Ubåten

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den första skissen av en ubåt gjordes av Leonardo da Vinci på 1400-talet, men först 1620 byggde en nederländare vid namn Cornelis Drebbel en undervattensfarkost. Det var den första riktiga (dokumenterade) ubåten. Den var byggd i trä med läderklätt överdrag och kunde bära tolv roddare och några passagerare under vattenytan i flera timmar. Drebbel använde sig av lufttankar som flöt vid ytan fastgjorda vid flottar och förbundna till ubåten via slangar, för att säkra syretillförseln. Den användes inte till några andra syften än forskning, och färdades endast under Themsens yta mitt i London.

Den första ubåten som användes i krig kallades ”Bushnells sköldpadda” och byggdes av den amerikanska ingenjören David Bushnell runt 1776. Ubåten var äggformad och handdriven, och kunde bara bära en enda man. Syret räckte bara en halv timme , och den användes bara under en misslyckad attack mot ett brittiskt skepp i New Yorks hamn under den Amerikanske revolutionen.

En annan amerikansk uppfinnare vid namn Robert Fulton byggde år 1800 en över 6 meter lång ubåt kallad Nautilus och den liknade mycket till formen dagens farkoster.
Fultons ubåt var roder för både vertikal och horisontell styrning, samt komprimerad luft för länge vistelse under ytan. Vid ytan drevs den av ett antal segel (!), medan en fyrbladig handdriven propeller skötte farten under vattnet. Av denna ubår byggdes fyra exemplar, varav minst ett användes i krigsföring.

I slutet av 1800- talet gjordes många försök att bygga en maskindriven undervattensbåt. Man försökte med ånga, komprimerad luft och elektricitet som kraftkällor. Den första ubåten som var effektiv var en amerikansk skapelse döpt till USS Holland och kom 1898. Den drevs av diesel vid ytan och el under vattnet.

Dessutom konstruerades fyra stycken svenska ubåtar i Sverige under 1880- talet av ingenjören Torsten Nordenfelt, men dom ville inte den svenska flottan ha. De köpte istället en ubåt 1904 som var konstruerad av mariningenjören Carl Eric Rickson. Ubåten fick namnet ”Hajen”.

Sedan dess har utvecklingen gått i en rasande fart. England byggde sin första ubåt 1901, Sveriges första ubåt som köptes av flottan som sagt 1904, och Tyskland 1906.

Under de båda världskrigen byggdes det i Tyskland en massa ubåtar som sattes in mot sjöförbindelser. Det gjorde att det under åren 1941- 43 blev extra svårt för Storbritannien att försörja pga att så många handelsfartyg sänktes.

Under 1950- talet började man förnya ubåtskonstruktionerna och det var USA som var de första med att sätta in en kärnreaktor som energi källa.

Den mest revolutionerade inom vetenskapen om ubåtar var den första atomdrivna ubåten USS Nautilus, döpt efter den föregångaren inom science fiction, Jules Vernes fantasiskapelse, presenterades av den amerikanska krigsindustrin 1954. På ett försöksuppdrag 1955 seglade hon hela vägen från New London i delstaten Connecticut, USA till San Juan i Puerto Rico, en sträcka på 2170 km på 84 timmar, under ytan. Hennes hastighet uppgick till 20 knop! I augusti 1958 gjorde Nautilus världens första undervattens resa till Arktis. Hennes rutt gick från Point Barrow, Alaska under Ishavets packis fram till en punkt mellan norska ögruppen Spetsbergen och Grönland. Senare samma månad nådde en annan amerikansk atomubåt Nordpolen.

Efter det byggde de båda stormakterna USA och Ryssland snabbt upp varsin flotta av atomubåtar, bestyckade med torpeder, sjömålsrobotar och kärnvapenrobotar.
Storbritannien, Frankrike och Kina följde snart efter och idag har dessa nationer kärnvapenbestyckade atomubåtar och atomdrivna jaktubåtar.

Ubåtens konstruktion!

Ubåten är ett örlogsfartyg som kan operera under vattenytanför att inte bli upptäckt. Själva kroppen har en cigarrform, med ett manövertorn på den främre delens ovansida. Högst uppe på manövertornet sitter periskopet. Skrovet är för det mesta tillverkat av vanlig stålplåt, medan vissa nyare modeller delvis byggs i kolfiber. Ubåten har två roder: ett för styrning i sidled och ett i höjdled. Längst fram i fören finns mynningarna för torpedtuberna, varifrån ubåten avlossar sin dödliga last. Mellan torpedkammaren och motorn har besättningen sina kojer. Livet ombord är ofta präglat av tristess då ubåten i kritiska lägen måste stanna under ytan i flera veckor. Längst bak i ubåten hittas turbinrummet, som får sin kraft ifrån antingen en dieseldriven eller kärnkraftdriven motor. De dieseldrivna ubåtarna drivs av elmotorer med el från väldiga ackulatorbatterier på större djup, då förbränning kräver enorma mängder syre. Vid undervattenskörning precis vid ytan måste deanvända sig av snorkel eller luftmast, vilket atomubåten inte behöver.

När ubåten går vid ytan är dess barlasttankar fyllda med luft. När de istället f...