IAS 38 - Effekter på svensk redovisning av FoU

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS för börsnoterade bolag i Sverige påverkar redovisningen på många sätt. IAS 38 som behandlar immateriella tillgångar är också den standard som styr redovisning av Forskning och Utveckling. Traditionellt sett har dessa utgifter i regel kostnadsförts i enlighet med försiktighetsprincipen. Men hur påverkas nu svensk redovisning av Forskning och Utveckling med de nya reglerna i IAS 38? Vilka blir effekterna redovisningsmässigt och hur påverkas externa intressenter av den förändrade redovisningen? Detta är de två huvudsakliga frågorna studien söker svara på. Syfte: Syftet är att undersöka vilka de egentliga skillnaderna blir i praktiken och vilka effekter de kan tänkas ha för användarna av årsredovisningar. Avgränsningar: Studien är begränsad till svenska företag noterade på börsens Large- och Mid Cap listor. Således de största företagen i Sverige som påverkas av IAS 38 i sin redovisning. Metod: Teorierna är samlade från litteratur och består i detaljerade beskrivningar av de olika standarder som påverkat redovisning av Forskning och Utveckling samt grundläggande, och för studien relevanta, redovisningsteorier. Dessa tillsammans med det empiriska resultatet av undersökningen leder fram till en analys och till sist en slutsats där frågeställningen besvaras. Resultat och slutsatser: Det är tydligt att IAS 38 har påverkat redovisningen av Forskning och Utveckling för svenska börsnoterade företag. Dels gällande balansering av utgifter, men även informationsmängden i årsredovisningen. Detta påverkar också redovisningsinformationen som externa intressenter erhåller. Förslag till fortsatt forskning: Att utifrån denna undersökning göra en studie på ett fåtal av företagen med intervjuer kan besvara många frågor som årsredovisningarna inte besvarar. En jämförelse över tid på samma grupp av företag skulle vara intressant då eventuella tillfällig...