SAMMANFATTNING
Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrån barn och
ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle
placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många
barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis,
affärer och sportanläggningar var belägna. Jag kom då till insikt att det inte
är vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det
var då mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet
har därför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag på den offentliga
miljöns betydelse för ungdomar och utifrån detta genomföra en fallstudie.
Fallstudien skall visa på fjortonåringars användning och upplevelse av
innerstaden i Bollnäs, samt informationen därefter kan tas tillvara i
planeringen.
Ungdomarna använder sig av det offentliga rummet på ett annat sätt än vi vuxna
och det kan därför vara svårt att som vuxen se vad som är det bästa för
ungdomarna i planeringen. Ungdomar ser staden som en tillgång och använder den
för en mängd olika saker. Framförallt för sociala aktiviteter så som att umgås
med vänner, visa upp sig och pröva olika stilar och roller mot. Vuxna använder
istället staden för nödvändiga och målinriktade aktiviteter. Det finns många
forskare som studerat ungdomars användning av och betydelse för olika platser i
våra samhällen. Sammanfattningsvis av deras studier kan sägas att ungdomarna
har behov av två sorters platser. Dels platser där de kan vara ”on-stage” och
platser där de kan vara ”back-stage”. Platser vilka fungerar som ”on-stage” ger
möjlighet till att kunna visa upp sig, vara okontrollerade samt till möten och
konfrontationer. På platser ”back-stage” behöver ej ungdomarna känna ansvar,
här har de kontroll och kan vara självständiga. Dessa platser är ofta skyddade,
d.v.s. det fi nns ingen insyn från vuxenvärlden och de är därmed ostörda,
tillskillnad från ”on-stage” platser. (Liedberg 1989)
Det offentliga rummet har en stor betydelse för ungdomar, då det bland annat:
- Ger en personlig ram, utifrån vilken andra platser därefter bedöms.
- Ger en förståelse för historia, avstånd och sociala relationer.
- Ger möjlighet att skapa kamratrelationer.
Platser vilka fungerar som ”back-stage” kan dessutom ge möjlighet till:
- Fysiska och intellektuella utmaningar.
- Ett utvecklande av oberoende.
För att ungdomarna skall kunna använda och utvecklas är stadens alla rum, som
redovisats ovan av stor betydelse. Det blir då viktigt att stadens struktur ger
möjlighet för ungdomarna att självständigt kunna förflytta sig. Gång- och
cykelnätets utbyggnad och utformning, kollektivtrafikens turtäthet och
sträckning får då stor betydelse. Viktigt är även att de utformas på ett sådant
sätt så att de ej upplevs otrygga, så att det inte blir ett hinder i
ungdomarnas möjlighet att använda staden. För att kunna uppnå detta måste en
kunskap från ungdomarna fås. Trots att ungdomar har stor kunskap om staden tar
vi vuxna sällan tillvara den. Det finns inget som egentligen talar mot
ungdomars inflytande i planeringen. Tvärtom talar både internationella
dokument, så som Barnkonventionen, Agenda 21 och BRA 21 för deras inflytande.
Så även Svenska lagar som Plan- och bygglagen, Väglagen och Miljöbalken, vilka
förespråkar att barn och ungdomar kan komma att ingå i samrådskretsen. De som
dock bestämmer vilka som skall ingå i samrådskretsen är vi planerare. Detta är
alltså vårt ansvar! Att få med ungdomarna i planeringen. För att kunna öka de
ungas inflytande i planeringen menar Boverket att vi behöver förändra de vuxnas
attityder, ta tillvara de ungas kunskap i alla steg till dess att ett område/
plats är färdig, precisera spelreglerna samt presentera material så att alla
förstår. (Boverket 2000) Metoder är av stor vikt i arbetet med de unga. Detta
eftersom de ej har samma möjlighet som vuxna att i ord förmedla det de känner
eller upplever. Metoder, som att t. ex rita kartor, fotografera eller markera
platser på en karta, kan därför vara bra att som planerare använda sig av, för
att få del utav deras upplevelser och användning av staden. (Maria Nordström
2002)
I min fallstudie, vilken jag genomförde i Bollnäs med åtta stycken elever ur en
åttondeklass, använde vi oss av metoder så som dessa. Ur fallstudien fick jag
kunskap om vilka stråk och målpunkter i innerstaden som var viktiga för
ungdomarna. Jag fick även kunskap om hur de upplevde dessa platser samt hur de
använde dem. Kanske kan vi förstå att vissa platser och stråk har en stor
betydelse för ungdomar, men hur de upplever och använder dem kan vi inte veta
förrän vi frågar dem. Många gånger planerar vi med tanke på att förbättra för
de unga, exempelvis då vi planerar för gång- och cykelvägar. Det är då många
planerare som inte tar tillvara den kunskap som de unga har, utan bara ser till
sitt eget kunnande och tycker att det räcker. Jag anser ej att detta är
tillräckligt eftersom de unga ser saker ur ett annat perspektiv än vuxna,
nämligen ur ett ungdomsperspektiv. Jag anser därför att det är viktigt, att som
planerare, även ge de unga möjligheter att få förmedla sina kunskaper om
staden. Kunskap från ungdomar kan vara till stor hjälp vid såväl nyplanering av
ett område som i förätningsprojekt, så som förnyelse av ett område eller en
plats. Genom min fallstudie fick jag information som skulle kunna tas tillvara
inom olika nivåer i planeringen. Mycket av informationen kan också tas tillvara
inom olika förvaltningar, d...
