Syfte
Syftet med denna studie var att analysera och problematisera de likheter och skillnader som finns mellan den
svenska, danska och norska grundskolans kursplan i modersmålsämnet. I studien problematiserar vi de likheter
och skillnader som framkom kring vilken kunskap som anses värd att förmedla, samt hur detta legitimeras i
respektive lands kursplan i modersmålsämnet. På så vis strävade vi efter att lära oss något om
modersmålsundervisning i allmänhet och om den svenska modersmålsundervisningen i synnerhet. Vår
förhoppning var att denna studie därmed skulle öka vår förståelse för modersmålsundervisningens innehåll samt
hur detta kan legitimeras på olika sätt, en förhoppning som vi anser också infriades.
Tillvägagångssätt
En kvalitativ metod i form av en textanalytisk inriktning, s.k. innehållsanalys, användes för att analysera det
material som vår studie bygger på. Denna metod användes eftersom vi bedömde att det är den lämpligaste
inriktningen vid en komparativ analys, där texternas innebörd står i fokus och där kvantitetsaspekten har
betydelse. Då en del av vår undersökning syftade till att jämföra målformuleringarna i tre olika kursplaner med
avseende på såväl innebörd som antal, var därför innehållsanalys den mest ändamålsenliga analysmetoden. Vårt
intresse riktades uteslutande mot vad kursplanerna, som officiella styrdokument, ger för uppdrag åt
modersmålsläraren och hur detta motiveras i texten. Då denna studie följaktligen inte syftade till att säga något
om kursplanernas genomslag i den faktiska undervisningen fanns inget behov av kompletterande metoder.
Resultat
Vår förhoppning var att denna studie skulle öka vår förståelse för modersmålsundervisningens innehåll samt hur
detta kan legitimeras på olika sätt, en förhoppning som vi anser också infriades. Genom att göra en jämförelse
över rum förväntade vi oss att de likheter och skillnader som därmed framkom skulle bidra till att öka vår insikt
om modersmålsundervisningens skilda förutsättningar. På så vis skulle vi även få möjlighet att förbättra vår
förmåga att förmedla styrdokumentens innehåll till våra framtida elever, en förmåga vi anser att arbetet med
denna studie har förbättrat. Denna studie kan följaktligen relateras såväl till våra teoretiska ämneskunskaper som
till vår kommande yrkespraktik. Vi anser därför att det finns ett flertal pedagogiska och didaktiska skäl som kan
åberopas för att legitimera denna studie.
Vad gäller selektionsfrågan kan vi konstatera att Malmgrens teori, " att man t.ex. i Sverige kan tala om att tre
olika ämnen och ämnesuppfattningar konkurrerar om dominansen i grundskolans och gymnasiets
modersmålsundervisning i praktiken, i kursplaner, i läromedel och i ämnesdebatt" (Malmgren 1996, s. 87) är
korrekt, åtminstone vad gäller kursplanerna i modersmålsämnet i Sverige, Danmark och Norge. Genom att
undersöka legitimitetsfrågan kunde vi sedan finna att samtliga av dessa...
