Dieselmotorn

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag, Rudolf Diesel föddes år 1858 i Paris.


Jag blev tidigt intresserad av teknik och bestämde mig för att skaffa så mycket lärdom som möjligt i ämnet. Därför gick jag tekniska högskolan i München, där jag fick möjlighet att lyssna på en föreläsning om teknisk maskinlära av Carl von Linde. Av just denna föreläsning fick jag inspiration till att bygga en motor. Men inte vilken motor som helst utan en som bättre kunde ta till vara av den energi som tillfördes.


Till skillnad från en vanlig bensinmotor där man använder ett tändstift kom jag på att man kunde få bränsle/luft blandningen att antända bara genom att komprimera den.


En bensinmotor med tändstift fungerar som så att bränslet sugs in genom inloppsventilen till cylindern och antänds av tändstiftet som ger ifrån sig en liten gnista.
Dieselmotorn fungerar nästan på samma sätt som bensinmotorn men istället för ett tändstift har dieselmotorn bara en injektor som sprutar in bränslet, dieseloljan, tillsammans med luften som pressas ihop av kolven. Det gör att en explosion inträffar i cylindern.


Fyra sätt att beskriva processen:
1. Insugning: Kolven går nedåt och luft sugs in genom insugningsventilen.
2. Kompression: Kolven går uppåt och pressar ihop luften.
3. Explosion: Bränslet sprutas in i cylindern och antänds, kolven pressas då ned av trycket.
4. Utblåsning: Kolven går uppåt och pressar ut avgaserna, som bildats av explosionen, genom utblåsningsventilen.







För att bränslet ska komma ner till cylindrarna måste det genomgå olika faser:
Först sugs bränslet fram av matarpumpen som pressar ner bränslet till matarledningen. Efter det kommer bränslet ner till olika filter som rengör bränslet från smuts som kan ha kommit med ner från tanken. Därefter kommer bränslet ner till insprutningspumpen som pumpar bränslet in i olika rör som leder det in till insprutarna, injektorerna. Injektorerna sprutar sedan in bränslet till cylindrarna.


Verkningsgrad är ett mätsätt för hur effektivt motorn utnyttjar bränslet, man kan också säga förhållandet mellan tillförd och nyttogjord energi.


När jag gjorde min första förbränningsmotor ville jag ha så stor verkningsgrad som möjligt och den skulle kunna drivas utav många olika bränslen. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig utan min motor som jag blev färdig med år 1892 var jag lite förhastad med och den fungerade därmed inte som den skulle.


Under fem år arbetade jag hårt för att få fram en ny motor och år 1897 kunde jag visa upp en motor som på senare tid har blivit väldigt populär.


Dieselmotorn kan köras på billigare bränsle och har därmed en bättre bränsleekonomi än de andra förbränningsmotorerna. Nackdelen är att den är tyngre och tar mer utrymme. Därför har den hittills varit mest vanlig i stora fordon som lokomotiv, lastbilar och fartyg samt förekommer även som drivkälla i elektricitetsverk. Den goda ekonomin gör att den är på snabb frammarsch även i mindre personbilar.


Ända sen jag uppfann dieselmotorn har den bara utvecklats mer och mer. Det finns nu två olika typer av dieselmotorer, tvåtakts- och fyrtaktsmotorer.


Jag är fast övertygad om att kommande uppfinnare och ingenjörer kommer att vidareutveckla min motor och göra den ännu mycket bättre. Det skulle ha varit roligt att vara med och följa utvecklingen. Jag undrar just hur min motor kommer att se ut år 2000?


Ja, Rudolf Diesel avled år 1913 men vi kan idag konstatera att hans förhoppningar om förbättringar av sin uppfinning har infriats.


En vanlig motor idag i tyngre fordon som t ex lastbilar och handelsfartyg är fyrtakts turbo- dieselmotor. Den har ofta sex cylindrar som det pressas luft i. Det sker med hjälp av en turbokompressor. En turbokompressor består av en turbin som drivs av motorns avgaser och en kompressor som pressar samman luft. Luften går som vanligt in genom inloppsventilen. Ventilen stängs och kolven pressar ihop luften till ett mycket högt tryck. När man då sprutar in bränslet antänds luften och det sker en explosion. Kolven kan då trycka ut avgaserna genom en avgasventil.
Bilmärkena Volvo och Saab kommer inom en snar framtid att lansera sina dieselmotorer med ett nytt filter som tar upp 99 % av sotpartiklarna.
Filtren är gjorda av keramisk massa, kiselkarbid, perforerad med mikroskopiska kanaler. Men efter några tiotal mil börjar sotet täppa igen kanalerna och måste därför brännas bort. Dessa filter gör att dieselmotorer blir renare än bensinmotorer.


Har man inte ett bra filter som kan stoppa de dåliga sotpartiklarna från att komma ut i luften drabbas miljön ganska hårt av det. Eftersom dieselmotorn släpper ut mycket kväveoxid minskar sakta ozonlagret. Även människor och växter mår dåligt av alla dessa avgaser.


Så fortfarande återstår en del utvecklingsarbete av Rudolf Diesels up...