Media, i ett demokratiskt samhälle...

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

MEDIERNA OCH DEMOKRATIN



I ett demokratiskt samhälle har massmedia flera uppgifter att fylla. Huvuduppgiften är att förse folket med nyheter och information. Alla nyheter och all information kommer dock inte ut, detta beror på att media väljer vilka nyheter samt vilken information som ska presenteras. Som ett exempel på detta kan man ta att det pågår ungefär trettio krig i världen just nu, men hur många vet man egentligen om? Att man inte vet om att vissa krig pågar är för att massmedia har bestämt sig för att inte koncentrera sig på dessa krig utan istället skriver om nåt annat krig, där man kan finna t ex ett svenskt intresse. Så tänk på att urval görs alltid och det görs i flera omgångar. Media måste tänka på att alla berörs av vad som lyfts fram. Därför är det viktigt vad som lyfts fram. Man väljer sånt som berör t ex landet, människorna, sånt som folk gillar, etcetera. Men det viktiga för massmedia egentligen är att informationen kommer ut, att de inte sitter på viktig information som folket egentligen borde ha rätt till att få veta.

Men media är så klart väldigt viktigt för ett demokratiskt samhälle. Genom den kan man hålla sig uppdaterad, få veta vad som händer såväl i Arvidsjaur som ute i världen. Diskussioner kan bildas och man kan få flera synvinklar på en och samma fråga.



Tredje statsmakten

Man brukar kalla pressen för den ”tredje statsmakten”. Uttrycket är taget är från 1800-talet politiska strider. Då man betraktade kunga- eller regeringsmakten som den första och riksdagen som den andra statsmakten. Det är pressens stora möjlighet att påverka den politiska opinionsbildning som ligger bakom uttrycket. Men hur mycket överensstämmer då uttrycket ”den tredje statsmakten”? Om man ser det så här: pressen bevakar ständigt myndigheter och makthavare av olika slag och det är självklart att detta påverkar. Framgång eller bakslag i politik och annan verksamhet får oftast sin förklaring i organisationers eller politikers förhållande till massmedia. Har man god kontakt med media blir det oftast enkelt att bli omtyckt av folket.

Dock har mediernas stora makt också negativa sidor. Privatpersoner kan lätt bli indragna i vinklade sensationsartiklar. I tidningen lever artikeln en dag medan personen ifråga orsakas av lidande under en lång tid framöver. Det är på grund av sådana här händelser pressens ”etiska regler” tillkommit. . Det är regler såsom:



 Ge korrekta nyheter

 Ge plats åt bemötande

 Respektera den personliga integriteten

 Varsamhet med bilder

 Aldrig döma någon ohörd



För att en privatperson ska kunna anmäla att något liknade inträffat, att inte pressen skött sig, finns det Pressens Opinionsnämnd (POn) och Allmänhetens Pressombudsman (PO). Dessa har i uppgift att se till att pressen följer dessa etiska regler.



Tryckfrihetsförordningen

I Sverige har vi tryckfrihetsförordning som är en av grundlagarna. Enligt den har vem som hels rätt att ge ut en tidning, det som behövs är en ansvarig utgivare. Det finns dock vissa saker man otillåtet man inte får skriva eller yttra sig om eller offentliggöra enligt tryckfrihetsförordningen. Otillåtet yttrande kan innebära att man sprider information som berör rikets säkerhet, som handlar om förtal eller är ärekränkande. Att otillåtet offentliggöra något innebär att man publicerar material som enligt lag bör hållas hemligt.





Massmedias påverkan på folket

1985 gav författaren Morton Rhue ut boken ”The Wave” som är ett lysande exempel på hur en helt vanlig grupp skolelever, kan påverkas med hjälp av vinklade fakta, tomma löften samt införande av ett nytt system i skolan. I boken beskrivs det hur en lärare ska bevisa för sina elever hur det var möjligt att det tyska folket, under andra världskriget, inte trodde på att judeutrotning ägde rum, inte trodde på att miljontals judar slussades bort för att dödas i koncentrationsläger eller hur man fick dem att hata gamla vänner, bara för att de inte gillade den nazistiska ideologin.

Han lyckades få eleverna att tro på hans ideologi genom att helt enkelt ”rätt” information spreds till dem, alltså den information som gynnade gruppen. Detta kan mycket lätt återspeglas till massmedians massmedias roll i samhället. Det folket får ta del är det de vet. Så om att vi säger att Aftonbladet till exemplet skulle ha en undersökning på två olika gymnasium. Man frågar eleverna vad de tycker om gymnasiet. Det ena gymnasiet ogillar Aftonbladet, så där tar man fram allt dåligt som eleverna sagt och kanske nåt lite positivt. På det andra gymnasiet, som man gillar på Aftonbladet, där lyfter man allt det positiva och tar med något negativt. Sen när niorna ska söka till nåt av dessa gymnasium och de läser den här artikeln, vilken tror du de väljer? Även fast det inte är just så här det går till i verkligheten, så är det ett bra exempel för att visa hur media egentligen kan styra folket.





Var kritisk mot nyheten

Men det är nästan omöjligt att en nyhet är objektiv, för den som förmedlar nyheten har oftast redan tagit ställning. Även fast det är omedvetet, så får man vet det han/hon tycker är viktigt. Så därför att det viktigt att tänka på att en stor del av den kunskap vi besitter har vi fått genom media. Alltså är det väldigt viktigt att alltid vara kritisk mot den. Saker man ska tänka på när man hör nyheten är:



 Vad berättar nyheterna?

 Vad berättar de inte om?

 På vilket sätt framställs nyheten?

 Finns det andra sätt att framställa den på?

 Varför tror du att man tar upp just det här ämnet som en nyhet?

 Finns det någon som tjänar på det?



Ett av det senaste exemplet på hur nyheter kan vinklas olika är från det nyss avslutade kriget i Kosovo där nyhetsflödet var minst sagt mastigt med sändningar på bästa sändningstid där dock informationen skilde sig markant åt beroende på från vilket håll den kom. När till exempel Nato bombade Serbien så fick vi i Sverige till en början nyheter från Natos presscenter. Där sades det att inga civila hade bombats, att endast det utsatta målen hade träffats och att serberna förgrep sig på kosovo-albanerna. Men när vi senare i Sverige nåddes från den serbiska pressens nyheter, fick vi helt en helt annan inblick i det. Här sades det att flera civila hade dödats, sjukhus och andra civila byggnader hade träffats och att serberna inte hade förgripit sig på kosovo-albanerna.







Internet

En annan nackdel med media är att vi får massa information till oss, men kan vi svara på den? Självklart kan man skicka inlägg till tidningar eller ringa in till något tv-program. Men har detta samma genomslagskraft som om när sju tidningar skriver om samma sak. Det är självklart att fler nås av tidningarnas stora rubriker än av en liten insändare på de sista sidorna i morgontidningen. Men det har kommit ett nytt medium som är värt att nämnas, nämligen Internet. Här kan du spridda din åsikt, det ända du behöver är en dator, internetuppkoppling samt en åsiktsuppfattning. Sedan gäller det bara att ha turen eller skickligheten att lyckas få så många som möjligt att läsa just din åsikt. Internet är en jätte revolution för länder som är mer eller mindre ”instängda”. Där informationsflödet stoppas och man kontrollerar vad som får komma ut. Genom Internet finns det en möjlighet att nå ut till världen. Man kan vara anonym och därigenom kan man spridda just sin åsikt. Man kan också spridda information som annars inte skulle kunna komma ut ur landet. Fast det är självklart att massa dåliga åsikter och dålig information också sprids på Internet. Men jag tycker att Internet oftast är ett bra sätt för att få information eller ta reda på folks åsikter. Men en sak man måste tänka på även när det gäller Internet är att vara källkritisk. Vem eller vilka har skrivit uppgiften, vad har de för syften och framförallt, är det en pålitlig källa.





Fungerar då media som det ska i Sverige?

Det jag ovan har skrivit är främst inriktat på svensk media. Detta för att jag inte har så stor kunskap om utländsk media, vilket beror på att jag har större intresse om vad som händer i Sverige än i till exempel England. Sen är det också både svårare och dyrare att få tag i en utländsk tidning än vad det är att få tag i en svensk. Men för att återgå till frågan skulle jag personligen vilja säga att jag tycker den svenska median är väldigt bra på att förse oss med information. Men ibland blir det tyvärr lite för mycket av det, så att man tillslut inte orkar bry sig. Ta till exempel en sån sak som att det allt för ofta visar svältande barn på nyheterna på tv. Om jag kanske skulle se ett litet magert barn en gång i månaden kanske jag skulle kunna tycka mer synd om det och skulle vilja engagera mig själv mer i det. Nu har det bli...