Samhällskritiska texter i HipHop musiken

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Chuck D (Public Enemy) sa en gång :”Några grejer kommer till dig, några grejer kommer mot dig, men HipHop går genom dig“.

Det har aldrig funnits ett friare sätt att uttrycka sig som i HipHop !
Om man känner starkt för någonting och vill berätta det, finns det inget bättre sätt att göra det än genom Hophopmusiken ! Genom Hiphopen har man möjligheten att ge uttryck för sina känslor, frustration, rädsla, ängslighet och ångest som livet försatt en i. Det är där grunden till HipHopens popularitet ligger. Artister kom upp ur de lägre samhällsklasserna och pratade om saker som många kan identifiera sig med.

Vad handlar dessa texter om då ? Vilka problem tas upp ?
Syftet med detta arbete är att undersöka Hiphopens historia och vad som tas upp i de kritiska texterna.

Även om afro-amerikanarna idag officiellt är lika alla andra, finns det delvis en stark motvilja att se afro-amerikanare som likvärdiga i USA. Anledningen till detta är att de vita alltid har sett ned på de svarta. De svarta har alltid varit tvungna att nöja sig med lågavlönade arbeten som lett till fattigdom, kriminalitet, mm. Många lever på existensminimumet. Man måste bara se på t.ex. New York, var fattiga delar som South Bronx, Queens Bridge, Harlem, mm huvudsakligen är bebodda av afro- och latinamerikaner. Det händer väldigt ofta att en svart person blir behandlad annorlunda än en vit. Det finns många berättelser om att man som svart inte kan vara ute efter en viss tid i en viss stadsdel, utan att polisen anhåller en. Detta nedlåtande sättet att se på svarta har stannat kvar. Idag är 12% av USAs befolkning svart, och 40% av dem räknas till medelklassen. Men fortfarande ser en del vita de svarta som mindre civiliserade.
Möjligheten till högre studier ger afro-amerikanarna en lika stor möjlighet för ett bra liv, som de vita. Men ändå finns det många som inte klarar sig så bra, vilket ofta beror på att de växer upp i en familj med bara en föräldradel. De lever kvar i städernas getton.
Därifrån kommer de äkta HipHopartisterna, vars texter är influerade av vad de sätt och varit med om.

Ursprunget i Hiphopmusiken är mycket omstritt. Några anser att det var DJ Kool, uppvuxen på Jamaica och som kom till NY i slutet av 1960-talet som tog med sig den Jamacianska traditionen av „toasting“, att improvisera rimm till reggea musik. En annan uppfattning är att själva Rap har sin ursprung i Afrika, och att de Afrikanska slavarna tog med sig denna musikstil till USA under 1600-talet. Numera har man uppfattningen att det var både och. Under de kommande åren avancerades Rapmusiken allt mer. Men tills början av 1980talet var Rap bara vad man idag kan kalla clubmusik, musik man skulle dansa till, ha kul till, eller handlade om hur stor och stygg artisten var. I 1982 släppte Grand Master Flash och The Furious Five singeln “The Message“, som var den första raplåten som kritiserade orättvisorna i samhället och beskrev hopplösheten i de amerikanska getton..

I 1983 släppte Grand Master Flash och Melle Mel singeln ”White lines (don`t do it)” mot kokain. På bara några få år hade HipHop avancerat från underjorden till allmänhetens kännedom. I 1988 revolutionerades Rap av den NY baserade gruppen kallad Public Enemy. Tills nu hade Rap varit en mera partybaserad musikstil. Public Enemy ändrade detta för alltid. Med hårda kontroversiella och samhällspolitiska texter beskrev Chuck D och Flava Flav livets hårdhet och Afro-amerikanarnas frustration. Deras talande om den svarta rasens vrede orsakade stark kritik inom medierna. ”Don`t believe the hype” var deras svar på mediernas negativa skildring av Public Enemy. De kallades för brutal, antisemistiska och sexistiska.

Samtidigt ändrades HipHops ansikte igen radikalt av den L.A. baserade gruppen N.W.A (Niggers with attitude). Deras texter baserades på våld, knark och vapen, och fick meddetsamma mediernas uppmärksamhet. Gruppen gav den svarta ångesten en röst, och fick Amerika att uppmärksamma de Amerikanska getton. Mc Ren sa i 1988:”Vad Jazzy Jeff och rappare som dem pratar om är inte vad som verkligen händer där ute. De pratar om vad den vita världen och de vita barnen kan identifiera sig med. Om du är ett svart barn från gatan, och någon rappar om att föräldrar inte förstår (Jazzy Jeff och the Vresh Princes Grammy vinnande låt) skulle du skratta. Du kanske inte har några föräldrar eller de är knarkare och prostituerade.”
Singlar som ”F*** the Police” fick FBI att beskylla N.W.A att uppmuntra hat och våld mot polisen, medan N.W.A hävdade att bara rapportera vad som verkligen händer på Los Angeles gator. Musikstationerna var tvungna att spela deras låtar, om och om igen, och även när MTV förbjöd deras video av ”Streight Outta Compton” kunde det inte hindra N.W.As framgång. Deras rykte som världens bästa Gangsta Rappare finns fortfarande, även när gruppen (Dr.Dre, Ice Cube, Dj Yella, MC Ren, Eazy E) splittrades för soloprojekt.

1998 började Public Enemy att basera deras stil på den Afro-Amerikanska organisationen ”The Black Panthers” ”Fight The Power” var en av låtarna som ledde till en rapport av FBI som undersökte effekterna av låtarna på den nationella säkerheten.

I början av 1990-talet var musikindustrin inriktad på att använda HipHop, som redan hade hovat in miljoner av dollars, men utan att acceptera eller använda sig av HipHopens härkomst i gatukulturen. De ville producera ”säkert” med lättare sound och texter, som mera skulle tilltala den vita befolkningen som köpte skivorna. Gangsta Music utmanade allt detta. De var självtänkande och oberoende. Och de sålde också bra. Före detta N.W.A medlem Dr.Dre (Andre Young) grundade tillsammans med Marion ” Sugar Bear” Knight och några andra investerare, skivbolaget ”Death Row Records” i 1991. Inte minst på grund av rapparen Tupac Amaru Shakur, kort 2Pac, skulle Death Row för flera år vara det dominerande elementet i Hiphopscenen. Tupac hade en gåva att uttrycka sig och att använda sin röst. Han övertygade med ett mångfald olika melodier och historier. De kunde handla om hur han sprang från polisen, hur han tackar sin mor, en kvinna,…osv. Tupac blev skjuten den 7September 1996 och avled klockan den 13 September 4:04 pm pst av fyra skottsår. Han var bara 25 år. Än idag är han en av de mest omtyckta rapartisterna.

Efter Tupacs död och när Marion Knight blev satt i fängelse, stod det klart för Dr.Dre att Death Row inte hade någon Framtid. Han lämnade bolaget och bildade ett eget bolag ”After Math Records", ett dotterbolag av ”Interscope Records”. En efter en såg upp sig från Death Row, och de tär idag bara en legend.

1990 taltet blev en Hiphopexplosion, det finns för många för att nämna dem.
Inte alla hade samhällskritiska texter, och flera verkade anpassa sig till vad den vita, eller rika befolkningen ville höra.

En som aldrig begav sig på detta spår och alltid kommit ihåg var han kommer ifrån är Nassir Jones, kort Nas. Född i New Yorks ghetto Queens Bridge, släppte han sitt första album ”Illmatic” i 1994. Han håller viktigheten av lyrisk ärlighet över drömmar av att vara en stjärna eller ett falsk image. Han har en begåvning att välja de rätta orden och uttala dem, och kombinera dem med musik som får en att verkligen känna musiken. Han ritar en bild i ens huvud. Han är mera en "gatopoet" än en rappare, skrev ”The Vibe”. Han prioriterar New Yorks stil av ”Keepin it real”.

En anna av de stora legenderna är Christopher Wallace, också kallat Notorious BIG.
Som Nas hade han ett enastående sätt att använda sig av ord och musik, även om han var mera ”brutal” och inte och eftertänksam som Nas.
Som före detta knarklangare i Brooklyn, NY, var han den andre artisten som skrev under på Bad Body Records , och flera anser att han var den enda som verkligen var ”real” i detta bolaget.
Den nionde mars 1997 dog Christopher Wallace när han var 24 i Los Angeles av ett s.k. ”Driveby” (köra och skjuta)

HipHop blir idag kommersialiserat. De flesta singlarna som är i topplistorna har anpassats till masspubliken, som ofta inte kan relatera till texter som handlar om livet i fattigdom, osv.
Å andra sidan har det heller aldrig funnits så många anhängare till HipHopen som lyssnat på ”underground HipHop”, HipHopen som inte är med, och inte heller vill med på topplistorna. Det är här de ”äkta” texterna finn

Nas – Na sis like – I am
Freedom of jail, clips inserted
A baby is being born the same time my man is murdered
The beginning and end
As far as rap go, it’s only natural, I explain my plateau
And also what defines my name
First it was nasty, but times have changed
Ask me now, I’m the artist, but hardcore, my sign’s for pain
I spent time in the game, kept my mind on fame
Saw fiends shoot up and do lines of cocaine
Saw my close friends shot, flat-linin’ my same
Got the pen, carry mac-10’s to practice my aim
On rooftops, tape CD covers to trees
Line the barrel up with your weed, pinch it and squeeze
Street scriptures for lost souls in the crossroads
To the corners thugs hustlin’ for cars that cost dough
To the big dogs livin’ large, takin’ it light
Pushin’ big toys, gettin’ nice, enjoyin’ your life
It’s what you make it, suicide, few try to take it
Belt tied around they neck in jail cells naked
Heaven and hell, rap legend, presence is felt
And of course N-A-S are the letters that spell

Mobb Deep – Streets raised me – Murda Muzik
Vision the canvas I paint a picture
Similar to Ernies Barnes nigga
But mines is more ghetto more guns
More drugs, mostly thugs
All my duns, their baby moms daughter and sons
Dark blocks, with streets lamps shot the fuck out
Park benches broke, a nigga stretched out
Jumped off the roof to his death its real Hand Ball walls displayed with R-I-P murials
Those who sling, play the shadows by the building
Devils spring, keep em going while the snows blowing
Grams get dipped,
50´s are moked, cookies are broke
And Spliced in large pieces for the fiends to smoke
The sun set looks beautiful over the projects
What a shame,
its ain´t the same where we stand at
If you look close you can see the bricks chipped off
Sometimes niggas miss when they lick off don´t get clipped off
Street life

Public Enemy – Fight The Power
As the rhythm designed to bounce
What counts is that the rhymes
Designed to fill your mind
Now that you´ve realized the prides arrived
We got to pump the stuff to make us tough from the heart
It´s a start, a work of art
To revolutionize make a change nothin´s strange
People, people we are the same
No we´re not the same
Cause we don´t know the game
What we need is awareness, we can´t get careless
You say what is this?
My beloved lets get down to business
Mental self defensive fitness ,bum rush the show
You gotta go for what you know
Make everybody see, in order to fight the powers that be
Lemme hear you say... Fight the Power


N.W.A – Fuck the poliche – Streight outta Compton
Fuck the police comin straight from the underground
A young nigga got it bad cause I´m brown
And not the other color so police think they have the authority to kill a minority
Fuck that shit, cause I ain´t the one for a punk motherfucker with a badge and a gun to be beatin on, and thrown in jail
We can go toe to toe in the middle of a cell
Fuckin with me cause I´m a teenager with a little bit of gold and a pager
Searchin my car, lookin for the product
Thinkin every nigga is sellin narcotics
You´d rather see, me in the pen than me and Lorenzo rollin in a Benz-o Beat a police out of shape and when I´m finished, bring the yellow tape
To tape off the scene of the slaughter
Still gettin swoll off bread and water
I don´t know if they fags or what
Search a nigga down, and grabbin his nuts
And on the other hand, without a gun they can´t get none
But don´t let it be a black and a white one
Cause they´ll slam ya down to the street top
Black police showin out for the white cop
Ice Cube will swarm on ANY motherfucker in a blue uniform
Just cause I´m from, the CPT
Punk police are afraid of me!
HUH, a young nigga on the warpath
And when I´m finished, it´s gonna be a bloodbath
Of cops, dyin in L.A. Yo Dre, I got somethin to say - Fuck the police….

Gangstarr – Moment of truth – Mo...