”Det är en fråga alla vill prata om, ingen vill göra något åt och resurser saknas totalt”

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syftet med studien var att förstå och beskriva vad som befrämjar respektive motverkar samverkan mot sexualiserat våld. Därtill var syftet att förstå och föra en diskussion om samverkans möjligheter till förändring ur ett genusperspektiv. De centrala frågeställningarna var; Vad anser deltagarna är motiven, förutsättningarna och hindren med samverkan? Vad har deltagarna för definition och perspektiv på sexualiserat våld? I vilken utsträckning kan samverkan tolkas som ett hinder eller en möjlighet till förändring? Studien är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Metodpluralistiska tillvägagångssätt har använts, dels i datainsamlingsmetoden och dels i analysmetoden. Fyra enkätundersökningar har genomförts, en i Storbritannien och tre stycken i Sverige. Enkätundersökningarna var riktade till nätverk eller samverkansprojekt mot sexualiserat våld, mäns våld mot kvinnor eller trafficking. De centrala teorierna var Boklunds samverkansteori, Huxham och Vangens samverkansteori, Eduards, Holmbergs och Benders och Gustafsson- Larssons genusforskning om våld, organisering och nätverksarbete. Studien visar på tre olika former av samverkan där motiv, förutsättningar och hinder har olika innebörd. De olika formerna kallas för; byråkratiformen vilken kännetecknas av att samverkan påminner om samordning, nätverksformen som är samverkan som kännetecknas av samarbete och aktivismformen som kan liknas vid en social rörelse vilken uppmanar till kollektiv handling. Deltagarnas definitioner av sexualiserat våld varierar från strukturellt perspektiv, individuellt perspektiv, könsrelaterade definitioner som kopplar samman ett strukturellt perspektiv med ett individuellt perspektiv, könsrelaterade individperspektiv till ”ingen” definition. De definitioner som tolkas som politiska ställningstaganden är de strukturella perspektiven. De övriga förstås som ”värdeneutrala” vilka kännetecknas av att sexualiserat våld betraktas som en kompetens- och behandlingsfråga. Samverkan tolkas utifrån denna studie ha få möjligheter till förändring av våldet och könsmaktsordningen i samhället, möjligheterna varierar och skiljer sig dock åt inom de olika formerna av samverkan. Aktivistformen är den som tydligast förmedlar han...