Stamceller och kloning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Stamceller är celler med ett evigt liv, de delar sig gång på gång i cellkultur. Och som kan utvecklas till många av de olika celltyper som finns i kroppen. Människan hoppas därför på att stamcellerna skall kunna ersätta celler i kroppen som på något sätt gått sönder i kroppen. Till exempel:

Att laga skadat hjärta

Stamceller skulle kunna laga ett hjärta som skadats vid en lätt hjärtattack. Man skulle föra in stamceller intill hjärtat som på plats skulle utvecklas till både muskelceller och nya blodådror. Sådana transplantationer har lyckats på möss och människor.

Bota diabetes

Man har fått stamceller att bilda små ”grupper” av celler som tillverkar insulin. Som man hoppas att man kunna operera in i bukspottkörteln på diabetiker, som ersättning för de insulinproducerande celler som förstörts.

Behandla Parkinsons sjukdom

När parkensons sjuka förekommer så försvinner en grupp nervceller som bildar signalämnet dopamin. De cellerna kan man ta direkt ifrån grisar och från aborterade foster och transplantera in i patienter. Men dessa celler räcker tyvärr inte för alla patienter som skulle behöva denna behandling. Därför hoppas man att kunna använda stamceller för att bilda stora mängder nervceller som gör dopamin.

Kommentar:

Jag tycker att det är rätt att använda kloning till en viss grad på människor.
För varför ska en människa behöva lida över att ha ett skadat hjärta eller att ha diabetes när man kan få det ”lagat” med hjälp av kloning och stamceller. Jag vet inte riktigt hur långt man har kommit riktigt inom kloning men jag vet på ett ungefär. Och min personliga åsikt är att man varken ska klona fram djur eller människor på grund av att då tappar människan helt och hållet sin personlighet som den tidigare haft. Som jag vet så har man fortfarande inte klonat fram någon människa, men jag tror inte att det ligger så långt undan.
Det finns ju många människor som är emot all kloning men samtidigt finns det ju folk som är för det och arbetar med att utveckla det vidare.


Fortsättning på kommentar:

Man kan inte bara lyssna på vad den ena sidan säger eller vad den andra sidan säger, men jag tror att man snart måste

enas på ett eller annat vis om man ska få klona människor eller inte. Innan man har kommit allt för långt inom forskningen med att klona levande foster. Man har ju trots allt redan lyckats klona fram ett levande får. Tanken på att utvecklingen har kommit så långt är i alla fall skrämmande för mig.

Där emot så tycker jag att man ska jobba vidare så mycket man kan med att få fram botmedel mot sjukdomar så folk slipper att lida i onödan som till exempel de med parkenson. Jag såg ett TV program för ett tag sedan som inspirerade mig mycket. Det handlade om att ta kroppsdelar från djur och sätta in i en människokropp i stället för de nuvarande kroppsdelarna. Till exempel så tog de upp att man snart skall kunna byta ut sitt sjuka hjärta och istället få ett grishjärta. Där någon stans går gränsen för mig hur mycket man ska hålla på att experimentera fram och tillbaka. En fråga som jag har ställt mig är, att om man i framtiden märker att ett ofött barn som ligger i mammans mage är sjukt och inte kommer att klara sig, kommer man då att sätta in celler i dennes kropp så att den klarar sig? Det tycker i alla fall jag är rätt. Har man chansen...