Från FN till klassrummet: faktorer som inverkar på utbildning för hållbar utveckling

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Denna undersökning har genomförts på två grundskolor i Norrbottens län för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hållbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att få en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen går till samt hitta bakomliggande faktorer som påverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lärarna är påverkade av, det vill säga de förhållanden som begränsar lärarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte även hur lärare kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling, det vill säga hur de utifrån sina egna erfarenheter och föreställningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som påverkar detta i relation till hur lärarna kontextualiserar utbildning för hållbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling. För att genomföra detta lämnade vi inledningsvis ut en enkät till samtliga lärare som undervisar i årskurs sju till nio på de undersökta skolorna. Utifrån svaren på dessa enkäter valde vi ut fyra lärare som visade på ett speciellt engagemang och intresse för hållbar utveckling. Dessa har vi sedan intervjuat. Både enkäten och intervjuerna visade att direktiv från skolledningen saknas för att inkludera hållbar utveckling i undervisningen. Dessutom har lärarna ej blivit erbjudna fortbildning inom detta område. Begreppet hållbar utveckling anses av många lärare som svårförståeligt och de får därmed problem att förhålla sig till hur undervisningen ska se ut enligt FN:s riktlinjer. De intervjuade lärarna kontextualiserade utbildning för hållbar utveckling på olika sätt. Dessutom såg de olika typer av ramfaktorer beroende på vilken kontextualisering de gjorde. De lärare som förespråkade en normerande undervisningstradition såg ekonomi och tid som de viktigaste ramfaktorerna. De lärare som hade en mer pluralistisk undervisningssyn såg däremot lärarkåren som den mest centrala begränsande faktorn och uppfattade inte ekonomi och tid som hinder. Lärarkåren samt fortbildning är faktorer s...