Kohandeln 1933

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Abstrakt Efter riksdagsvalet 1932 hade den socialdemokratiska regeringen svårt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. På våren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stånd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmänt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka hur tre halländska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det fanns någon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jämfört med rikstidningarna, samt om det går att urskilja något samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet. Undersökningen har utförts genom att ledarartiklarna har tolkats utifrån en modell skapad av Evert Vedung, modellen innebär en kartläggning av politiska debatter. Kontentan av uppsatsen visar att det fanns en skillnad mellan hur tidningarna uppfattade kohandeln, även mellan de tidningar vars partier var en del i kohandeln. De socialdemokratiska tidningarna hyllar uppgörelsen och regeringen, medan de tidningar som företräder Bondeförbundet intar en skeptisk linje, de anser att något var tvunget att ske och a...