Vargen - ett etiskt problem?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Vargen , och andra rovdjur har alltid väckt heta känslor hos människor. Vilda djur som ” stör” människans framfart. Älg och råddjurstammen i Sverige är stor och vi måste skjuta av en del djur, rovdjurstammen minskar och det naturliga kretsloppet är väldigt stört. Många människor är rädda för vilda rovdjur och tycker att det vore bäst om de inte fanns, andra tycker att de förstör och försämrar ekonomin för den enskilde , som tex samerna.
Andra tycker att man måste bevara den biologiska mångfalden, och att Sverige med sin goda tillgång på dessa djurs föda , kan och måste tillåta att dessa arter får ha sin rätt till liv på jorden. Åsikterna går isär , och debatten förs på många plan, både i press och TV , och mellan enskilda människor som berörs.

Det här tangerar lite grann min grupps arbete om veganer, men jag tycker att detta är oerhört intressant och vill tränga lite djupare in i det.

Jag har läst mycket på internet, och följt med i debatten i tidningar. Lite av vad jag har läst finns i en egen bilaga , men jag går inte in på det här.
Ska försöka att se på ” problemet ” genom de olika etiska ”glasögon ” som finns i boken.

De stora frågorna som debatteras nu är hur stor stam av vargar och andra rovdjur vi ska tillåta?
Rovdjursutredningen anser att en stam på högst 200 vargar är lagom, medan Svenska rovdjursföreningen (SRF ) med en expertgrupp av biologer anser att det behövs minst 500 för att få en livskraftig stam. För närvarande har vi en vargstam på mellan 54 0ch 71 individer.

Enligt svenska politiska målsättningar och internationella åtaganden har Sverige förbundit sig att hålla livskraftiga stammar av alla hotade arter. Rovdjursutredningens förslag går stick i stäv med dessa åtaganden och föreslår numerärer ( ett antal) , som ligger långt under de nivåer som utredningens egen expertgrupp ansett vara biologiskt rimliga.
Utredningen har valt att göra en rent politisk bedömning som inte tar hänsyn till den biologiska livskraften hos arterna.

Vidare slår utredningen fast att det överhuvudtaget inte ska få finnas någon fast vargstam i renbetesområdet. I praktiken innebär detta att vargen utestängs från hela Norrland, dvs i stort sett halva Sveriges yta.
SRF anser det beklagligt att rovdjursutredningen fullt ut tillmötesgår rennäringens krav och är starkt kritisk till att utredningen inte föreslagit några åtgärder för att möjliggöra en samexistens mellan varg och rennäring.
I Mars i år beslutade regeringen om viss skyddsjakt på varg. Beslutet innebär att Naturvårdsverkat , under vissa förhållanden , ska kunna besluta om skyddsjakt på varg på samma sätt som för t.ex björn och järv.
Däremot går regeringen emot rovdjursutredningens andra förslag, skyddsjakt på initiativ av enskild.

Jordbruksminister Margareta Winberg säger att :
-Vi måste ha en fortsatt kontroll över vargstammen. Genom att öppna för Naturvårdverket att i vissa situationer besluta om skyddsjakt kan vi ha denna kontroll. Att öppna för enskilda att skjuta anser jag vara alltför riskabelt för vargens överlevnad.

-Detta är en mycket svår balansgång att gå fortsätter Margareta Winberg. Balansen handlar om en rovdjursstams fortbestånd och överlevnad och enskilda personers och samers behov av att skydda sina djur. Jag hoppas att dagens beslut kan utgöra en kompromiss som kan accepteras av båda intressenterna.

Regeringen håller nu i dagarna ( Dec.-00) på att förhandla med Miljöpartiet och Vänsterpartiet och före jul ska propositionen vara klar. Genom att sätta upp etappmål för varg och järvstammarna och skärpa straffen för tjuvjakt vill regeringen rädda de stora rovdjuren från utrotning. De tre partierna har kommit överens om att vargstammen i det första steget ska öka till 200. För järven har man ännu inte kommit överens om siffran. I dag räknar man med att det finns 140-200 järvar. Den lägsta siffran för att rädda stammen kortsiktigt är enligt genetikerna 500. Enligt rovdjursutredningen räcker det med 300.

I GP 5/11- 2000 skriver Gunnar Gillberg i en debattartikel om vargen bl.a om våra grannländer och deras vargbestånd. I våra baltiska grannländer finns c:a 2000 vargar, i Rumänien c:a 2500, Spanien 2000, och Polen 1000 vargar , utan att det för den skull innebär någon katastrof på landsbygden.
En intressant jämförelse tycker jag , och med tanke på att vi i Sverige har c:a 350 000 älgar och c:a 700 000 råddjur ! Självklart finns det då utrymme för en ökning av vargstammen om vi vill!

Jag ska nu försöka se på det hela konsekvens, plikt och sinnelagsetiskt……

Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rätt och orätt och gott och ont. Moral visar sig i de faktiska handlingarna som vi utför . Man kan vara moralisk utan att ha en genomarbetad etik , och man kan ha en genomarbetad etik utan att vara moralisk.

Innehållsetik handlar om de konkreta etiska problem man ställs inför , som tex. Vargens existens, och hur många vi ska tillåta.

Normativ etik handlar om hur vi ska resonera när man avgör om en handling är rätt eller orätt. Den behandlar vilka olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till . Tex vargen, vad säger Samerna och andra djurägare, vad säger lagen, vad säger biologer och genetiker, och vad har man förbundit sig till sedan tidigare ….

Metaetik undersöker de skäl som anförs . Majoriteten avgör vad som är rätt eller orätt, dvs , har Samerna skäl för sin åsikt? Och har biologerna skäl för sin?
Det finns tre olika normativa resonemangsmodeller och det är konsekvensetik, pliktetik och sinnelagsetik.

KONSEKVENSETIK
En konsekvensetiker anser att man bör avgöra om en handling är rätt eller orätt på grundval av dess konsekvenser. Man måste också ha en måttstock för vad som är goda konsekvenser. Detta kallas värdefilosofi , dvs vad man anser är gott och vilka värden som är viktiga i livet.
Man skiljer också på terminala värden och instrumentella värden.
Terminala värden är sådana värden som inte behöver motiveras mer än utifrån sig själv.
Dessa har ett värde i sig.
Instrumentella värden är värden som är bra för att uppnå det terminala värdet.

Tex om biologisk mångfald är det terminala värdet , så är stränga regler om skyddsjakt, straff på tjuvskytte osv det instrumentella värdet.
Sen gäller det att rangordna vilka värden som är viktiga, och det kan man göra genom en värdepyramid.
Om man anser att en handling bara ska ha goda konsekvenser för mig, kallas detta etisk egoism.

En annan variant är att en grupp människor får del av de goda konsekvenserna, och detta kallas gruppetik.
Människovärdesprincipen säger att alla människor har lika terminalt värde, men vilket värde och vilka rättigheter har andra levande varelser?

Så om man ser på varg- och-rovdjursproblematiken konsekvensetiskt beror handlingen, hur man ska gå tillväga , på vad det får för konsekvenser, och vad man sätter högst i värdepyramiden.
Samerna sätter sin rennäringhögst i sin värdepyramid, och handlingen, att skjuta av och förbjuda vargen i renområden blir det instrumentella värdet . Konsekvensen blir att vargen kanske försvinner, men också att rennäringen frodas.

Denna konsekvens är inte ok för de stora flertalet i Sverige, som sätter vargens bevarande högst i värdepyramiden och vill ha instrumentella värden som straff på tjuvjakt , viss skyddsjakt under kontrollerade former, och en planering av en större vargstam. Konsekvensen blir då fler vargar.
Man kan förstå att det är en svår balansgång att ta till vara allas intressen!
Det som de flesta tycker får anses vara ”rätt” , och i ett demokratiskt samhälle ska en diskussion om handling och konsekvens kunna föras mellan olika grupper, och regering och riksdag får sedan fatta beslut och lagar som tillgodoser allas behov , om det nu är möjligt .
Vargen själv har ingen talan , men man får väl tro att den inte vill bli utrotad!


PLIKTETIK
Pliktetiker anser att en handling är rätt eller fel endast genom egenskapen hos själva handlingen, och alltså inte på konsekvenserna.
Man kan här då göra en pliktpyramid, och rangordna plikterna.
Samerna ser det som sin plikt att bevara rennäringen och skydda sin ekonomiska intressen, medan Svenska Rovdjursföreningenser det som sin plikt att se till att vargen inte utrotas och bevara biologisk mångfald.
Regering och riksdag kan här få en pliktkollision, plikten att bevara biologisk mångfald , mot plikten att hjälpa samerna. Vilken plikt är viktigast? Efter att gjort en värdering så utgör detta grunden för en etisk bedömning.
Kritiken mot pliktetiker är att man inte ser till konsekvenserna utan har ”plikten framför allt”.
( men då är man ju konsekvensetiker !…..)
Plikterna ska alltså vägleda en i det dagliga livet utan hänsyn till framtida konsekvenser.
Klart att det också här blir krockar mellan olika grupper beroende på vad man anser är den högsta plikten.

SINNELAGSETIK
Enligt en sinnelagsetiker är en handling endast rätt om den är utförd med goda avsikter.
Olika sinnelagsetiker har olika motivpyramider, vilket avgör om en handling är rätt eller orätt.
Högst motivet avgör handlingen.
Detta kan ju alla förstå verkar otroligt vanskligt!
Vem vet varför samen sköt vargen? Var det verkligen för att hans ren just då var i fara eller passade han på att bli av med ännu ett rovdjur ?
Vill biologerna verkligen bevara vargen eller är det bara ett förtyck mot en folkgrupp?

Det är omöjligt att veta någons egentliga motiv, och en sinnelagsetiker blir immun mot kritik.
De kan bara säga att det inte var meningen att konsekvenserna skulle bli så här , jag skulle ju bara……osv
Det var...