Jack

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Läslogg 2: Karaktärer, miljö, språk och stil


Personer/Karaktärer: Jack är en roman skriven av Ulf Lundell som är uppdelad i tre böcker. Alla karaktärerna i romanen har väldigt lika personligheter; alla är flummare och dricker mycket sprit, de flesta röker även brass. Jack, huvudpersonen, är den karaktär läsaren får veta allra mest om, eftersom Bok I och Bok III är skriven i ”jag-form” och Bok II är skriven som Jacks dagbok. Bikaraktärerna i boken är Jacks kompisar och tillfälliga flickvänner. Hans bästa kompisar är Bart, Jonny, Harald och Linnéa.

Det är Bart och Jack som är de mest filosofiska och djupa karaktärerna i romanen. I början av boken har Bart en period då han slutar att dricka alkohol, eftersom han anser att det är skadligt, men att brass går bra att röka.
”Nä, sa Bart och puffade på pipan (för brass gick tydligen bra ihop med hans reikarnationsidéer), jag har tänkt på det här med spriten … man borde lägga av med det alltså. Man borde lägga av med kröken och leva fint och rent och tänka förnuftigt nån gång.”

Han pratar även med Jack om att livet är som en trappa:
”Man levde och man dog och man föds på nytt. Har man gjort bra ifrån sig i det föregående livet så fick man kliva upp ett steg i nästa steg.”
En annan idé som Bart har är att livet går i cirklar:
”Nä, inget skoj … men allt va, du och jag … hela tillvaron … det är liksom stora cirklar va … som stora cirklar som ritas i varann på ett papper … och vi va … vi är som stora cirklar … alltså. Hajaru?
Nä, inte ett dyft.”

Bart har även förutfattade idéer när det gäller pedagoger och psykologer. När Jack föreslår att Bart ska söka till en konstskola när han klagar på att han inte kan förmedla det han vill förmedla med sina penslar och sin färg reagerar Bart: ”Konstskola! skriker han då som om jag har gett honom den grövsta av förolämpningar. Konstskola, är du galen! Vill du se min fritt virvlande talang förstörd och sönderpedagogiserad för all framtid kanske?”

Synen på psykologer uttrycker Bart så här: ”Hur fan kan dom veta hur jag känner i min själ, skriker han, dom sitter bara där med sina förutfattade meningar och sina lärdomar och så kliver de in på scenen innan jag ens öppnat käften har dom beslutat sej för att diagnosera mej som manodepressiv eller maniker eller schizofren eller som ett strålande Oidiplus-komplex eller som fobiker eller som fylltratt helt sonika.”

Jack funderar även han mycket på livet. Ibland på viktiga och djupa saker, som meningen med livet, men även på lite mindre djupa saker: ”Jag undrar, sa jag, varför det gör ont när man har mens. Kan det vara så att den som styr det här, vem fan det nu än är, svårt att säga för mig som inte är kristen, men kan det vara så, tror du, att i barnbegränsande syfte så låter den som styr oss, det göra ont när du har mens för att du ska sammankoppla smärtan med ännu en graviditet?”

Jack är en ganska smart kille och man märker hur han utvecklas genom boken. I början är han ganska osäker på vad han vill, men mot slutet har han en vision av sitt liv om två år och han planerar sina handlingar efter denna vision. Visionen är att han ska ”bo i ett torp ute i skogen med sin kvinna och hund, kanske till och med en dotter”.. Han mognar alltså mer desto mer man läser, men genom hela boken har han en barnslig attityd till verkligheten och hur det är att vara vuxen. Han vill helt enkelt inte bli äldre, eftersom han vet att han borde skaffa fru, barn, ett hyfsat jobb och bara vara som alla andra. Det är precis det han inte vill. Boken handlar mycket om Jacks kamp mot samhället.

Han vill att allting ska vara simpelt, han vill bara vara lycklig. Bokens humör och beskrivningar i följer och speglar Jacks humör och tillstånd. När han är arg eller ledsen är allting grått och trist, men när han är glad är allting hur bra som helst och han vill ingenting hellre än att bara få leva.

När Jack är nere är det oftast någonting som någon säger eller som han själv kommer på som rycker upp honom. I Bok III återkommer meningen ”jag har jagat en kvinna genom hela Sverige” och sedan berättar han om hur han räddade henne från sin pappa. Det verkar rycka upp honom, som om att han intalar sig själv att om han kan göra det, då kan han göra vad som helst!

Jack är en typisk underklass/arbetare och Ulf Lundell beskriver hans hat mot överklassen i flera avsnitt, men den mest komiska beskrivningen är följande: ”Gick runt med en tidningsvagn och sålde tidningar, konfekt och cigarretter till överklassen. Knack, knack på varenda dörrdjävel, goddag, goddag, för det lov att vara en tidning, jaså inte, tack då. Adjö, adjö, för helvete ditt rika arsle. Och så nästa dörr: knack knack för det lov att vara en dolk i isterbuken, jaså inte, men en tidning, jaha, rulla ihop den och slå den i huvudet upprepade gånger, tack och adjö. Goddag, goddag, säg får jag slå in en handgranat i munnen på er och dra bort säkringen, det går bra ja, jaha, så där då, pang och adjö din fan. Och vidare med lismande tidningssnack och artighet som jag kräks på mig själv för. Fy fan, vad man får förnedra sig för pengarnas skull.”

Miljö: Jack utspelar dig i Stockholmsområdet på 70-talet, framförallt på Södermalm, men även på Värmdö, Lidingö, innerstan samt i Norrköping. Tidsskildringen är väldigt bra, men Lundell hoppar mycket och det är mycket tillbakablickar. Glappet mellan Bok I och Bok II är till exampel väldigt stort. I slutet av Bok I ska Jack precis åka efter sin då stora kärlek Sonja och i början av Bok II är han tillbaka i Stockholm och hans affär med Sonja är sedan länge avslutad.

Jack påverkas otroligt mycket av miljön. Han är en harmonisk människa som trivs bäst när han bor i stillhet långt ifrån staden. Så här uttrycker sig Jack när han precis har kommit ut till landet igen: ”Vi drack lite vin och jag erhöll (med samma perfektion som en cigarettautomat) följande vision: ge dej i vårens tecken iväg ut i världen på den totala luffen. Spräng alla bojor, kasta dej ut, vad har du att förlora? Bara ett tråkigt liv tillsammans med tråkiga fastlåsta härliga människor. Det var en härlig vision. Herregud så härlig den var!”

Eftersom Jack är född i Stockholm börjar han längta tillbaka efter några månader eftersom han bor ensam. Därför flyttar han tillbaka till Stockholm, men redan efter ett litet tag börjar han längta tillbaka till landet och lugnet och börjar då bli allt mer deprimerad. Under en tid är han självmordsbenägen, men han är för feg för att göra någonting.

”Telefonen var avstängd och det brydde jag mej inte om. Jag brydde mej inte om nånting. Jag brydde mej inte ens om den platta jag höll på att spela in. Inget brydde mej. Och ändå kunde jag inte förmå mej att kasta mej ut genom fönstret, jag bodde på femte våningen, hundarna skällde nere vid Konsum, jag kunde inte ta steget ut i tomma intet. Jag var less.
Slå en kniv i pulsådern, Jack.
För blodigt.”

Berättarperspektiv: Berättaren i romanen är som jag tidigare nämnde, Jack och boken är skriven i ”jag-form”. Språket kan på sina ställen bli ganska knepigt. Ulf Lundell använde sig av talspråk när han skrev denna roman och även mycket slang. Ibland är det svårt att förstå vad alla slanguttryck betyder, men man kommer in i det efter ett tag och boken bli då lättare att läsa. Jack pratar mycket om att hans kompis Harald ”dilar schack” och att han satte på sig ”helgonkåpan” och cyklade till stan. Jag tror att de flesta förstår vad ”dilar schack” (langar knark) betyder när man är inne i boken, men sådana ord som ”helgonkåpan” kan man bara gissa sig till vad det är, och min gissning är att det är en cykelhjälm.

Istället för att skriva ”dig” och ”mig” skriver Ulf Lundell ”dej”...