Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett områdesperspektiv där Hjällbo får stå som exempel. Frågeställningarna rör vad segregation är, vad den beror på, vad den kan få för konsekvenser och om den alltid är negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara våra frågeställningar. Till stor del är uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsområdet både i Sverige och internationellt. Vi har även gjort en empirisk studie genom att intervjua boende och verksamma i Hjällbo.
Vi kommer i uppsatsen fram till att Hjällbo skiljer sig från det genomsnittliga Göteborg på många sätt och att det är ett socioekonomiskt, etniskt och demografiskt segregerat område. Orsaksförklaringarna till dagens situation handlar oftast om strukturella faktorer. Här nämns bl.a. politiska beslut kring invandrarfrågor, bostadsbolagens agerande när det gäller vem de hyr ut till i Hjällbo och de ursprungliga planerna för miljonprogrammen som innebar områden med en koncentration av hyresrätter ofta i utkanten av staden. Segregation kan ha vissa positiva sidor för invånare i områden som Hjällbo t.ex. med tanke på den sociala gemenskapen och en känsla av tillhörighet. De negativa sidorna inte bara för individen utan för invånarna och samhället i stort är dock betydligt större. Segregationen bildar marginaliserade grupper som exkluderas från samhället på många sätt. Konsekvenserna, eller grannskapseffekterna som de kallas, är stigmatisering och dåligt rykte kring ett område och dess invånare, svårigheter för invånarna att komma ut på arbetsmarknaden, stor andel elever som saknar fullständiga betyg från grundskolan och större upplevd otrygghet för att nämna några. Trots satsningar och politiska ambitioner så har den negativa utvecklingen i så kallade utsatta områden som Hjällbo inte förändrats.
I en avslutande diskussion tar vi upp några av de orsaker som vi ser till...
