1850-talet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Befolkning, Sverige 3.4 miljoner
Medellivslängden Män: 40.5 år
Kvinnor: 44.2 år
Mellan 1840-1930 emigrerade ca 1 miljon människor från Sverige till Amerika.

Jordbruk, Industri & ekonomi
Först på 1850-talet började ekonomisk tillväxt komma i gång i Sverige. Då industrialiseringen hade inletts, framför allt inom järn och skog. Avgörande var också näringsfriheten som ersatte det gamla skråväsendet, folkskolan som gjorde svenskarna mer läskunniga och järnvägsbyggen som knöt ihop landet till en ekonomisk helhet. Sverige gick från U-land till I-land.

De små tegarna försvinner, stora åkrar skapas istället. Åkrarna ägs av Storbönder. Detta kallas Storskifte.
Lagaskiftet var en kompromiss som tillät bönderna att ha några få jordområden.
De små bönderna som blivit av med sina tegar blir arbetslösa och söker sig till industrierna.
Det blir mer mark att odla på för storbonden, skogen fälls och ingår sedan i hans åker.
Många hade fortfarande sitt leverbröd i jordbruket, ca 80 %.
Hantverket sysselsatte ca 4-5 %
Bergsbruket sysselsatte ca 3 %
Manufakturer sysselsatte ca 1 %
De flesta bodde fortfarande kvar på landsbygden ca 90 %, men sedan flyttade många in till städerna på jakt efter arbete. Detta kallas urbaniseringen.

I byn
De små industrierna som smedjan blir större, fler små industrier som slöjdbodar skapas.
Mer mark att odla på skapas från skogen som huggs ner.
Fler lite större hus och gårdar tillkommer också.
En folkskola startas i byn, där invånarna lär sig läsa och skriva,
Folk som inte får någon mark att bo på lytta en bit utanför byn.

Fäboden sparade betet vid byn
Korna, fåren och getterna gick ute på bete i skogen på sommaren, vid fäboden. Fäboden låg en bit bort, för att spara betet omkring byn. Gårdarnas fäbodar låg nära varandra på byns egen skog. Fäboden bestod av en liten stuga med lagård. Här bodde en piga som skötte korna och getterna under sommaren. Varje dag skulle de mjölkas. Mjölken blev till smör, messmör och ost.

Folkskolan

År 1842 blev alla socknar och städer skyldiga till att ha skola och anställa lärare. Fattiga socknar kunde slippa, eftersom de antagligen inte skulle kunna betala för ett bygge av skolhus och lön till lärarna. Det dröjde bortåt 50 år innan alla barn gick i skola. Innan hade det varit ganska sällsynt att man träffade någon som kunde skriva, nu blev det precis tvärtom. Alla kunde skriva, förutom de som inte använde skriften regelbundet, de glömde lätt bort vad de lärt in under de 5-6 år som de gick i skolan. Men ganska många kunde läsa. Folk gick i kyrkan regelbundet och prästerna såg till att de kunde läsa bibeln. Men bibeln var väldigt dyr, så psalmboken var vanligare i hemmen.

Så här levde man
Människorna hade mycket lägre krav på ett bättre liv än vad vi har idag. De jobbade cirka 12-13 timmar per dag (om de ens hade något jobb) med lite mat att äta och dåliga skor att gå i. Arbetet var väldigt tungt. Man arbetade med tunga verktyg. Man släpade och lyfte. På vintern var det kallt och fuktigt.

Såklart var barnen också tvungna att hjälpa till. Annars hade inte hushållet gått runt. Barnen sprang ärenden eller körde hästar. På glasbruket sprang pojkarna med det färdigblåsta glaset till avkylningsrummet och i sågverken hjälpte både pojkar och flickor till med att rita och märka ut de olika typerna av sågat virke. Ibland sov till och med barnen över på sina arbeten för att snabbt komma igång nästa morgon. Under 1800-talets slut så kom det en del lagar som skulle förbjuda barnarbete. Så under 1900-talets början försvann det mer och mer. Men forskarna är inte överens om varför och vad det berodde på.
En del säger att de arbeten som barn kunde sköta försvann, så därför kunde barnen inte arbeta längre. Andra säger att arbetsgivarna och föräldrarna blev mer måna om att barnen skulle ha en bra uppväxt och tid till att leka.

Maten

Konservera & krydda
Att torka och salta var det enda sättet man kunde konservera maten. Det enda som man egentligen behövde köpa var salt och kryddor som peppar. På senare tid kunde köpa socker och använda det istället, man kunde också använda honung.

Husbonden fick ta först och mest
Man åt flera måltider om dagen. Måltiden inleddes med en bordsbön. Som mannen i huset och tungt arbetande hade husbonden fördelar vid matbordet. Han kom hem till dukat bord och fick de bästa bitarna.
Men man fick inte ta för mycket av maten när man åt middag för det skulle räcka till alla. Maten varierade om det var sommar eller vinter.

Bergmännen
En liten grupp bönder, bergsmän, arbetade mer än andra med att framställa järn. (Bergsmannen var en bonde som vid sidan av jordbruket kolade skog, bröt malm, framställde, smidde och sålde järn.)


På vintern kunde bergsmännen äta
kl. 4-5 En liten bit bröd och brännvin
kl. 9 Bröd, kött, potatis eller välling och smör
kl. 13-14 Kött och potatis, pannkaka, soppa eller fisk
kl. 19-20 Fisk, potatis med gröt och mjölk

Och på sommaren kunde måltiderna se ut så här
kl. 3 En liten bit bröd
kl. 6 Smörgås, kött, ost och mjölk eller öl
kl. 9 Potatis, fisk och tjock välling
kl. 13-14 Kött eller fisk och potatis, syrlig filmjölk
kl. 18 Gröt, fisk eller kött och smörgås
kl. 21 Gröt med mjölk

Säden
När man skördat säden och tröskat ut sädeskornen så maldes de till mjöl. Mjölet användes att göra många maträtter med. Man bakade bröd, kokade välling eller gröt.
Brödet var förr en viktig del av maten i ett hushåll. Man blandade råg- och kornmjöl. Vetemjöl var mycket ovanligt och användes bara till stora högtider.
Det vardagliga brödet var hårt och mörkt. Det var mättande och nyttigt. ...