Värmekällor för hus

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Fjärrvärme
Fjärrvärme är en uppvärmningsmöjlighet där många hus ingår i ett värmenät. Ett kommunalt företag förbränner olika saker, beroende på vad det finns tillgång till i området. Till exempel kan man bränna flis, olja eller naturgas, men i många kommuner förbränns även överblivna produkter såsom sopor, återvunnet material, m.m. Det förekommer även att fjärrvärmen framställs av solvärme.
Den värme som man får från förbränningen används för att värma vatten som sedan skickas ut i fjärrvärmenätet. På väg ut till husen är vattnet vanligtvis mellan 70 och 80 grader varmt, och på tillbakavägen omkring 40 grader kallare. På riktigt kalla dagar kan vattnet vara över 100 grader varmt när det skickas ut.
På värmeverket renas biprodukterna noggrant innan de släpps ut. På så vis blir föroreningarna minimala, och kommunerna har samtidigt möjlighet att bli av med skräp och annat avfall. Dessutom slipper man använda fossila bränslen som olja och naturgas om man bränner sitt avfall istället.
En annan fördel med fjärrvärme är att det är en enda stor välrenad panna som förbränner material istället för en liten i varje hus, där reningen inte alltid är den bästa.
För att kunna använda fjärrvärme måste du bo i en tätort där det finns ett fjärrvärmeverk, vilket är en nackdel.
Priset för att ansluta sig till fjärrvärmenätet varierar beroende på var man bor, och priset på energin likaså.


2. Värmepumpar
Det finns flera olika sorters värmepumpar, som använder sig av olika värmekällor för att värma upp ditt hus. Några exempel är luft/luft, luft/vatten och vätska/vatten. Alla dessa använder sig indirekt av solens värme.
Luft/luft tar vara på värmen i luften. Så länge det bara är några minusgrader fungerar denna modell, men när det blir för kallt stannar den och man måste ha en annan värmekälla som uppbackning.
Luft/vatten använder sig av uteluft för att värma vattnet i värmesystemet, och även denna stannar när det blir för kallt.
Vätska/vatten är till exempel jordvärmepumpar och bergvärmepumpar. Hur kallt det än blir så slutar de aldrig att gå, men de behöver ett komplement under riktigt kalla dagar, till exempel en elpanna eller en pelletsbrännare. Vätska/vatten pumparna fungerar genom att man lägger ner en slang med någon sorts sprit i marken, antingen ytligt eller genom att borra i berggrunden. Det krävs många meter slang, så jordvärme kräver att man har mycket egen mark att gräva i.
Kostnaden för att installera en värmepump varierar så klart beroende på var man bor, hur stort hus man har och vilken sorts värmepump man ska installera. Prisuppgifterna jag har fått fram för en normalstor villa är omkring 20 000 kr för en luft/luft pump, ca 85 000 kr för en luft/vatten, och 100 000 kr för en vätska/vatten. Till priset på en vätska/vatten kommer priset på borrning eller grävning, beroende på vad man ska ha.


3. Pelletseldning
En pelletsbrännare är helt enkelt en ugn som bränner pellets. Själva förbränningen fungerar ungefär som oljepannans, men den är mer miljövänlig.
Man har massor med pellets i ett förråd. Med hjälp av en stor skruv forslas lagom mycket pellets ner i brännaren hela tiden. Beroende på hur varmt eller kallt man har det tänds och släcks elden vid behov.
Till skillnad från de andra värmekällorna jag har valt att skriva om kräver pelletsbrännare ganska mycket underhåll. Man måste fylla på pelletsförrådet ganska ofta, och för att det ska få plats med ny pellets att bränna måste man rengöra och raka ut askan ur brännaren ungefär en gång i veckan.
Pelletsen som man bränner tillverkas av överblivet material från snickerier och andra ställen där man arbetar med trä. Det överblivna materialet slipas ner till sågspån och pressas ihop till små korvar.
Det går inte åt mycket energi vid tillverkningen av pelletsen. Inte heller släpps det ut så mycket koldioxid vid förbränningen att det överskrider den mängd som träden förbrukade under sin livstid. Däremot släpps det ut en del tungmetaller och andra partiklar, vilket inte är så bra.
Kostnaden för att montera in en pelletsugn i en befintlig oljepanna ligger på ca 25 000 kr.


4. Solfångare
Solfångare är ett värmesystem som använder sig av solens strålar för att värma ditt hus. Det finns två olika nivåer av uppvärmning som solfångare kan ge dig. Det är tappvarmvattensystem och kombisystem. Tappvarmvattensystem innebär att bara vatten värms upp. I ett kombisystem, däremot, värms även huset till en viss del.
Värmen framställs genom att den värme som solstrålarna projicerar överallt tas tillvara med hjälp av solfångare eller solpaneler. Solfångare finns i en rad utföranden, till exempel plattor som installeras på hustak, eller vakuumrör. Vakuumrören är de mest effektiva och moderna formerna av solfångare.
När solpanelerna väl är installerade är kostnaderna minimala. Solfångarna håller väldigt länge, och solstrålar har vi ju gratis. När man installerar solfångare är det ett baspaket man installerar, plus själva solpanelerna. Baspaketet är det som är dyrt, därför kan man lägga till fler solfångare om behovet ökar.
Jag mejlade till ett företag och undrade hur mycket det kostar att installera solfångare. Han svarade som väntat att det inte är lätt att säga utan att veta hur stor energiförbrukningen är, hur stort huset är och vilken sorts solpaneler man vill ha. Men han gav ändå några förslag på hur mycket det skulle kunna kosta.
Om man vill skaffa ett tappvarmvattensystem till en sommarstuga kan man beräkna från ca 25 000 kr, och om man vill installera ett kombisystem till en villa med ett hushåll på tre personer kan man beräkna från ca 75 000 kr.
När systemet väl är installerat kostar det knappt någonting alls i underhåll, och det är bara några få delar som kan gå sönder. Själva solenergin är ju gratis, så det blir ju inte dyrt att värma huset.
Men man kan inte klara sig med enbart solenergin, utan man måste ha en kompletterande värmekälla också, till exempel en elpanna, en värmepump eller en pelletsbrännare.


5. Fördjupning
Om man jämför dessa fyra uppvärmningsalternativ så finner man att de är ganska lika på vissa punkter, men även har en hel del skillnader.
Den värmekälla som kräver mest arbete när den väl är insatt är ju pelletsbrännaren. De andra alternativen behöver bara lagas om de går sönder, medan denna behöver ett kontinuerligt underhåll.
Vilket av alternativen som är billigast vet jag inte, eftersom jag inte har fått tag på prisuppgifter på allihop.
När det gäller miljöpåverkan är inget av de alternativ som jag tagit upp någon riktig bov, men med utsläppen av tungmetaller och partiklar tror jag att pelletsförbränningen är något sämre. Fjärrvärmen är nog mycket bra om man bor i en tätort, men bor man på landet tror jag att det bästa är solfångare eller värmepump, beroende på om man har mycket mark eller bara en liten tomt.
Om jag själv skulle välja ett av dessa alternativ skulle jag nog välja fjärrvärme om jag bodde inne i en stad och med möjlighet till att ansluta mig till fjärrvärmenätet. Då skulle jag inte behöva oroa mig för att göra någonting annat än att betala räkningen, och jag skulle inte behöva känna mig som en miljöbov.
Om mitt hus däremot låg ute på landet och jag bara hade en liten lagom tomt skulle jag nog välja att ha solfångare på taket och en elpanna som komplement. Det skulle inte vara överdrivet dyrt att installera, och driftskostnaden hade varit liten. Den tid om året då man måste använda elpannan är inte så lång att det inte hade gått ihop sig med installationskostnaderna.
Med en stor och rejäl tomt hade jag valt jordvärme och en elpanna, och eventuellt installerat en vedeldad kamin för trevnads skull. Det skulle ha tagit några år innan installationskostnaderna hade betalt sig själva, men under tiden skulle jag ha haft både varmt och skönt och mysigt, utan att varken miljön eller min plånbok hade behövt lida.
Eftersom jag inte kan bestämma mig för var jag helst vill bo, så ser jag detta som ett tillräckligt tilläggsarbete.


Källor:

[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.energi.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=1197&lngArticleId=2354 [060509]

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.energi.konsumentverket.se/mallar/sv/lista_artiklar.asp?lngCategoryId=1192 [060509]

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.energi.konsumentverket.se/mallar/sv/lista_artiklar.asp?lngCategoryId=1195 [060509]

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.energi.konsumentverket.se/mallar/sv/lista_...