Kommunikation mellan hem och skola : - vilka föräldrar tycker vad?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

ABSTRACTTitel: Kommunikation mellan hem och skola – vilka föräldrar tycker vad?Författare: Anette KarlssonHandledare: Per DannefjordStudien syftar till att belysa hur föräldrarna på Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlägga vilken typ av information föräldrarna efterfrågar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förväntningar på och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan ställas i kontrast till lärarnas åsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan. Syftet med studien är också att belysa vilka föräldrar som tycker vad, för att kunna lyfta fram eventuella likheter och skillnader inom föräldragruppen. Det möjliggör en diskussion kring hur olika sociala grupper ser på skolan som institution och på utbildning i stort.Till grund för studien ligger sammanlagt 23 intervjuer. Till dessa hör två slumpvist utvalda föräldrar i varje klass samt lärare och rektor. Studiens resultat visar att det finns en övergripande likartad inställning mellan föräldrarna till vad som är viktigt i skolan, nämligen att barnen trivs och är trygga samt att skolan präglas av ett öppet klimat. Det kan förklaras med att skolans upptagningsområde är relativt socialt och etniskt homogent.Vidare framkommer det vid en närmare granskning klara skillnader mellan föräldrar med högskole/universitetsutbildning och föräldrar med gymnasieutbildning. Mönstret återfinns i samtliga aspekter som studien avser att belysa. Föräldrarna med högre utbildning efterfrågar huvudsakligen kontinuerlig information riktad till föräldrarna om hur det går för barnet i skolan, medan den andra föräldragruppen mer fokuserar på information av praktiskt slag, samt menar att informationen från lärarna inte behöver vara lika regelbunden. De högskole/universitetsutbildade föräldrarna uttrycker mer omfattande och högre förväntningar på utvecklingssamtalen än de gymnasieutbildade. Dessutom framkommer tydliga skillnader mellan de två föräldragrupperna i hur de uppfattar utvecklingssamtalen de har deltagit i. Resultaten kan förklaras med att de högutbildade föräldrarna generellt ser utbildning som mer viktigt än vad föräldrarna med lägre utbildning gör, samtidigt som de högutbildade föräldrarna genom sina fortsatta studier har förvärvat en rad resurser som gör det möjligt för dem att hävda sig i skolans värld, till exempel språkbruk, tankesätt, erfarenhet av och kunskap om skolväsendet. Det finns även en likhet mellan för...