Växthuseffektens påverkan på klimat, djurliv och växtlighet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Växthuseffekten är ett aktuellt ämne som blir allt vanligare i debatter både i media och inom politiken, då i syfte att belysa detta miljöproblem och försöka minska människors utsläpp av främst koldioxid. Den påverkar allt liv på jorden, både positivt och negativt. Därför är vissa mer villiga att kämpa för en minskad miljöpåverkan än andra.

Jag har valt att fördjupa mig i hur en ökad växthuseffekt påverkar och förändrar förutsättningarna för djurlivet och växtligheten i olika delar av världen. Det är viktigt att inte bara fokusera på vilka ekonomiska konsekvenser växthuseffekten får för människan och samhället utan även se på vår natur och vårda den biologiska mångfalden.

För en bättre förståelse för växthuseffektens påverkan kommer jag först att beskriva vad växthuseffekten egentligen är och hur den uppkommer. Därefter går jag djupare in på hur klimatet, djurlivet och växtligheten förändras på grund av växthuseffekten samt vilka konsekvenser dessa förändringar får och vad som kan hända i framtiden om utsläppen av växthusgaser fortsätter som nu.


Vad är växthuseffekten?

I atmosfären runt jorden finns gaser som absorberar värmestrålning och hindrar värmen från solstrålarna att studsa ut i rymden. Om den inte hade funnits hade klimatet på jorden varit mycket kallt. Tack vare växthusgaserna studsar värmen tillbaka ner på jorden och vi får en temperatur som gör det möjligt att leva här. Men på grund av ökade utsläpp av värmeabsorberande gaser stannar mer och mer värme kvar på jorden. På så sätt ökar det vi kallar växthuseffekten.

Ett annat problem är att sänkorna blir färre. De förbrukar koldioxid i luften. Exempel på sänkor är hav, skogar och växter. När havstemperaturen höjs avtar havets förmåga att ta upp koldioxid. Skogar och växter är beroende av koldioxid som de ”andas in” för att i gengäld producera syre – fotosyntesen. Även sänkorna på land minskar i takt med att skogar skövlas i allt större utsträckning.


Hur förändras klimatet, djurlivet och växtligheten på grund av växthuseffekten?

Havsströmmar, vindar och nederbörd jämnar ut solens ojämna strålning på jorden. Det gör att riskerna för naturkatastrofer och extrema temperaturer minskar. Den senaste tiden verkar dessa ”utjämningar” på jorden ha rubbats. Översvämningar och skogsbränder blir allt vanligare. I Sverige märks detta genom fler stormar.

Ingen vet riktigt säkert hur extrema väderhändelser kommer att påverkas i takt med att klimatet blir varmare, men ju varmare det blir på jordens yta, desto mer vatten dunstar upp i atmosfären. En varmare atmosfär har dessutom kapacitet att innehålla större mängd vatten. Detta leder till att vattnets kretslopp kan bli intensivare, vilket möjliggör mera och häftigare regn.
Det är mycket troligt att uppvärmningen kommer gå fortare ju längre tiden går. Enligt SMHI kommer Sverige sannolikt att få cirka 50 procent kraftigare temperaturhöjning än genomsnittet för jorden. Uppvärmningen väntas bli allra störst vintertid. En ökning av den globala medeltemperaturen med 2,5 grader ger en medeltemperaturhöjning i Sverige med nästan 4 grader och med cirka 6 grader vintertid i Haparanda. Det skulle betyda att temperaturen i Luleå blir ungefär som i Stockholm idag.

Idag är det granskog i nästan hela Sverige. Efter en fördubbling av koldioxidhalten finns mestadels lövskog. Det innebär att klimatzonerna skulle vandra mer än 500 kilometer norrut på ett enda sekel. Det blir i genomsnitt en halv meter i timmen. Få arter kommer att hinna men en så snabb förflyttning. De tvingas konkurrera med varandra och bara de starkaste klarar sig. Över hela jorden kommer djurens omgivning att förändras. För isbjörnen blir situationen ohållbar. Isbjörnar jagar sälar ifrån isen som går upp i vakar för att andas. Om isen smälter får de svårt att skaffa föda.

Även pingviner får svårare att skaffa mat. När havet blir varmare dyker fisken djupare och pingvinen kan inte längre fiska från ytan. Pingvinerna är också beroende av häckningsplatser på land även om mycket tid spenderas i öppet vatten. Om havsnivån höjs och stormar blir vanligare blir det svårare för pingvinen att nå bra häckningsområden. Det kan också bli problem för ungarna om isarna krymper. Om de inte hinner utvecklas tillräckligt och fortfarande har kvar dunet när de tvingas ner i vattnet drunknar de.

Nere i haven finns korallrev som är mycket känsliga för temperaturhöjningar. År 1998 var ett extremt varmt år. Då dog ungefär en sjättedel av alla revkoraller. Det visar att förändringar inte behöver ske med små marginaler under lång tid. Naturen kan förändras drastiskt under bara ett år av extrema väderförhållanden.

Många av Östersjöns fiskar måste ha kallt vatten för att kunna fortplanta sig. Torsken riskerar att helt dö ut om vattnet fortsätter att bli varmare. Även insjöfisk påverkas och arter som lax och öring får det svårt. Det finns fiskar som skulle gynnas av varmare vatten, t.ex. abborre och gädda.

Längs kusten minskar stränderna i takt med att isarna smälter och havstemperaturen höjs. Samtidigt bygger vi människor närmare och närmare vattnet. Då krymper kustväxternas ytor från båda håll och många växter som bara lever under strandförhållanden hotas. Många av dessa växter kan i framtiden vara viktiga för forskning inom läkemedelsbranschen. Om de utrotas minskar möjligheten att upptäcka nya arter och hitta nya mediciner.

På land märks temperaturhöjngen tydligt. När barrträd utsätts för ett varmare klimat kommer de i otakt och skotten riskerar att frostskadas. Om de inte går i vintervila kommer nya skott som dör om det blir minusgrader. Fullvuxna granar klarar sig, men unga granar och plantor kan ta stor skada och i värsta fall dö. Därför märks inte problemet förrän den gamla skogen har dött av ålderdom.

Milda vintrar innebär gynnsammare förutsättningar för skadedjur som t.ex. granbarkborren. Så länge det är plusgrader blir det ingen tjäle i marken. Då är jorden mjuk och träden blåser lättare ner vid en storm. Granbarkborren förökar sig främst under barken på granar som fallit till marken men även stående träd. Eftersom stormar har blivit allt vanligare har förhållandena för granbarkborren blivit mycket gynnsamma. Skador på virke orsakat av granbarkborren är ett stort problem för skogsägarna.

Detta är några exempel på växter och djur vars liv förändras i takt att klimatet blir varmare och vädret mer extremt. Det gäller liv i alla former, stort som smått, positivt och negativt, på land eller i havet och listan kan göras oändlig.


Avslutande diskussion

Växter och djurarter riskerar att utrotas på grund av ett förändrat klimat som beror på hur människan använder jordens resurser. Jag tycker att det behövs mer information till allmänheten om vilka konsekvenser ens handlingar faktiskt får. Det handlar om så mycket mer än bara ekonomisk vinning som att köpa den bensinsnålaste bilen och minska sina elkostnader så mycket som möjligt. Vi kommer i framtiden även indirekt att påverkas negativt i form av en minskad flora och fauna om vi inte ändrar livsstil. Det tycker jag nämns för lite i debatten om miljön, som mest handlar om ekonomi.

Det är inte lätt för människor att få motivation till att leva mer miljövänligt eftersom resultatet inte kommer att märkas förrän om kanske flera hundra år. Jag tror att den generella attityden till att vårda miljön successivt kommer att bli bättre. Nya generationer uppfostras mer eller mindre att tänka på miljön på ett annat sätt än vad dagens vuxna har gjort. Om några år kanske man får ett dåligt rykte om man kör en jeep som slukar bensin. Det kommer bli populärt att leva miljövänligt.

Sverige ligger relativt långt fram inom miljötänkande. Jag hoppas att alla länder på jorden snart kommer inse att det inte finns något annat hållbart alternativ än att börja leva ekologiskt. Om man tänker efter så vill nog ingen känna skuld för att ha bidragit till utrotning a...