Adolf Hitler

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Boken som jag har läst heter Adems flykt och är skriven av Alice Mead. Boken utspelar sig på början av 90-talet och boken är inte sann men den bygger på kriget i Kosovo.

Boken handlar om den 14-årige Adem och hans familj. Adem är less på kriget och börjar tappa hoppet om en ljusare framtid. Adem är utled av serbernas förtryck mot araberna, mord, tårgas och misshandel. Men han kan inget göra, bara försöka leva ett så normalt liv som möjligt. Han känner sig orättvist behandlad av sin pappa också. Besim, hans lite äldre kusin, får gå ut själv och träffa tjejer, klä sig snyggt och han behöver aldrig hjälpa till med något. Adem tycker att han bryr sig mer om Besim och älskar honom mer än han själv. Besim flyttade till familjen när hans mamma dog i cancer.

Adem bor tillsammans med sina föräldrar, syskon, kusin och farsföräldrar i en liten by i Kosovo som har behärskats av serbisk militär i drygt fyra år. Militärerna har bestämt att araber inte får prata med serber, inte ens i skolan! Där är serberna och araberna uppdelade i olika klasser. Så kriget tog Milos, Adems bästa vän, ifrån honom. Men Adem bryr sig fortfarande om honom. Fatmira, Adems äldre syster, har tagit hans plats.

En dag när Adem står i stallet och kramar om sin ko efter att ha rengjort stallet kommer Fatmira inrusandes och frågar om han inte kan följa med till Prizern nästa dag (familjen har bestämt att man aldrig får gå ensam). Adem undrar förstås vad hon ska göra där. Hon berättar att hon och fem andra ungdomar ska protestera mot rivningen av sex vackra gamla broar genom att ställa sig på varsin bro och läsa en dikt var som de själva skrivit. En dikt som kommer att förändra hennes liv…

Jag tycker att boken var ganska bra om författaren hade broderat ut vissa delar mer hade den varit mycket bra. Den var lättläst och tunn och innehöll sorg, spänning, rädsla, avundsjuka, mod och väldigt lite kärlek. Jag gillar att läsa om krig och om människor som har det svårt det är intressant och lärorikt.

Jag valde att skriva om den här boken för den handlade mycket om rädsla och mod. Rädsla för kriget, soldaterna och polisen. Jag beundrar Fatmiras mod, att hon vågade ställa sig på bron med en massa publik för att läsa sin dikt...