Tjernobylolyckan

11759 visningar
uppladdat: 2003-12-25
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Jag har valt att jobba med detta arbete för att min mormor är forskare och hon berättade när jag var liten om Tjernobyl, om radioaktivitet och om brandmännen och allt som har med det att göra. Det lät intressant, väldigt intressant. Så nu hade jag en bra chans och ta reda på mer om detta. Jag vill även med mitt arbete öppna ögonen på folk, för särskilt många är faktiskt inte så medvetna om detta ämne, särskilt inte om Tjernobyl. Dessutom har jag alltid velat bli brandman så detta är väldigt intressant. Tjernobylolyckan är en katastrof. Jag rekommenderar boken “Bön för Tjernobyl”en framtidskrönika av Svetlana Aleksejevitj, en bok med vittnesmål från drabbade folk av olyckan. Jag har läst den och den har verkligen berört mig.



Energi

Energi är den kraft som behövs för att utföra ett arbete. Människor får energi ur maten. För att maskiner ska kunna arbeta behövs energi. Dessutom behövs energi för att lampor ska lysa och för att bilar och bussar ska fungera. Hus värms upp genom energi. För energi behövs bränsle. I detta fall, för att driva och värma hus används olja, bensin, gas och stenkol. För att lampor, spisar, TV-apparater och fabriker ska fungera behövs elektrisk energi. Elektrisk energi kallas oftast el. För att tillverka elekticitet är ett sätt genom kärnkraft. Elektricitet tillverkas av en maskin som kallas generator. Fär att driva en generator behövs rörelse. På cykelns framhjul t.ex finns en generator som tillverkar el till cykellyset. Den generatorn kallas för dynamo. Det är framhjulet som driver generatorn när man cyklar.



Atomklyvning

Alla ämnen består av atomer. Det är alla ämnen uppbyggda av. En atom består av en liten kärna och små partiklar som rör sig som ett moln runt kärnan. Partiklarna i molnet kallas elektroner. Inne i atomkärnan rör sig protoner och neutroner. Atomkärnan tar väldigt liten plats inne i kärnan.

Kärnklyvning hos uran fungerar genom att man skickar iväg en neutron mot kärnan hos en uranatom . Då spricker kärnan och två nya ämnen bildas. När atomerna klyvs frigörs mycket värme.
De två nya ämnena som bildas när uranatomen spricker är radioaktiva. Radioaktivitet innebär att de sänder ut osynlig strålning. Denna strålning är mycket farlig för människan. Det radioaktiva materialet måste förvaras isolerat för människor och djur. De två nya farliga ämnena är kärnkraftens radioaktiva avfall.
När en atomkärna klyvs frigörs nya neutroner. De rusar iväg och träffar någon annan uranatons kärna. Då spricker den atomkärnan. På så sätt fortsätter kärnklyvningen. Då bildas mer och mer värme. Detta är varför kärnkraft kallas kärnkraft, därför att värmen kommer från atomkärnor som klyvs.



Så här går kärnklyvning till:

1. det behövs flera fabriker för att kärnkraften ska fungera. Först bryter gruvarbetare uranmalm i en gruva. Ur malmen tas uranet fram.
2. därefter tas uranet till en krånglig anriktningsanläggning så att det kan användas i ett kärnkraftverk.
3. sedan skickas uranet till en bränslefabrik där man tillverkar långa stavar eller rör med bränsle i.
4. sedan tas stavarna till kärnkraftverket och placeras i reaktorn. Reaktorn är kärnkraftverkets ångpanna. Det är där atomkärnorna klyvs. Där kokar vatten till vattenånga. Bränslestavarna måste bytas ut varje år. I stavarna finns då det radioaktiva avfallet.

För att få fram uran till en enda reaktor måste väldigt mycket malm brytas ur berget. Vid gruvan blir det kvar mycket avfall, mycket sten och rester av massor med kemiska ämnen som används för att få fram uranet ur malmen.

Reaktorn

Det är här själva kärnklyvningen sker. Reaktorn är en stor ståltank som innehåller de tusentals bränslestavarna. Bränslestavarna sitter i stora knippen. Mellan dem sitter kontrollstavar. När kontrollstavarna dras ur bränslet startar kärnklyvningen. Då börjar vattnet inne i reaktorn koka. Reaktorn består av tjockt stål. Utanför tanken finns murar av metertjockt betong. Stålet och betongen ska stoppa radioaktivitet från att komma ut.


Hur el tas ut från kärnkraftverket

1. vattnet kokar till ånga inne i reaktorn
2. ångan leds genom ett stort ångrör
3. ångan ger fart åt turbinen som då driver generatorn. Från generatorn leds el-strömmen genom stora kraftledningar till städer och fabriker.
4. när ångan har passerat turbinen kyls ångan ner i en kondensor. Sedan tas stora mängder kallvatten in från havet genom en tunnel. I kondensorn får det kalla havsvattnet kyla de rören som ångan går igenom. Då svalnar den och blir till vatten igen.
5. havsvattnet värms upp när det kyler ner ångan. När det sedan leds ut i havet är den mycket varmare.
6. från kondensorn pumpas då vattnet tillbaka till reaktortanken där det värms upp på nytt. Vattnet i kärnkraftverket går i ett kretslopp. Vattnet förs runt, runt.


Om något går sönder inne i kärnkraftverket ska de tjocka väggarna och säkerhetsutrustningen skydda människorna. Men försvinner vattnet ur reaktorn kan bränslestavarna bli så heta att de smälter. Bränslet kan då ge upphov till häftiga explosioner. Radioaktiv gas kan även läcka ut ur kärnkraftverket.


En upparbetningsanläggning tar hand om de gamla bränslestavarna. De läggs i ett bad med starka syror som löser upp bränslet så det blir flytande. Ur den flytande lösningen får man ut det uran som finns kar. Man tar även fram ett radioaktivt ämne som heter plutonium. Det flytande avfallet som bli över leds genom en rörledning till en avfallsstation. Där lagras avfallet i stora tankar. En del radioaktiva gaser släpps ut i luften.
När det flytande avfallet kommer till avfallsstationen är det väldigt varmt. Det måste kylas, men det fortsätter ändå vara varmt under många år. Värmen kommer från strålningen av de radioaktiva ämnena. I flytande form är avfallet farligast. Det fräter sönder stålet i tankarna. För att avfallet ska bli mindre farligt försöker man göra det till fast form. Avfallet är farligt i minst tusen år. Så länge tar det för strålningen att försvinna. Under den tiden måste avfallet förvaras så den inte skadar människa eller natur.
Det finns olika sätt att förvara avfallet, bl a kan man lägga ner det i hål nere i urberget. Det är gammal hård berggrund. I vissa länder kan man även lägga ner det i gamla saltgruvor. Dessutom kan man skicka ut avfallet i rymden, men det är riskabelt eftersom rymdraketer går sönder ibland.




De flesta kärnkraftverken finns i USA och Europa.

Radioaktiva ämnen är farliga för att de sänder ut strålning. Den kan skada celler i vår kropp.

Strålningsskador
1. när cellerna träffas av strålningen tar de skada. Kroppen kan själv läka mindre skador, men skadorna kan bli så svåra att cellen ändras till en cancercell.
2. könscellerna skadas väldigt lätt av stålning. Det är sädersceller och ägget. Om en könscell skadas kan barnet vara missbildat när det föds,
3. fostret i livmodern är väldigt känsligt för strålning. Om barnet träffas av strålning kan det få utvecklingsskador.
4. om man får väldigt mycket strålning över hela kroppen dör man.



Det är farligt för arbetare att jobba med kärnkraft. I urangruvorna bildas radioaktiva gaser som gör att gruvarbetarna ibland får cancer. I kärnkraftverken kan pumpar, ventiler och annan gå sönder. Arbetarna utsätta för strålning när de ska reparera skadan. Varje reparatör får då bara arbeta några minuter.


Olyckan i Tjerobyl

Den 26 april 1986 kl 1.24 väcktes invånarna i Pripjat, en liten stad ca 1 km från kärnkraftverket i Tjernobyl av en stor smäll. När de såg ut genom fönstret såg de att himlen brann i stark rosa. Tre dagar senare blev de evakuerade.


Reaktor fyra i kärnkraftverket exploderade efter ett experiment där de stängde av reaktorns säkerhetssystem för att testa nödströmskapaciteten.
Det 1000 ton tunga locket över reaktorn förstördes helt och ett jättelikt radioaktivt moln spreds över Ukraina, Vitryssland, Ryssland och stora delar av Europa, blandannat Sverige.
efter 30 timmar

Brandmän från Pripjat kom efter några minuter men de var inte tränade för ett sådant svårt arbete och hade inte utrustning för att arbeta med radioktivt material. Släckningsarbetet blev mycket svårt. Branden släcktes efter tio dygn, men de flesta brandmän fick dödliga stråldoser. 28 personer av dem som deltog dog. 229 fall av strålsjuka upptäcktes under de tre första dygnen och de drabbade skickades till Kiev eller Moskva.
5 000 ton bly och betong släpptes över reaktorn med helikopter för att hålla kvar radioaktiviteten, men 26 procent av radioaktiviteten kom upp i luften. Flera ton högaktiva ämnen som strontium, cesium och plutonium spriddes över Europa. Utsläppet av radioaktivitet var 200 gånger större än utsläppen efter atombomberna i Hiroshima och Nagasaki. Olyckan kom som en chock för Sovjetiska myndigheterna. Man hade ingen handlingsplan om hur man skulle gå tillväga.

efter 120 timmar


Fakta

• man skickade hundratusentals människor från hela Sovjet som man kallade likvidatorer som jobbade med uppröjningsarbetet. Många av dem har dött eller är sjuka och är sängbundna. Men vet inte hur många drabbade det är eftersom de sovjetiska myndigheterna försökte mörklägga alltihop.
• I november 1986 gjöts den förstörda reaktorn i 250 000 ton betong och fylldes med 2000 ton stål. Reaktor 4 kallas ”sarkofagen”. Nu är den en jättelik betongbyggnad. Betongen beräknades hålla i 30 år. Idag har man uppgett att hela sarkofagen håller på att spricka, men man har planerat att fylla sprickorna med ett sorts skum som när det stelnar ska beräknas hålla i 200 år.
• Det går inte att mäta det personliga lidandet. 200 000-800 000 människor, mest värnpliktiga skickader till Tjernobyl för att hjälpa till med saneringen. Idag tror man att 9000-80 000 av dem har dött och har sjukdomar relaterade till strålningen.
• Var femtionde ryss lever inom nedsmittat område, ca 2,1 miljoner människor.
• De sovjetiska myndigheterna skrev på 40 protokoll där det stod att allt var under kontroll. Informationen gavs ut till internationella atomenergiorganet IAEA och regeringarna i väst.
• Ca nio miljoner människor blev direkt eller indirekt påverkade av nedfallet från Tjernobyl. 3-4 av dem var barn.
• I Ukraina och Vitryssland har cancerfall som sköldkörtelcancer, leukemi, strupcancer och cancer i magen ökat markant. Sköldkörtelcancer hos barn i Vitryssland har ökat 24 gånger sedan olyckan. Barnleukemi har på vissa stälen ökat med 100 procent.
• Den tillåtna livstidsdosen av strålning är sju rem. I många nedsmittade regionerna steg det till 25 rem och 1988 var det uppe i 35 rem. Allt i samband med olyckan. 1,3 miljoner människor har blivit drabbade av t ex andningsproblem, näsblod, kräkningar, svår huvudvärk och depression i samband med Tjernobyl.
• I Vitryssland hittas ofta så kallade ”hot spots”. Detta är plutoniumnedfall. Den finns i mat och vatten och plutoniumnedfallen kommer att vara radioaktiva ca 24 400 år.
• Inne i den förstörda reaktorn brinner det fortfarande. Just nu sjunker den och är en till två meter från grundvattnet. Om härden når grundvattnet kommer radioaktiv strålning att spridas ut i Pripjat-floden som har förbindelse med Svarta Havet. Där tar bl a Kiev med sina fyra miljoner invånare sitt vatten. Utefter floden ligger 50 stora städer. Idag vet men inte alls hur man ska kunna få stopp på det radioaktiva läckaget. Sarkofagen läcker.
• Idag är alla fyra reaktorer avstängda men augusti 97 kördes två reatorer fortfarande. Det jobbar folk fortfarande i området med sanering efter olyckan 1986.
• Olyckan har kostat mellan 1000 och 2000 miljarder kronor. Bara Sakofagen kring reaktorn har kostat 100 miljarder kronor.
• 400 000 människor har isolerats från de mest nedsmittade områdena i Ukraina, Vitryssland och Ryssland. Ca 200 byar har stängdts för alltid.
• I Ukraina bor ca 52 miljoner människor.

Reaktor 4 kallas ”sarkofagen”

Framtiden?

Tjernobylolyckan innebär stora problem. Europeiska länderna borde hitta en snabb och bra lösning på detta allvarliga problem. Ukraina närmar sig en katastrof som är större än den var innan.

Egna åsikter:
Jag har inte direkt påverkats av olyckan men kan inte låta bli att undra. Tjernobylvärlden är så långt ifrån men ändå så nära. Varför ska sådant egentligen hända, och varför ska kärnkraft finnas överhuvudtaget? Den bästa elförsörjningen är nog solen enligt mig, den ligger ju trots allt väldigt långt härifrån. Och som det står i reklam som man får med i posten, ”Utan el stannar Sverige” och man har nog rätt, annars skulle nog inte detta arbete vara så...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Tjernobylolyckan

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2010-05-23

    Riktigt bra text! Dock förstår jag inte varför denna text ligger under historia, borde väl vara fysik? :)

Källhänvisning

Inactive member [2003-12-25]   Tjernobylolyckan
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2566 [2024-04-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×