Social ingenjörskonst

Folkhemmet

Hur kommer det sig att folkhemmet uppstod? Vad var det för visioner, regler och personligheter som stod bakom denna maskin av självgående välgång som rullade in över Sverige? Varför just Sverige?

Svensk folkhemspolitik och social ingenjörskonst

Inledningen till den svenska folkhemspolitiken och begreppet social ingenjörskonst hittar vi i den tid som folkhemmet föddes ur. Vid sekelskiftet 1900 var Sverige långt bakom den europeiska standarden. Bara en dryg femtedel av Sveriges fem miljoner invånare bodde i städer, och endast Stockholm och Göteborg överskred 100 000-gränsen. Sverige var ännu ett lantbrukarland, med knappt en fjärdedel industriarbetare. Bara drygt sju procent av folket hade rösträtt, och bara 2,5 % av svenskarna hade studentexamen. Inkomstskillnaderna var stora, och skatterna var formade så att de slog hårdast på dem som redan hade det svårt. "Det glada 20-talet" började med djup depression, var fjärde arbetsför människa gick arbetslös, och jordbruket gick igenom en svår period. I städerna var bostadsförhållandena usla. Hälften av alla lägenheter hade bara ett rum och kök; tänk det på en familj med fem barn. Sverige hade under tidigt 30-tal en allvarlig försörjningskris. Arbetslösheten låg fortfarande på 25 % och visade tecken på att öka, och arbetslöshetsersättningen som fanns var för liten för att kunna försörja en familj. Även de mindre jordbrukarfamiljerna hade det svårt. Priserna som de fick för sina varor varierade så kraftigt att de ena året kunde få ett stort överskott, för att nästa år bli tvungna att sälja gården. På grund av trångboddheten och de misära förhållandena i Sverige valde många människor att leva barnlösa, för att inte tvinga in sina barn i samma hemska förutsättningar.

Det är mot denna bakgrund som tanken om välfärdsstaten, om folkhemmet uppstod. Folkhemmets "fader", Per Albin Hansson föddes 1885, och såg arbetarrörelsen födas ur industrialismen. Hans politiska bana började som ungdomsklubbist i socialdemokraterna. Redan under denna tid framträdde Per Albin, som även hela svenska folket kom att kalla honom, med sin önskan om en nationell förankring. I socialdemokraternas partisplittring 1917 steg Per Albin fram som blivande ledare för ett "reformistiskt arbetarparti". Denna inriktning följde senare SAP, och vek inte bort ifrån den. Under 20-talet markerades SAP:s ambitioner efter samarbetet med liberalerna, och genom deras ageranden på den politiska banan, som omfattade författningsrevisionen, och beslutet om allmän rösträtt 1921. 1928 valdes Per Albin till partiordförande, och samma år lanserade han, och befäste sin vision om ett folkhem. Han proklamerade jämlikhet, och skapade även förutsättningar för att jämlikhet skulle kunna bli verklighet. Det gjorde att han vann svenskarnas förtroenden. I sitt berömda tal som brukar kallas folkhemstalet, 1928, presenterade han sitt ideal:

I det goda hemmet råder likhet, omtanke, hjälpsamhet... Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker inte ner och plundrar den svage.

Vid valet 1932 vann socialdemokraterna, med Per Albin Hansson i spetsen tillbaka makten från de liberala. Under sin aktivt politiska tid kämpade Per Albin för att förena samhälle och stat, och han betonade kollektivistiska tankegångar. Per Albin beskrivs i en intervju med en man från tiden i fråga, Ingvar, som:

en folkets man,[...] han stod på de svagas sida och kämpade för dem som hade det sämst. Det var ju ingen som hade brytt sig om statarna och arbetarna förut, men så kom Per-Albin.

1946, i oktober avled Per Albin på väg hem efter jobbet. Han drabbades av en hjärtattack när han i en spårvagn, tillsammans med de vanliga svenskar vars far han blivit, var på väg till sitt hem i Stockholm.

Förändringar

För att ta Sverige ur krisen anammade socialdemokraterna den engelske ekonomen John Maynard Keynes ekonomiska välfärdsideologi, den så kallade keynesianismen. Det innebar en övertygelse om att det både var möjligt och önskvärt att staten ingrep i samhällsekonomin för att skydda medborgarna mot den osäkerhet som liberalernas privata marknad står för, och skapa ett "räddningsnät". För att genomföra sin reform och regleringspolitik behövde socialdemokraterna ha pengar. Det skaffade man sig genom att underbalansera statsbudgeten, och genom att höja skatterna. Tanken bakom var att de sociala reformerna skulle gälla alla, helt enligt Per Albins vision om jämlikhet. Man införde en universalitetsprincip, som gjorde att alla invånare i landet fick del av de flesta socialförsäkringarna, "räddningsnätet". Man tog också bort de ekonomiskt oförsvarbara nödhjälpsarbetena och gav istället de arbetslösa arbeten som faktiskt gick att försörja sig på.

"Hela folket i arbete", blev Sveriges paroll. Man var övertygad om att enda vägen ur krisen var att se till att Sverige arbetade sig ur den. Regeringen satte igång många stora reformer, och nedan följer ett utdrag av de viktigaste från Lovisa Sterner och Maria Bergstrands För bostaden i tiden, En studie av folkhemmets och dagens tidsanda:

"- År 1934 infördes stöd till bostadsbyggande samt instiftande av en särskild arbetslöshetsförsäkring.

- År 1935 höjdes folkpensionen avsevärt.

- År 1936 infördes lantarbetstidlag.

- År 1937 etableras mödra- och barnavårdscentraler. Mödravård sätts upp på agendan likaså införs en moderskapspenning.

- År 1945 lagstiftas det om tolv dagars semester, förbud mot att avskeda kvinnor pga. havandeskap eller äktenskap, samt ett statsbidrag till kostnadsfria läroböcker och skolmåltider.

- År 1946 bestäms det genom reformering att samtliga svenska medborgare har rätt till en folkpension, utan inkomstprövning, -folkpensionen.

- År 1948 infördes ett barnbidrag för barn upp till 16 års ålder. Bidraget är utställt på modern och består av 260 kronor per barn och år.

- År 1951 träder en ny semesterlag i kraft., vilken lagstadgar om tre veckors semester."

Allt detta är praktexempel på den typ av social ingenjörskonst som präglade Sverige under folkhemsperioden. Alla förändringar har varit viktiga för Sverige, och är nu en del av vår vardag, men att det är social ingenjörskonst kan inte förnekas.

Social ingenjörskonst

Men vad är då social ingenjörskonst egentligen? Wikipedia beskriver social ingenjörskonst som:

"ett begrepp inom sociologin, där ett arbete med att genom lagstiftningsarbete, beskattning, samhällspolitiska beslut, planering, utbildning och andra samhälleliga insatser försöka åstadkomma en omdaning av samhället."

Det är med andra ord ett väldigt vitt begrepp. När man tänker efter är faktiskt i princip alla regler, lagar och normer - förutom de mest grundläggande som krävs för ett fungerande samhälle såsom trafikregler - social ingenjörskonst. Alltifrån mode till den tvångsbehandling och -sterilisering av så kallade sinneslöa som förekom på 30- och 40-talen är social ingenjörskonst.

Termen liknar politikern vid en ingenjör som ser samhället som en statisk enhet. Genom ingenjörskonst skulle denna enhet kunna modeleras enligt samma principer som man hanterar och experimenterar med materia inom naturvetenskapen.

Begreppet har fått en något negativ värdeladdning på senare tid. Det förknippas ofta med manipulation av samhällets medborgare, vilket inte är dess egentliga syfte. Man fokuserar ofta på tvångsomhändertagande av barn och tvångssteriliseringar men det är inte den sociala ingenjörskonstens enda åstadkommanden, något man ibland glömmer i debatten. En del påstår att den sociala ingenjörskonsten som utövades i folkhemmets Sverige har kopplingar till de totalitära maktmedel och tankar om rashygien som fanns i Tredje riket och Sovjetunionen.

Men är då social ingenjörskonst endast av ondo? Nej, det skulle jag inte påstå. Ingen politiker tar medvetet beslut för att försämra eller försvåra för landets medborgare. Det kommer alltid att finnas individer som inte håller med om beslutet men det har aldrig tagits för att göra skada. Social ingenjörskonst är något som finns till för att göra vardagen enklare för många, även om de med ett hjärta som klappar för den liberala idologin finner det oroväckande med så mycket ingripande från staten som social ingenjörskonst faktiskt är. I dag finns det vissa mått på alltifrån hur stort ett normalt badrum ska vara till hur breda bestickslådorna får vara. Detta för att underlätta för konsumenterna; din nya bestickslåda ska alltid få plats i kökslådan, oavsett var du köper den. Precis som med all social ingenjörskonst kan man se på det från två vinklar. Antingen är man förfärad över att staten är inblandad i till och med så obetydliga saker som bestisklådor, eller så gläds man över att livet faktiskt blir enklare. Nu behöver man aldrig oroa sig för att sin nya besticklåda inte ska få plats i kökslådan, den nya är garanterat lika stor som den gamla uttjänta. Väldigt praktiskt.

Social ingenjörskonst användes under skapandet av folkhemmet på många sätt. Hembesök av distriktssköterskor, upplysning till allmänheten via radioprogram och sociala reformer såsom miljonprogrammet var alla en viktig del av folkhemmet och var alla en form av social ingenjörskonst.

Makarna Myrdal

Under 30-talet hade landet, i likhet med resten av världen drabbats av en lågkonjunktur. Så många som 200 000 människor var vinter 32/33 arbetslösa i Sverige och barnfamiljerna var de som drabbades hårdast. En tredjedel av barnen beräknades vara undernärda, få kvinnor födde stora barnkullar och födelsetalen blev så småningom de lägst i västvärlden. Trångboddheten var dessutom stor och de bostäderna som fanns var undermånliga; till exempel hade endast 34 % av Stockholms innerstadslägenheter eget bad år 1930.

1934 publicerade makarna Alva och Gunnar Myrdal boken Kris i befolkningsfrågan där de koncentrerade sig på hur man ska få bukt med den låga barnafödseln. Det visade sig bli en mycket inflytesrik bok som skapade debatt, även nu - 76 år senare - pratar vi om den. Alva och Gunnar myrdals politiska idéer och forskningsinsatser spelade en stor roll under utformningen av folkhemmet under 1930- och 1940-talen. Själva boken fick mest betydelse för befolkningspolitiken.

Makarna Myrdal förespråkar en rad sociala reformer i sin bok. De befarade att det år 1970 skulle finnas dubbelt så många gamla än vad det skulle finnas unga och förespråkade därför att varje familj skulle skaffa tre barn för att öka nativiteten. Grundtanken i boken är att de föds färre barn när det är ekonomiskt och social dåligt, när familjerna inte behöver kämpa för sin överlevnad föds det också fler barn. Därför förespråkade de en rad reformer som skulle göra det lättare för barnfamiljerna, t.ex. fri sjukvård, fri skollunch, barnbidrag, större och bättre bostäder, förmånliga bostadslån och subventionerade hyror. De ansåg också att systemet med arbetande far och hemmafru behövde rivas upp och att båda föräldrarna skulle kunna arbeta. Barnet skulle kunna placeras på någon form av institution med utbildad personal medan föräldrarna arbetade. Det skulle ge pedagogiska fördelar för barnet och positiva ekonomiska konsekvenser för samhället. Denna idé blev utvecklades vidare och blev så småningom till dagens förskolor.

Alva och Gunnar Myrdal ansåg att man måste "skärpa kravet" på "folkmaterialet" och för att kunna skärpa dessa krav kommer de in på tvångssterilisering som ett förebyggande hjälpmedel; "Sterilisering har en i vissa avseenden en mycket stor samhällslig betydelse. Detta gäller särskilt ur arvshygienisk synpunkt, i synnerhet som sterilisering av sinnesslöa i tillräcklig omfattning kommer att medföra en minskning av sinnesslöhetens frekvens i befolkningen. Den sterilisering som företages av sociala skäl är ur samhällets synpunkt också mycket väsentlig, då det därigenom förhindras tillkomsten av barn, som skulle komma att uppväxa under mycket ogynnsamma förhållanden. Rent objektivt sammanfalla naturligtvis samhällets och den enskildes intressen i flertalet fall av sterilisering på såväl arvshygieniska som sociala grunder, så sterilisering i hög grad är ämnad att förebygga socialt elände." 1935 stiftades lagen om sterilisering, den avvecklades några år in på 70-talet.  I dag är det ett mycket kontroversiellt ämne, men man bör tänka på att många andra länder - såsom t.ex. Tyskland, Storbritannien, Finland och Danmark - också hade denna lagstiftning. Dock ska man inte förglömma att ca 60 000 svenskar steriliserades under den här tiden, av dessa 60 000 blev drygt 10 000 personer tvångssteriliserade.

Alva och Gunnar Myrdals politiska visioner hade stort inflytande över skapandet av folkhemmet; utan deras vurmande för social ingenjörskonst hade välfärdsstaten varit blott en dröm. Vad man tycker om dem är en smaksak; en del tar avstånd från deras krav om tvångssterilisering och rasbiologi, men man kan trots det inte förneka att de gjorde en insats för barnfamiljerna och kanske framförallt för kvinnorna. Utan makarna Mydal hade vi antagligen inte haft förskola, gratis skolluncher och kvinnor hade kanske inte funnits på arbetsmarknaden i samma utsträckning.

Stockholmsutställningens roll som social ingenjör

Framtidsvisionerna som målade upp framtiden för 30-talets människor byggde mycket på Stockholmsutställningen, d.v.s. världsutställningen, som år 1930 var förlagd till Stockholm. Bakgrunden till utställningen låg i den stora bostadsbris, trångboddhet och de miserabla hygieniska förhållanden som rådde i Sverige.

Arkitekternas slagord för utställningen blev lätthet, ljus, luft, ytor, hygien, fräschör och funktionalism. Arkitektonisk och social positionsbestämning blev viktiga begrepp för arkitekterna, och de ställde sig i samhällets tjänst för att visa på hur städer och bostäder borde byggas för att svara på den moderna människans behov.

Funkisen hade kommit till Sverige, och med den ändamålsenlig inredning och fokusen på funktion och hygien. Man ville visa på hur man även med begränsade ekonomiska medel kunde bygga bostäder som även låginkomsttagare kunde ha råd med. Man pratade om "yteffektivitet", och "detaljerade planlösningar". Man försökte också tillgodose samhällets ökande krav på avskildhet och hygien. Folk ville inte längre bo sex personer i samma rum, och kanske dela badrum med hela lägenhetshuset. För att åstadkomma detta var arkitekterna tvungna att ta bort något. Det var köket som blev lidande. Lägenheter som förut haft ett rum och kök skulle utrustas med två rum, ett hygienrum och kök på det. Lösningen blev kokvrån. Vad arkitekterna inte riktigt räknat med var den starka traditionen av att äta i köket. I en intervju hör vi Dagmar berätta om omställningen, och om hur de fick tränga ihop sig i gammelmosterns lilla kokvrå för att äta:

Ah, det var löjligt. Man var ju uppfostrad till att maten skulle intas i köket såtillvida det inte var något alldeles särskilt tillfälle... gud nåde den som slarvade. Mor blev vansinnig... Det lär man inte bara om i en handvändning...

Kokvrån blev en av de mest diskuterade omställningarna under Stockholmsutställningen. Eftersom köket under denna tid var kvinnans plats var det naturligt att det var de som reagerade starkast på omvälvningen. En reaktion från en kvinnlig journalist blev ett argt: "Stäng in arkitekten i kokvrån".

Kohandeln

Kohandeln är en benämning på samarbetet mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet. Det inleddes 1933, när SAP var en minoritetsregering, och etablerades 1936 i en så kallad koalitionsregering. De var dessa två partier som genom sitt samarbete lade grunden för den svenska välfärdspolitiken. Kohandeln innebar för socialdemokraterna att de var tvungna att acceptera vissa av bondeförbundets krav på ekonomiskt skydd för de svenska bönderna, till exempel subventionering av jordbruksvarornas priser. Bondeförbundet i sin tur, förband sig att rösta för socialdemokraternas förslag i riksdagen.

Kohandeln innebar att det förut mycket oroliga politiska klimatet i Sverige stabiliserades, och att välfärdstatens sociala reformer kunde drivas igenom.

Saltsjöbadet

Kohandeln gav Sveriges ekonomi den knuff den behövde, och den fortsatte därefter i jämn takt framåt. Människor fick arbete, färre behövde gå arbetslösa och arbetsmarknaden blev mer pålitlig. Men allt var inte så bra som det verkade. Från högern började folk klaga på arbetsförhållanden genom att hänvisa till hur det var under 20 och 30-talen. De ville att staten "skulle ta sitt ansvar", och gripa in för att skapa rättvisare arbetsförhållanden. Vägen via fackföreningarna fungerade inte att ta för att nå fram med klagomålen, för fackföreningarna var rädda att de skulle förlora sin rätt att strejka om de blandade sig i.

Det kom dock inga resultat, så LO och Svenska Arbetsföreningsrörelsen bestämde sig för att själva försöka lösa problemen, då staten inte ingrep. De diskuterade saken i två år, och slöt sedan ett avtal år 1938, som hade sin grund i de båda föreningarnas ovilja att låta staten lägga sig i arbetsmarknaden genom sina beslut och lagar. De ville skilja på politik och fackliga beslut. Avtalet kom att kallas Saltsjöbadsavtalet, och det betydde för arbetsmarknaden, lika mycket som Kohandeln gjort för politiken fem år tidigare. Samhällsklimatet som efter dessa stora och betydelsefulla reformer rådde i Sverige var ganska unikt i världen. I Europa var andra världskriget i antågande, och människor stred för sina liv i fascismens namn, medan lilla landet lagom diskuterade arbetsmarknadens rätt till politiskt oberoende beslut, och koalitionsregeringar. Denna svenska anda kom att inspirera andra länder utomlands. En bok "Sweden, the middle way" skapades 1936 av Marquis Child, och behandlade detta ämne. Den har varit med om att skapa en positiv bild av vårt avlånga land ute i världen.

Den beskriver Sverige som "en framgångsrik symbios mellan socialism och kapitalism", och förespråkar "den svenska modellens" idéer om att skapa ett jämlikt samhälle, där alla människor är jämlika och passar in.

Saltsjöbadet - social ingenjörskonst?

Varför är då detta social ingenjörskonst? Låt oss titta på Wikipedias definition av social ingenjörskonst ännu en gång:

Social ingenjörskonst är ett begrepp inom sociologin, där ett arbete med att genom lagstiftningsarbete, beskattning, samhällspolitiska beslut, planering, utbildning och andra samhälleliga insatser försöka åstadkomma en omdaning av samhället.

Lagstiftningsarbete: Listan på alla lagar som stiftades i syfte att skapa ett välfärdssamhälle är lång. De ville åstadkomma en förändring av samhället, till exempel genom att ge socialbidrag, pension och andra bidrag till alla, och inte bara några utvalda få ville man skapa ett jämlikt samhälle, där varje människa skulle ha rätt till ett liv och ett arbete där man kunde ha råd med mer än bara det som ytterst sätt krävs för att överleva.

Beskattning: En av de viktigaste reformerna som genomfördes av SAP, var just skatterna. Man gjorde så att skatterna blev lika, och inte bara låg på de fattigaste, och man skapade en högskattspolitik som fick Sverige upp på fötter igen.

Samhällspolitiska beslut: Här passar Kohandeln och Saltsjöbadet in. Beslut som fattades för att stabilisera politik och arbet...