Verklig ledning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tillämparuppsatsen "Verklig ledning" behandlar det bolagsskatterättsliga hemvistbegreppet verklig ledning. Verklig ledning är ett begrepp som inte för tillfället förekommer i den svenska interna skattelagstiftningen. Istället laborerar nämnda lagstiftning med framförallt två andra principer, sätesprincipen samt registreringsprincipen. Dessa principer tar, till skillnad från principen om verklig ledning, sina utgångspunkter i formella kriterier. Verklig ledning fokuserar på de reella, d.v.s. om ett bolag registrerat eller med säte i ett land egentligen leds från ett annat, anses bolaget som hemmahörande i det senare. Diskussionen om huruvida principen om verklig ledning skall införas i lagstiftningen har varit hård. Den viktigaste orsaken till diskussionen var att Sverige använde och använder sig av begreppet verklig ledning i dubbelbeskattningsavtalen men inte i den interna internationella skatterätten, och då skatteavtalen endast kan begränsa och inte utvidga den interna rätten är det förståligt att problem uppstår i förhållande till begreppet verklig ledning. Regeringen gav år 1994 professor Nils Mattsson i uppdrag att utreda begreppet verklig ledning. Hans utredning, SOU 1995:134, ledde dock inte till någon ny lagstiftning. Mattssons resonemang ligger till grund för uppsatsen "Verklig ledning". Uppsatsen går framförallt i ett avseende längre än SOU 1995:134. Uppsatsen tar nämligen sikte på själva betydelsen av verklig ledning, d.v.s. vilka rekvisit skall vara uppfyllda för att verklig ledning skall anses utövad i ett land. För att lösa denna fråga görs jämförelser mellan olika länder, t.ex. Danmark och Storbritannien, men också med OECD:s modellavtal. Avslutningsvis diskuteras i uppsatsen de olika problem som uppstår för lagstiftaren samt den skattskyldige då begreppet verklig ledning inte används i den svenska interna internationella...