Lära för livet

Innehåll: Egna åsikter och idéer om dagens utbildning

LÄRA FÖR LIVET?

- Startskottet med uppbyggande motivation en väsentlig faktor

Barn är nyfikna av naturen, men de bär på en nyfikenhet som kanske mer eller mindre ofta hyses undan. Faktum är att deras ständigt återkommande "varför?", som man kanske inte ens själv kan svara på, inte tvunget måste följas av ett rakt, korrekt svar. Det kanhända rent utav vara bättre att i vissa fall ge svar i likhet med "jag vet inte, men det är en intressant fråga" och/eller ännu bättre "det är en fråga vi skulle kunna fösöka finna svar på tillsammans". Bara med något som detta har vi då uppmuntrat nyfikenheten, som utan tvekan är ett frö för fortsatt intresse och motivation inför nya kunskaper.

För att få bästa möjliga resultat från skolbarn så krävs det att vi finner en väg för att stimulera deras nyfikenhet å utbildningens vägnar redan i tidigt stadium, och på så vis nå ut med ett gott intryck inför det som drivs på allt mer i skolans senare år. Ifall vi lyckas med att skapa samt bibehålla ett kunskapstörstande hos eleverna så är jag övertygad om att själva inlärningen sker betydligt smidigare - nästan som en automatisk följd, vilket inte bara underlättar för eleverna själva utan även för lärarna.

Grundproblemet i skolans nuvarande sätt att hantera denna pågående förändring ser jag som att i länken mellan skolans traditionella ambition att förmedla kunskap och livet utanför skolan idag knappast kan betraktas som stark. Betoningen den traditionella skolans sätt att fungera vilar på ett förväntat elevmottagande och tillgodogörande av kunskap oberoende av de studerandes motivation och delaktighet. Det är ett synsätt som dessutom kraftfullt förstärks genom betygsättning och utvärderingar. Därmed förnekas dock på längre sikt betydelsen av de studerande som interaktiva meningssökande subjekt och som ömsesidigt meningsskapande vad gäller kunskapsbildning, en potential som till och med riskerar att dödas i en traditionell skola. (Ur "Lära ut och in - om innehållet i pedagogisk verksamhet" © Vetenskapsrådet,  2005)

Jag tror själv att skolans utbildning ofta är alltför fokuserad på att följa utvalda läroböcker samtidigt som man allra högst prioriterar frågan Vad som ska läras istället för barnens önskan att Vilja lära. Det är viktigt att barn får möjlighet till en bred variation inom inlärningen, besök på "Science center" och ett fungerande system för deliberativa samtal är två exempel som tycks vara goda tillvägagångssätt för ett ökat intresse.

Den stora frågan står trots allt kvar då det är mycket att finna och ta hänsyn till; Hur? - Hur lockar man barnen till att lära? Hur ska man lägga upp och formulera inlärningen? En mycket stor del av befolkningen befinner sig i någon form av utbildningssituation och behovet av forskning om lärande är stort. 2001 tillkom UVK, Utbildningvetenskapliga kommittén, som stödjer forskningen inom området. Beklagligtvis är de resurser som avsätts för forskning om lärande och kunskapsbildning oerhört begränsade, och det finns stora kunskapsluckor när det gäller de grundläggande mekanismerna i lärande.

För att ge ett konkret exempel så är det Skolverket som ansvarar för nationell statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Skolverket deltar också i internationella utvärderingar av skolan. I och med att de fått minskade resurser för uppföljning och utvärdering utnyttjas dessa datamängder inte fullt ut. (källa: "Outnyttjad resurs inom utbildningsvetenskap" , Forska nr 1,  2005)

Förutom själva utbildningens struktur så är en grundförutsättning att barnen skall kunna känna trygghet samt trivsel i skolan. Jag syftar då inte bara till att det krävs ett agerande antimobbningssystem i varje skola, utan även att antalet vikarier försöker hållas nere på en godtaglig nivå. Ytterliggare ett problem tycks vara att många lärarvikarier är outbildade, trots att antalet utbildade lärare är bred och därmed arbetslösheten stor.

Med denna artikel vill jag säga att r...