna var dåligt utrustade som förut vid Moskva.
General Halder sa till Hitler mer än en gång att armén inte var stark nog att slåss på två håll. Han sände Hitler ett brev som sa att Stalin hade över två miljoner soldater och att ryssarna tillverkade 1 200 tanks i månaden. När Hitler hörde det fick han ett raserianfall och flög med knutna nävar och fradga i munnen på den mannen som läste upp rapporten och skrek: "Jag förbjuder dig att läsa upp en sån idiotisk smörja!" Strax efter detta avskedades Halder och en annan general vid namn List som var befälhavare för armén i Kaukasus. Hitler var då redan mycket sjuk. Hans hår hade grånat och han hade haft flera svåra anfall av svindel. Men han fortsatte att ge order om snabbare framryckning och att storma Stalingrad. Han förbjöd alla sina soldater att ge vika eller fly: "Den tyske soldaten stannar kvar på den plats där han har satt sin fot!" skrek han.
En ganska själv klar sak är att om man har krigat ett antal år och bedriver krig på två ställen samtidigt så förlorar man men det var inget hitler bryde sig specielt mycket om.
Hans armé i Stalingrad var utsvultna och förtvivlade, många frös ihjäl och de sårade fick ingen vård. Den 17 december gjorde ryssarna ett nytt stort anfall, och de italienska och rumänska trupperna flydde i vild panik. När en italiensk diplomat frågade om italienarna lidit stora förluster fick han till svar: "Inga förluster alls. De springer."
Den ryska segern var en av de stora vändpunkterna i andra världskriget. Tyskarna blev tvingade att retirera från Kaukasus och vid våren hade fronten pressats tillbaka tjll Charkiv i Ukraina och vidare norrut. Efter slaget vid Stalingrad återfick aldrig tyskarna initiativet även om det stod och vägde under senvåren och försommaren 1943. Efter att röda armén segrat i slaget vid kursk övergick initiativet definitivt till Sovjetunionen, som sedan befann sig på en nästa oavbrutan offensi...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Slaget om stalingrad

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

kim jeansson [2006-03-20]   Slaget om stalingrad
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Slaget_om_stalingrad_8615.htm [2014-11-23]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

Studera utomlands

Många drömmer att åka till Australien och plugga, är du en av dom? Eller lockar pulsen i New York mer? Mimers Brunn ger dom bästa tipsen. Studera utomlands

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna