Vad gör vi när de fossila bränslena tar slut?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vad gör vi när de fossila bränslena tar slut?

Innehållsförteckning

• Inledning
• Uppsatsen - en introduktion om de olika alternativen
 Vattenkraft
 Vindkraft
 Solenergi
 Kärnkraft
 Biobränslen
 Fusionskraft
 Bränsleceller
 Jordvärme
 Våg- och tidvattenkraft
 Gasturbin
 Alternativ kärnkraft
• Avslutning – reflektioner och slutsatser av de olika alternativen
• Litteraturlista














Inledning

Vad ska vi göra när de fossila bränslena tar slut?
För hundratals miljoner år sedan hamnade döda växter och djur på botten i hav och sjöar eller i träskmarker. Det innebar att djur- och växtmaterialet utsattes för en syrefri miljö där de samtidigt utsattes för stort tryck och värme. Beroende på förhållandena bildades olja, kol och naturgas som vi kallar för ”de fossila bränslena”. Dessa bränslen står för den största delen av världens energi och är för oss i dagens samhälle nödvändiga.
Naturen har behövt miljontals år på sig för att bilda denna energikälla, men nu använder vi upp den på bara några hundra år. Hur mycket det finns kvar i jordens inre vet ingen riktigt, men de flesta experter är överrens om att de fossila bränslena på sin höjd kan räcka 200 år till och i t.ex. Kina har efterfrågan på råolja nu blivit enorm och de köper upp oljeföretag efter oljeföretag. Detta resulterar i att vår konsumtion kommer att skjuta i höjden och de fossila bränslena kommer att ta slut ännu snabbare än vad de redan gör.
De fossila bränslenas nackdelar består inte endast av att de är begränsade, de är även vårt största miljöproblem just nu. De bidrar bl.a. till försurning via utsläpp av svavel och till växthuseffekten via utsläpp av koldioxid. I den svenska energidebatten har koldioxidfrågan och klimatförändringar (växthuseffekten) fokuserats som ett huvudproblem. När IPPC (Integrated Pollution Prevention and Control) gjorde en undersökning 1995 registrerades en temperaturhöjning på +0,6º sedan 1840. Detta ”är sannolikt inte av helt naturligt ursprung och antyder ett mänskligt inflytande på jordens klimat”. Skulle temperaturen höjas ytterligare skulle glaciärerna, vårt största förråd av sötvatten, smälta och orsaka en global vattennivåhöjning.
Det vi behöver göra i dagens läge är att lägga ut mer resurser på utveckling inom andra energiområden, såsom förnyelsebara energikällor, så att vi kan försäkra oss om trygghet för vår natur och ge oss själva en möjlighet att fortsätta använda samma energimängd utan att den en dag kommer att ta slut.
I den här uppsatsen kommer jag att ta upp olika alternativ på framtida energikällor, både för och nackdelar med dem. Jag anser det som en mycket viktig fråga eftersom att den inom en snar framtid kommer att verkställas då vi blir tvungna att hitta en effektiv lösning.




Uppsats - en introduktion om de olika energialternativen

Vattenkraft
Idag finns det runt 1 800 vattenkraftverk runt om i Sverige varav drygt 200 stora som har en effekt på 10 megawatt (en megawatt är 1 000 000 watt och en vanlig glödlampa kan vara på 60 watt) eller mer. Kraftverken i Norrland står för cirka 80 % av vattenkraftsproduktionen och mest energi av dessa produceras av Harsprånget i Lule älv med överlägsen elproduktion. Ett vattenkraftverk fungerar så att man utnyttjar höjdskillnaden mellan två nivåer. När det vattnet som samlas i dammar och magasin får strömma ned genom kraftverkets turbiner börjar dessa rotera. Den snurrande turbinen driver en generator som omvandlar vattnets energi till elektricitet. Som vi vet kan inte el lagras men däremot kan vattnet som skapar elenergin lagras. Vattnet rinner till på våren och försommaren då snön smälter och i mindre skala på hösten i form av regn. Efterfrågan på el är däremot störst på vintern då det lagrade vattnet kan användas för elproduktion.
Vi har alltid hyllat vattenkraften just eftersom den är fri från utsläpp och är förnyelsebar. När man började ta upp koldioxidutsläppen och liknande skärptes även miljökraven för vattenkraft. Utbyggnadsplaner krockar nämligen med lokala fiske- och turistintressen, men utbyggnader påverkar även det folket som bor runt omkring älvarna i fråga. Därför har Sveriges riksdag beslutat att vattenkraftverken inte får byggas ut mer, annat än i mycket liten skala. Fyra älvar; Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven är helt skyddade från utbyggnad och har därför gjort sig kända som ”de fyra orörda älvarna”. Däremot så har regeringen diskuterat att om man skulle kunna leda över vatten från dessa älvar till de redan utbyggda för att kunna få ut mer energi ur kraftverken.
Det senaste vattenkraftverket som byggdes i Sverige i större storlek har placerats i övre delen av Umeälven och kallas för Klippen. Här tog man stor hänsyn till miljön och ambitionerna för samråd med samer och andra närboende var mycket höga. Själva maskinbyggnaden låg under marken och istället för att spränga sig fram så använde man en mer skonsam borrteknik. Man planterar även ut runt 1 000 öringar varje år där för att inte skada fisket för mycket.

Vindkraft
Vindkraften är världens snabbaste växande energikälla, men har en stor hake: den kan bara alstras när det blåser. De brukar normalt vara i drift vid vindstyrkor mellan 5 till 25 m/s, och i de bästa vindlägen producerar ett vindkraftverk el upp till 6 000 av årets 8 760 timmar med en effekt som varierar med vindstyrkan.
Vindkraften har utnyttjats i tusentals år, redan på 1200-talet kom väderkvarnarna – ungefär samtidigt som vattenkvarnarna kom. I dagens vindkraftverk skiljer sig inte principen från väderkvarnen heller; vinden sätter fart på en rotor som är direkt kopplad till en generator som omvandlar rotationen till elektricitet. Vindkraften är även ett litet komplement, mycket litet, till vattenkraften eftersom att de dagar det blåser mycket så kan vindkraften stå för en stor del av energiförbrukningen och en del vatten i magasinen kan sparas. Däremot så är kraftverken inte så effektiva, den motsvarade nämligen ungefär bara 1 % av vattenkraftens elproduktion år 2002, men det var ändå var en tredubbling mot 5 år tidigare, vilket påvisar att tekniken går framåt och förhoppningsvis kommer det att fortsätta så.
Vindkraftverken är mycket miljövänliga jämfört med vissa av våra andra energianläggningar. Ingreppen i naturen är små när kraftverken byggs och produktionen ger inga miljöskadliga utsläpp eller restprodukter. Men om man sedan tittar på djurlivet så orsakar det störningar för fågel och fisk, förutsatt att det byggs i havet. Vindkraftverk kan även ge ifrån sig buller under drift vilket är störande för de som bor i omgivningen, om de byggs på land, och de förfular även landskapsbilden.

Solenergi
Inflödet av solenergi till jorden är nästan 10 000 gånger större än hela vår nuvarande energikonsumtion av de fossila bränslena. All energi kommer även från solen på något sätt,
vilket betyder att solen är vårt viktigaste medel till liv överhuvudtaget – vilket vi sedan länge har vetat.
Vi kan nu med dagens teknik även utnyttja den direkt då vi tar vara på värmen i en solfångare, vanligtvis för att värma upp vatten, eller genom att solstrålning omvandlas till elektricitet i solceller. I solrika områden finns även möjligheten att producera el med hjälp av solvärme. Solenergin är såklart förnybar och har väldigt hög energipotential. Solenergin kan utnyttjas för elproduktion i solceller och den el-framställningen är måttligt effektiv. Vi i Sverige har kommit långt i forskningen på s.k. tunnfilmssolceller. Det går ut på att den elektriska spänningen ska uppstå med hjälp av solstrålar i gränsen mellan två ytor av olika metalliskt innehåll.
Det finns ett stort globalt problem med solenergi; det är mycket dyrt. Däremot är kostnaden för att producera el med hjälp av solceller stadigt på väg neråt i takt med att ny teknik utvecklas. Vårt största problem i Sverige när det gäller solenergi är att solen är som minst tillgänglig när vi behöver den som mest, nämligen på vintern och på nätterna. För att sedan kunna hålla vår försörjning stabil så kommer solenergin som mest kunna stå för 10 % av elproduktionen, men med ny teknik kommer vi förhoppningsvis att kunna höja den siffran.

Kärnkraft
Kärnkraften har två stora problem. Det ena är fördomarna mot kärnkraftens konsekvenser, mestadels om säkerheten skulle misslyckas, och det andra är vad man ska göra med kärnavfallet. 1990 hade Sverige en folkomröstning om vi skulle behålla kärnkraften eller inte. Vi hade tre alternativ; att ta bort kärnkraften helt, att ta bort den successivt och ha avvecklat den år 2010, det tredje alternativet var att vi skulle fortsätta med kärnkraften. Majoriteten av folket kom fram till att vi skulle fortsätta till 2010, vilket nu har lagts på is eftersom att vår före detta energiminister Anders Sundström har kommit fram till att det skulle vara nästintill omöjligt att avveckla kärnkraften till dess eftersom att kärnkraften ger oss så mycket energi till ett så pass lågt pris och det är även miljövänligt, förutsatt att det inte blir något oväntat utsläpp.
Sverige har tolv reaktorer på fyra platser runt om i landet varav 10 är i drift. De är både kokarreaktorer och tryckvattensreaktorer. De fungerar så att i en tryckvattensreaktor är trycket på reaktorvattnet så högt att vattnet inte går att koka. Det varma vattnet värmer en annan vattenkrets där vattnet kokar till ånga som driver ångturbinerna och generatorn. I en kokarreaktor används samma vatten i reaktorn och i turbinerna. Båda typerna av reaktorerna producerar bara el, de är kondensverk. Den varma ångan i sin tur kyls ner med havsvatten i en kondensor och havsvattnet pumpas därefter tillbaka till havet. Dessa tolv reaktorer är placerade i Ringhals, Forsmark, Oskarshamn och Barsebäck. Både Barsebäck 1 och Barsebäck 2 är i dagens läge stängda. 1:an stängdes 1999 och det andra kraftverket år 2005.
Den största rädslan för kärnkraft är strålningen som den kan avge om säkerheten skulle brista. Just därför är säkerheten mycket stor. Den har tre syften; att förebygga fel, att motverka att fel leder till haveri och att lindra konsekvenserna av ett haveri. Det finns fem skyddsbarriärer för att försvåra risken att det blir som i Tjernobyl. Däremot så får svensken i genomsnitt fortfarande 4mSV (strålning mäts i millisievert) i sig per år. Säkerheten höjs även hela tiden och är betydligt högre än vad den var för tio år sedan. Risken för att det skulle ske en olycka är rätt liten, men om den skulle ske skulle många dö av strålning och konsekvenser på generationer efter oss skulle vara mycket synbara.
Bränslet, Uran-235, till de svenska kärnkraftverken kommer från gruvor i Kanada, Australien och Ryssland samt från anläggningar i Kazakstan och Uzbekistan. Problemet med det är att vi inte vet vad vi ska göra av avfallet som bildas när man kör en reaktor, men även beräknar man att uranet kommer att ta slut inom 50 år. Det finns tre olika typer av radioaktivt avfall från kärnkraft. Det är driftavfall, rivningsavfall och använt kärnbränsle. En del av dessa avfall anses efter undersökningar vara tillräckligt fri från radioaktivitet, en del har så små mängder att de kan förvaras vid kraftverken men det övriga förvaras 50m under havsytan i ett lager i Forsmark. Det använda kärnbränslet har mycket hög aktivitet under mycket lång tid och efter det har mellanlagrats i CLAB (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) så ska det, enligt nuvarande planering, tillslut förvaras 500m ner i berggrunden i kopparkapslar för att skydda vårt grundvatten. Berget runt förvaret fungerar nämligen som ett filter för grundvatten och ger dessutom ett mekaniskt skydd. Var i Sverige detta djupförvar ska byggas är inte bestämt än men två platser har valts ut för undersökningar – Oskarshamn och Östhammar.

Biobränslen
Biobränslen är helt förnyelsebart, precis som vind, vatten och sol, eftersom att skördade växter växer upp igen. Biobränsle är ett samlat namn för alla bränslen från växtriket; trädbränslen, energiskog, åkergrödor och biprodukter från industrin. Dessa biprodukter finner man mestadels vid pappers- och massaindustrin.
Idag ger biobränslen, tillsammans med torv (även fast torv har karaktären av ett fossilt bränsle så jämställs den oftast med biobränslen), ungefär lika mycket energi som vattenkraften ger oss. Endast trädbränslen har bedömts till dryga 20 % av den sammanlagda energianvändningen i Sverige per år. Sverige har stora tillgångar till biobränslen eftersom att vi redan börjat odla Salix som är ett snabbväxande trädslag. Detta odlas främst i Mälardalen och är ett utmärkt bränsle som även kan rena jorden från tungmetaller och trädslaget tar även upp kväve. I Sverige odlar vi ca 30 olika arter av Salix (av världens 300 arter); främst korgpil och vattenpil, som nu växer naturligt i landets södra och mellersta delar. Dessa Salixodlingar skördas vanligtvis efter 3-4 år då man låter en stubbe på ca 10 cm vara kvar där det sedan skjuter upp nya skott. En nackdel med Salixodlingar är, efter vad viltvårdare hävdar, att det blir svårt för det vilda djurlivet att följa sina gamla vandringsvägar p.g.a. den täta växtligheten. Salixplantan har även mycket livskraftiga rötter vilket gör att det skulle vara svårt att ta bort alla dessa för att odla annat på den marken. Den förändrar även landskapsbilden, vilket är upp till var och en att anse om det är negativt eller positivt.
Vi använder idag biobränslen mycket i värmeverk som levererar fjärrvärme till våra tätorter, men det finns också kraftvärmeverk som producerar el och fjärrvärme. Detta görs med anläggningar som eldar bränslet i form av hoppressade pellets, flis, pulver eller spån. Det har blivit lönsamt att elda med biobränslen först och främst p.g.a. koldioxidskatten. Ur miljösynvinkel är det också en stor fördel eftersom att biobränslen inte bidrar till växthuseffekten som de fossila bränslena. Den koldioxid som bildas vid förbränningen tas upp och binds av de nyplanterade växterna. Eldningen ger inga svavelutsläpp men tyvärr så släpps kväveoxider och stoft ut och bränslet kräver också stor kunskap inom hanteringen av avverkning och transporter, och biobränslena kräver också en stor markyta vilket kan vara svårt att finna.

Fusionskraft
Denna teknik är fortfarande under forskning men principen av ett fusionsverk är densamma som solens och stjärnornas sätt att fungera. Det är en form av kärnkraft där atomkärnor slås ihop istället för att klyvas som i dagens kärnkraftverk. Problemet är för det första att temperaturen måste uppnå över hundra miljoner ºC för att sätta igång fusionen och för det andra måste värmeförlusten vara så pass liten att processen kan driva sig själv. Eftersom det används väte som värms upp och slås samman så övergår vätet först till gasform och sedan till plasmaform. För att hålla plasmat på plats använder man magnetiska kraftfält där det får sväva men när plasmat nuddar väggarna på denna behållare den hålls i så kyls den ner och plasman kyls ner och fusionsreaktionerna hindras. Detta är då inget problem på solen eftersom att där uppfylls dessa kriterier hela tiden, men på jorden är dessa svårare att uppnå. Det första kriteriet uppfylldes på 80-talet och nu är det andra kriteriet också mycket nära att uppfyllas. Däremot har forskarna bara lyckats hålla den drivande i någon sekund. Om tekniken skulle nå framsteg och fungera så skulle lika mycket energi som finns i 300 liter bensin kunna utvinnas ur en liter havsvatten.

Bränsleceller
En bränslecell är ett batteri som man tankar istället för att ladda. Bränslet är vätgas, avgaserna är vatten. Bränslecellerna är förnyelsebara och helt rena, men när vätgasen ska framställas så är det billigaste alternativet idag framställning via de fossila bränslena. Däremot är de fortfarande på försöksstadiet och skulle inte kunna brukas inom snar framtid. Den är mycket effektiv med hög verkningsgrad, men frågan är hur vi ska kunna lagra och transportera vätgas i så pass stora mängder.
Jordvärme
Jordvärme går ut på att vi tar ut den lagrade solvärmen från jordens inre vilket då betyder att så vitt vi vet är den helt förnyelsebar. En slang grävs ner på ca en meters djup och i den slangen cirkulerar en miljövänlig vätska som består av bioetanol och vatten. Denna vätska värms upp av marken runt omkring och en kompressor omvandlar sedan denna värme till en värme med högre temperatur för att kunna ge en uppvärmning och kunna ge oss varmvatten. Däremot så förbrukar denna metod elenergi vid drift men går ändå med energivinst.

Våg- och tidvattenkraft
Denna energikälla är endast lönsam vid havskust men är såklart förnyelsebar och saknar utsläpp. Det går ut på att man omvandlar en del av den väldiga naturkraft, som kommer i form av havsvågor, till elektricitet. Mycket forskning pågår runt denna energiform och vi saknar idag den tekniken som behövs för att kunna utnyttja energin. I Sverige skulle denna teknik endast kunna nyttjas på västkusten med den är alldeles för dyr för att bygga för den lilla energiutsträckningen vilket gör att Sverige inte satsar på denna energikälla, men i bl.a. Storbritannien är framtidsutsikterna för detta alternativ stora.

Gasturbin
Gasturbiner går att jämföra med en jetmotor som istället för att driva ett fordon står stilla och alstrar el genom en generator. Den suger in luft och komprimerar den i en kompressor och sedan leds den luften vidare till en brännkammare där den blandas med bränsle som sprutas in. Förbränningsgaserna skjuts med hög fart genom turbinen som startar den el-alstrande generatorn. Värmen som bildas kan användas till fjärrvärmesystem eller ledas ut i luften via en skorsten. I Sverige används gasturbiner främst som reservaggregat. De kan sättas in snabbt vid tillfälliga störningar i elförsörjningen eller som kortvarigt extrabehov. I länder med god gastillgång använder man ibland en kombinerad gas- och ångturbincykel.

Alternativ kärnkraft
Det pågår en massa forskning runt en ny s k transmutationsteknik som kan användas för att kraftigt minska livslängden hos långlivade radioaktiva ämnen i använt kärnbränsle från dagens reaktorer. Alltså skulle kärnkraftens avfallsproblem kunna minskas till en acceptabel nivå, om man inte ens skulle kunna få bort den helt och hållet. Dessutom skulle vi kunna alstra billig elkraft i en s.k. Rubbia-reaktor. Detta bränsle anses även, speciellt Torium, ha en uthållighet som är jämförbar med fusionens.

Avslutning – reflektioner och slutsatser av de olika alternativen
Vilken energikälla Sverige ska satsa på är svårt att avgöra. Det är en svår uppgift som har krävt många tankar och jämförelser mellan olika sorter av energikällor.
Om vi ska börja med vattenkraften så anser jag att det är en mycket bra energikälla och vi har använt den länge här i Sverige. Jag tror att det kommer att dröja ett bra tag innan vi slutar använda vatten som tillförsel av energi, och varför skulle vi sluta? Vatten är en av Sveriges stora tillgångar så varför ska vi inte utnyttja den? Vi kommer däremot inte att bygga ut vattenkraften mer efter det tidigare nämna beslutet och därför tror jag att vi kommer att minska på vattenkraften successivt, även för att vi blivit mer uppmärksamma på inverkan som den har på miljön, om inte, så kommer den antagligen att utvecklas ytterligare.
Vindkraften däremot har aldrig fått någon riktig satsning i Sverige, och jag tror inte att den kommer att få det efter så här lång tid. Den kräver väldigt stora fält vilket vi har dåligt om och dessutom tror jag att befolkningen här skulle ha stort missnöje med utseendet. Sverige är också ett ganska ”instängt” land, geografiskt sett, vilket även gör att vi inte kan ta så stor del av de starka vindarna från havet, så som Danmark kan.
Sedan är det solenergi. Jag tror att Sverige kommer att satsa mer på det än vad de hittills har gjort, men jag tror ändå inte att det kommer att bli någon av de ledande energikällorna här. Vi har inte tillräckligt med sol under året för att det skulle fungera, däremot så är det mycket möjligt att forskningen skulle kunna komma fram till ett sätt att lagra solenergi så att vi skulle kunna ha användning av den energin mycket längre. Men det kommer att bli dyrt, mycket dyrt och vi måste erkänna att i dagens läge prioriterar vi pengar före miljön, vilket det måste bli en ändring på. Däremot så tycker jag att vi kan satsa de pengarna på något annat inom miljöforskning som kommer att ge oss mer inom en kortare tid. Jag tror att även Sverige kommer att inse att det är en mycket dyr anläggning att rigga och installera och istället för att lägga mycket pengar på forskning, som kanske inte kommer att fungera, och sedan på anläggningar så kommer dem att läggas på t.ex. fusion och biobränslen.
Biobränslen tror jag kommer att bli en av Sveriges stora satsningar. Det är en av dessa energikällor som jag anser att vi ska investera i. Vi vet i och för sig inte hur stora kolväte-, och kväveoxid- och partikel utsläpp som kommer att bildas i det långa loppet men jag tror att om vi lägger våra pengar på detta så kommer forskningen att gå framåt vilket kanske gör att vi kommer att kunna minska dessa utsläpp. Biobränslen kan ju framställas ur det mesta i vårt växtrike, så varför inte ta del av det och satsa på denna metod? Målet med biobränslen är ju att få en så framtidssäker och miljövänlig energikälla och jag tror att om man fortsätter med forskningen runt detta så kommer det också att lyckas. Priserna kommer nog inte att sänkas så mycket jämfört med t.ex. solenergi, men jag tror att vi kan förlita oss mer på biobränslen, både för att vi vet att det redan fungerar men även för att om utrustningen går sönder så måste vi inte lägga samma summa pengar på att få den lagad. Dessutom tror jag inte att forskningen skulle kunna plocka fram en teknik som gör så att vi kan försörja även Norrland med värme under vintern om vi skulle satsa på solenergi, vilket vi skulle lyckas med om vi använde biobränslen. Dessutom så skulle vi kunna fixa bränsle till våra fordon, etanol, via biobränsle vilket vi inte skulle kunna göra via solenergi.
Sen kärnkraften… Den är i och för sig begränsad, men jag tycker att kärnkraften ska få leva sin livslängd ut. Det är en bra och effektiv energikälla som dessutom ger relativ billig energi och den är miljövänlig. Risken att det ska hända en olycka är mycket liten i dagens läge eftersom att man har jobbat mycket med säkerheten efter att man såg konsekvenserna av en olycka i Tjernobyl. Däremot, om vår forskning skulle gå framåt och man skulle kunna utveckla den alternativa kärnkraften till en fungerande energikälla så tror jag att det är mycket lovande. Det skulle också kunna vara en smart investering, men jag tror att vi ska försöka hitta andra utvägar ändå.
Våg- och tidvattenkraft tror jag inte har den blekaste chans i Sverige eftersom att den utsträckningen skulle bli så liten för att vi inte kan utnyttja den förutom på västkusten p.g.a. att vi inte har några stora öppna hav. Det är heller inte stor skillnad mellan ebb och flod i Sverige och när det gäller vågenergin så vet vi inte heller hur det kommer att påverka havsströmmarna.
Sen har jag mina stora förhoppningar inom fusionen. Det är den bästa energikälla som för tillfället är känd. Man får ut en otrolig mängd energi utan mycket bränsle alls, vilket är vatten = billigt, men målet är att få den att bli självdrivande. Det största felet är väl att det kommer att ge en del radioaktivt avfall, men det är ingenting i jämförelse med vad dagens kärnkraftverk avger och radioaktiviteten i detta avfall skulle avta mycket snabbare än det gör idag. Forskarna menar att när fusionsenergin blir klar år 2020 så kommer vi nästintill att slippa radioaktivt avfall och den mängd som skulle bildas skulle inte påverka oss eller miljön märkbart, vilket gör fusionen till den mest miljövänliga energikällan. Detta skulle också innebära att konsekvenserna för olyckor inte skulle vara så omfattande och farliga som de är i dagens läge när det gäller kärnkraft. Fusionen skulle vara som att ha en andra sol. Sen kommer det eviga problemet med pengar, men jag tror att Sverige inom snar framtid kommer att inse att det är fusion som kommer att bli vår framtid inom energin och kommer att satsa på detta hårt. Sverige skulle även förlora mycket på om många andra länder satsade på detta och blev självförsörjande, det skulle innebära att Sverige skulle bli ett mindre moderniserat samhälle och detta är en mycket positiv chans, så jag tycker att vi ska ta den. Det kommer både bli billigt och kunna försörja hela landet. Även om vi inte skulle satsa pengar på det idag så tror jag ändå att det kommer att sluta med att vi blir försörjda av fusionen...