Bakgrund
Den globala marknaden och resursanvändningen ger både direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.
Oavsett deltagande i marknadssystem kan påverkan av externa effekter som uppstår på grund av ofullständiga
ekonomiska definitioner, värderingar och tillämpningar vara påtaglig. Växthuseffekten är ett viktigt och
representativt exempel på externa effekter att studera. Människan håller i ökande grad på att massivt utöka den
lilla balans och lagom mängd växthusgas som utgör förutsättning för liv här på jorden. Denna extra
växthuseffekt kan sättas i samband med människans allt fler och allt mer energikrävande aktiviteter som ökar
med befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.
Problem och Syfte
Utgångspunkten i problemformuleringen är att oönskade externa effekter uppstår på grund av brister i
ekonomisk hantering av resurser. Följande två frågor formulerades:
• Var finns den felande länken, orsakerna, till externa effekter?
• Går det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning?
Ambitionen i uppsatsen är att diskutera den felande länken mellan ekonomisk definition, värdering, tillämpning
och externa effekter som gör att en mänskligt skapad växthuseffekt kan uppstå. Växthuseffekten studeras som ett
exempel på externa effekter för resurser som inte redovisas. Syftet med uppsatsen är filosofiskt uttryckt att
försöka uppliva den grundläggande ekonomiska definitionen att hushålla med knappa resurser och belysa den
externa redovisningens roll för resurseffektiviteten i företag. Exempel på arbete med resurseffektivitet av företag
och företagsledare som hittas under arbetets gång belyses. Med utgångspunkt från insamlad referensram, hämtad
från dagens extern redovisning, naturvetenskap samt framväxande utsläppsreglering, undersöks de hittillsdagsa
indirekta ansatserna samt alternativa möjligheter att (ekonomiskt) förvalta resurser, tillgångar som inte redovisas
för framtida nytta, med luft och utsläppsreglering som exempel.
Metod
Metoderna som användes var litteraturstudier, intervjuer samt laborativa koldioxidbalansräkningar. Grunder för
redovisning av tillgångar samt regler i extern redovisning som företag tillämpar samt utsläppsreglering studeras
samt 10 företag intervjuades varav två av företagen utgör exempel för koldioxidbalansräkning.
Resultat och Slutsatser
Litteraturdata samt intervjudata från 10 företag varav koldioxidbalansräkning för två företag redovisas. De
viktigaste slutsatserna kan sammanfattas enligt följande. Separationen mellan ägande och verksamhetsutövande
som den dubbla bokföringen möjliggjorde gav förutsättning för tillväxt av verksamheter men skapade också
distans mellan handling och konsekvens. Som följd uppstår externa effekter. Planeten jorden bör och måste förr
eller senare betraktas som en övergripande (ekonomisk) enhet (i extern redovisning) i en global balansräkning
för globalt använda resurser. Mått, nyckeltal relaterade till långsiktiga, totala och möjliga omsättningsbalanser
skulle kunna inkorporeras i extern redovisning. Med i bästa fall gissade men oftast inga eller konfronterade
uppgifter om totala resurskapaciteter utnyttjas resurser idag långt utöver de långsiktiga tillgångarna i planeten
jordens balansräkning med en skuldsättning som överskrider tillgångarna. En enkel modellmässig
koldioxidbalansräkning indikerar att resurseffektiviteten idag borde öka 20-100 gånger. Om modellen med
balansräkning och nycketal antas pekar den på en övertras...
