Bakgrund och problem: Kunden har blivit ett allt viktigare objekt för företag idag inom flera
områden. Det är viktigt för företagen att förstå att varje intjänad krona inte bidrar lika mycket
till företagets totala resultat. Olika kunder orsakar olika mycket kostnader och genom att
identifiera vilka kunder som är lönsamma och olönsamma samt hur de agerar kan företagen
försöka påverka de senare och förändra deras beteendemönster. Kundlönsamhetsberäkningaroch
analyser är ett viktigt verktyg för att kunna finna dessa mönster och rätt använda kan de
öka företagets totala lönsamhet. Då detta fenomen är relativt nytt finns ännu inte särskilt
mycket forskningsmaterial om hur beräkningarna och analyserna ser ut och hur de faktiskt
används.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera utformning och användning av
kundlönsamhetsberäkningar. Vi avser därmed att beskriva hur företagens kalkyler är uppbyggda
och vilket som är kalkylens objekt. Vidare vill vi försöka undersöka i vilka situationer
som beräkningarna används samt vilka problem som föreligger vid utformning, användande
och förbättring av kundlönsamhetsberäkningar. Vi ämnar också undersöka om det kan finnas
några mönster i hur användandet av kalkylerna ser ut.
Avgränsningar: Vi kommer endast att behandla företag utan egen tillverkning där det finns
en fristående ekonomifunktion i Sverige och som dessutom har mer än 50 anställda. Därutöver
har vi valt att undersöka detta fenomen bland företag som kategoriseras som partihandlare
och som har andra företag som kunder, så kallade business-to-business-företag.
Metod: En kvantitativ studie har genomförts genom att 100 svenska partihandlare kontaktats.
Till de företag som utför kundlönsamhetsberäkningar och som valt att medverka i undersökningen
har en enkät skickats ut. Tre intervjuer med följdfrågor har även genomförts.
Resultat och analys: Vårt resultat visar att företagen inte använder kundlönsamhetsberäkningarna-
och analyserna till dess fulla potential. Brist på systemstöd, tid samt övriga
resurser är de vanligaste angivna skälen till detta. Självkostnadskalkylen är den vanligaste
typen av kalkyl och de flesta företagen upprättar dem på både individuell kundnivå samt på
olika segment. Användningen är något koncentrerad till mer rutinmässiga områden, än de
områden som uppmanar till aktiv interaktion med kunden.
Förslag till fortsatt forskning: Val av kalkylmetod har gett upphov till två förslag till fortsatt
forskning. Det skulle vara intressant att undersöka dels om olika kalkylmetod...
