Denna studie om Gotlands landsbygd och invånarnas framtidstro är ett examensarbete i geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att beskriva hur invånarna upplever landsbygden och vad de har för tro på framtiden, vilket sker genom studier av tre grupper; allmänheten, tjänstemän och lantbrukare. Vidare är syftet att analysera vilka attityder och inställningar som finns till landsbygden samt identifiera påverkansfaktorer. Studien baseras på en enkätundersökning och åtta intervjuer. Geografiska teorier har sedan använts, framförallt teorier om ”sense of place” (medvetenheten om känslan till en plats). Hänsyn tas till samhällsutvecklingen som gett flertalet konsekvenser för landsbygden och dess befolkning samt turistnäringen som har blivit en allt viktigare näring för Gotland, när påverkansfaktorer samt människors upplevelser, inställningar och attityder undersöks.Studien har tillkommit utifrån en förförståelse om att Gotlands landsbygd sedan några decennier genomgått åtskilliga utmaningar, särskilt inom jordbruksnäringen (inom jordbruksnäringen avses både jord- och lantbruk) som är en betydelsefull näring för hela ön. Sedan något år tillbaka har landsbygden på ön dessutom stått inför särskilda prövningar i och med att industrier och andra verksamheter lagts ned eller flyttats. Skolor och övrig samhällsservice samlas allt mer i Visby, som är Gotlands enda stad.Den bild som skildras av landsbygden skiljer sig åt mellan allmänheten, tjänstemännen och lantbrukarna. Allmänheten och tjänstemännen upplever landsbygden och turismen på landsbygden positivt. När det däremot gäller samhällsutvecklingen ser tjänstemännen odelat positivt på hur den påverkar livsvillkoren på landsbygden, medan allmänheten tydligt visar en oro för dess konsekvenser för landsbygden. För de enskilda lantbrukarna spelar egen intressen och specialisering inom jordbruksnäringen stor roll för deras syn på landsbygden. Därtill är odlingsförutsättningar på olika delar av ön samt avstånd till samhällsservice (dvs. geologi och geografi) påverkande faktorer på deras upplevelse av landsbygden och är tillsammans med egenintressen också avgörande för lantbrukarnas framtidstro.I undersökningen framträder såväl den enskilde personens grundinställning som individuella och situationsberoende attityder. Både mer eller mindre positiva och negativa attityder kommer till uttryck vad gäller människors upplevelser och framtidstro. Sammantaget bidrar människors olika attityder till en mer sammansatt helhetsbild, vilken är av vikt att klargöra och beakta i en utvecklingsprocess.Studien visar också att allmänhetens syn på samhällsutvecklingen och landsbygdens befolkningsminskning, inte nödvändigtvis hör samman med den verklighet som råder idag. Bland annat skildras en upplevelse av avfolkning vilket egentligen speglar situationen på landsbygden för tio år sedan. En annan skillnad är att tjänstemännen tror att landsbygds-befolkningens framtidstro är positiv i större utsträckning än den faktiskt tycks vara. Samtliga undersökningsgrupper visar vidare en öppen attityd till turistnäringen. Det finns dock reservationer; att vissa platser överexploateras, att områden står outnyttjade större delen av å...
