Sudan

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning
Vi har fått i uppgift att skriva om ett U-land (eller ett annat fattigt land) och jag har valt att skriva om Sudan. Vi ska skriva om den politiska situationen i landet samt om befolkningsfrågor, geografi, råvarutillgång, export och import. Vi ska även skriva om viss historia kring landet. Sedan ska vi själva diskutera orsakerna till fattigdomen samt de ekonomiska utsikterna för landet. Jag inleder mitt arbete med lite fakta kring geografi, befolkning, klimat osv. sedan fortsätter jag med historia och till sist redogör jag för den politiska och ekonomiska och de sociala förhållandena som råder i Sudan.

Allmän fakta
Sudan ligger den nordöstra delen utav Afrika och är ett utav Afrikas allra fattigaste länder. Det finns med på FN:s lista för de 49 fattigaste länderna i världen. Landets officiella namn är Al-Jumhuriya al-Sudan vilket betyder republiken Sudan. Deras statsskick är som namnet avslöjar en republik där statschefen heter Omar Hassan Ahmad al-Bashir och regeringschefen heter Omar Hassan al-Bashir. Antalet invånare uppgår till närmare 33 miljoner år 2002. Ytan är 2 505 813 km2, det är 5-6 gånger större an vad Sveriges yta är. Huvudstaden i landet är Khartoum och har med sina förstäder ca 3,5 miljoner invånare 1993 uppskattningsvis. Utbildningen i Sudan har aldrig varit speciellt bred, trots allmän skolplikt får barn ute på landsbygden ingen utbildning. Sedan 1989 måste alla kursplaner utgå från koranen och profeten Muhammads tankar. Det som är vanligast att man livnär sig på i Sudan är att vara jordbrukare eller boskapsskötare.

Geografi
Nästan hela Sudan avvattnas av Nilen. Nilen går ihop ifrån Vita Nilen ifrån söder och Blå Nilen ifrån sydöst, i staden huvudstaden Khartoum. Namnet Sudan kommer ifrån medeltida arabiska geografer som kallade området närmast söder om Sahara för bilad as-sudan vilket betyder ”de svartas land”. Sudan är det största land som Afrika har. De norra delarna har en kort kust emot Röda havet. Sudan består till större delen av väldiga slätter, som är omgivna av bergsområden och högplatåer. Sydväst om huvudstaden ligger Nubabergen och där finns Sudans högsta berg. Det finns gradvis platts för busksavann och trädsavann i de norra delarna trots att de till största delen ligger i Sahara öknen. Norr om staden Juba förgrenar sig Vita Nilen till ett väldigt papyrusträsk, Sudd, där mer än hälften av flodens vatten dunstar bort. Det stycke land som ligger mellan Vita och Blå Nilen kallas Gezira och är Sudans viktigaste jordbruksområde. Sudan kan inte förfoga över allt vatten i Nilen eftersom Egypten är minst lika beroende av dess vatten.

Klimat
Sudan är ett av världen varmaste länder, där ökenförhållanden i norr medför hetta, men även att nätterna om vintern kan blir riktigt kyliga. Det regnar mer och mer ju längre söderut man kommer, men det finns ingen regelbundenhet i regnen från år till år. Det är ingen ovanlighet att någon del av landet ligger i svår torka. I söder regnar det i regel mellan april och oktober och i norr endast mellan juli och augusti. I mellersta och norra delarna av Sudan förekommer det ofta svåra sandstormar under april-juni.

Befolkning
Sudan är ett av de länder där de finns flest etniska grupper i världen. Det som framför allt präglar Sudan är att det finns en uppdelning i en nordlig, muslimsk-arabisk del och en sydlig del som är till största delen bebodd av svarta. Man skulle kunna säga att den nordliga delen omfattar två tredjedelar och den sydliga delen upptar en tredjedel, men det finns ingen tydlig gräns mellan de två. Stora delar av Sudan är obeboelig p.g.a. öken men, de flesta bor i områden kring Khartoum, Khartoum North och Omdurman, vilka är de största städerna i Sudan.

Det finn inga riktiga uppgifter på hur de olika etniska folkgrupperna är fördelade i landet, så sådana uppgifter kan närmast betraktas som gissningar. Det har inte sedan 1950-talet förekommit någon folkräkning i Sudan, där man frågat efter etnisk tillhörighet. Men man brukar säga att den arabiska delen som är den politiskt och ekonomiskt dominerande gruppen uppgår till 40-50 % av invånarna. Araberna har tenderat att se ner på den svarta delen av befolkningen. Det finns hor som helst en mängd olika folkslag som lever i olika delar av Sudan, jag skulle kunna roa er med att rabbla upp alla folkslag och platser men besparar er detta nöje och tar sedan upp de som är viktiga för landets historia.

Språklig utbredning
Uppgifter gällande språk i Sudan är lite suddiga. En källa anger att det finns ca 100 olika språk medan en annan källa anger att det finns över 400 olika språk och dialekter som talas i Sudan. Men p.g.a. alla de olika etniska grupperna så ar det inte så konstigt att det förekommer så många olika språk. Arabiska är det officiella språket i Sudan, det talas av en majoritet men det skiljer sig starkt i de olika delarna av landet. Även engelska nyttjas av en utbildad elit i landet. Men denna ”elit” är inte jättestor. Det är vanligt förekommande i Sudan att strider mellan olika språkgrupperna förekommer, och de skördar många dödsoffer. I mitten av 2002 dömde en specialdomstol 87 människor till döden för inblandning i stamstrider i södra Sudan.

Sociala förhållanden
Med tanke på att Sudan är ett sådant fattigt land så har de inte speciellt utbredd sjukvård och det går en läkare på 100 000 invånare(!). Sudan har ett geografiskt dåligt läge så torka och krig har lett till undernäring och i de södra delarna av landet har kriget helt slagit ut hälsovården. Hiv ökar snabbt i gränsområdena söder och sprids till Khartoum med alla flyktingar som kommer till landet. Spridningen är stor på sjukhusen, för man använder osteriliserade sprutor och någon statlig kampanj mot hiv existerar inte.

I de norra delarna av Sudan så har kvinnans ställning försvagats p.g.a. sharialagarna. Kvinnorna utestängdes från vissa arbeten och kravet för en kvinna som reser med en manlig ”beskyddare”, blev starkt tillsammans med striktare kläd-regler. En annan sak som har gällt för vissa kvinnor är omskärelse. Regimen propagerade under 1990-talet emot ”faraonisk” omskärelse, som man helt riktigt betecknade som förislamisk sed, men samtidigt förbjöd man alla de kvinnorörelser som arbetat emot könsstympningen. År 2000 utfärdades ett förbud mot att kvinnor skulle ha vissa typer av arbeten där de kom i ”olämplig” kontakt med män, ex. på kaféer och bensinmackar.

En gammal sak som återupptagits är slavhandeln. Då är de den arabiska delen av folket som tagit den svarta delen till slavar. Detta skedde i stor utbredning under 1980-talet. Man trodde att araberna håll på med någon slaggs etnisk rensning, men de vågade inte fullfölja den för att trycket från omvärlden var så stort.

När det gäller arbetslöshet finns det inga undersökningar som visar något, men man tror att under slutet av 1990-talet låg siffran på 30% arbetslösa. De sudanesiska lönerna är bland de lägsta i världen.

Sociala jämförelser
Den förväntade livslängden på män i Sudan är 54 år vilket man kan jämföra med medellivslängden för svenska män som ligger på 77 år. Medellivslängden för kvinnor ligger i Sudan på 56 år, jämför med svenska kvinnor som förväntas leva i 82 år.

Enligt 1998 år statistik så var antalet döda per 1000 invånare lika stort i både Sudan och Sverige med 11 döda per 1000 inv. Medan Spädbarnsdödligheten låg på 69 döda på 1000 födda vilket kan jämföras med Sveriges 4 döda per 1000 födda.

Religion
Islam är statsreligion i Sudan och över två tredjedelar är muslimer, då oftast sunni-muslimer. De övriga i Sudan tillhör antingen kristendomen, som kom redan under rommar tiden, animism eller gamla traditionella religioner.

Business (import & export)
Man har känt till sedan 1920-talet at det funnit olja i Sudan. Men det var 1984 som man har försökt att utvinna den. Men försöken fick avbrytas p.g.a. angrepp från gerillan SPLA. Under 1990-taletes senare år byggdes en oljeledning från Kordofan till hamnstaden Port Sudan, där man även byggde ett oljeraffinaderi. Detta bekostades av ett Kanadensiskt företag samt en del andra företag från andra delar av världen. Oljeexporten under 2000 resulterade i att Sudan för första gången sen 1950-talet hade ett överskott i handeln med utlandet. Sedan är 2000 utvinns även naturgas för export. Sudan har även guld, krom, uran, marmor, gipps och glimmer som utvinns för export. Under Röda havet finns sannolikt också naturgas, koppar, zink och järn.

Jordbruksprodukter står för nittio procenta av Sudans export. Deras viktigaste exportvarorna är boskap, hudar och skinn, sesamfrön och bomull. De mest betydelsefulla importvarorna är tillverkningsvaror, maskiner, livsmedel och oljeprodukter. Sudans störta handelsutbyte är med Saudiarabien, även Storbritannien, Kina och Italien, importerar från Sudan medan Tyskland, Sydkorea och Egypten exporterar till Sudan.

I slutet av 2000 gick Sudan med i en ekonomisk samarbetsorganisation; Common Market for Eastern and Southern Africa´s Free Trade Area. Målet med denna organisation är att bilda en tullunion och avveckla alla handelshinder sinsemellan.

1998 låg exporten på 596 milj. dollar medan importen låg på 1 732 milj. dollar. Dessa siffror kan jämföras med Sveriges siffror för 1998 som låg på 85 179 dollar i export och 67 547 milj. dollar i import.

Relevant historia
Jag har hittat en massa historia som går flera tusen år tillbaka i tiden, men jag tycker inte att det är en relevant sak att ta med i detta arbete. Jag börjar år 1956 då Storbritannien hade givit Sudan självständighet från att ha varit en koloni i ett antal år. Med självständighet föddes direkt inbördeskrig och politiska motsättningar. En mängd svaga regeringar prövade lyckan men 1958 tog militären makten i landet. Militärens korruption och ovilja att avsluta kriget ledde till en kommunistledd, folklig revolution som drev bort militären. Sedan följde fem politiskt svaga år, då de civila partierna inte lyckats komma överens. Det blev ingen fred och 1969 grep en grupp militärer makten igen ledda av överste Gaafar Numeiri. Politiskt stärkt gjorde Numeiri slut på de krig som pågick i södern, som vid det laget hade krävt ca 400 000 liv. Södern blev lovat självstyre på flera områden. Kraftigt höjda priser på bröd och socker i augusti 1979 gav Numeiri en ursäkt att krossa samma kommunister som hjälp honom till makten. Under de senare åren hade hans politik dragit mer åt höger, så efter ett nyval togs islamister in i regeringen.

Förhållandena till de södra delarna försämrades igen. Numeiri gjorde en massa saker som sydsudaneserna inte gillade och när han därtill införde 1983 islamsk lag, sharia, tog sysudaneserna till vapen igen. Numeiri påstod att sharia inte skulle gälla icke-muslimerna i landet, men detta tvivlade de på. En kristen man, John Garang, bildade Sudanesiska folkets befrielserörelse SPLM (Sudan People’s Liberation Movement) med den militära grenen, SPLA (Sudan People’s Liberation Army). Ett nytt inbördeskrig blev ett faktum efter elva års uppehåll.

Missnöjet växte även i norr och 1985 avsattes Numeiri och hundratals av hans medarbetare greps och hans parti SSU blev upplöst. Södern blev erbjuden visst självstyre men krävde omedelbar övergång till civilt styre och total bojkott av sharia. Efter kort tids vapenvila fortsatte kriget.

Under de år som Numeiri hade suttit vid makten hade statsskulden blivit enorm och statskassan tömdes fortfarande p.g.a. kriget i södern. Efter parlamentsval i april 1986 följde tre år av koalitionsregeringar. I juni 1989 togs makten av en grupp militärer under ledning av överste Omar Hassan Bashir. Parlamentet, de politiska partierna och fackföreningarna upplöstes och undantagstillstånd utlystes.

Dagens politik i Sudan
När Omar Hassan Bashir då tog makten 1989 förbjöds alla partier utom den Nationella Islamiska fronten, som senare döptes om till Nationella kongresspartiet. 1993 tog Bashir formellt titeln president. I mars 1996 hölls president- och parlamentsval, som bojkottades av oppositionen. Bashir fick 73 % av rösterna men blev bara en symbolisk president, den verklige makthavaren blev Nationella kongresspartiets generalsekreterare Hassan Turabi.
Turabi föreslog att presidentens makt skulle minska i landet, men Bashir tog över posten som partiordförande efter mycket om och men och uteslöt Turabi. Ett nytt parti, Nationella folkkongressen (PNC, Popular National Congress) bildades av Turabi där han gick in i ett avtal med gerillarörelsen SPLM om gemensam fredlig kamp mot regimen. Senare sattes Turabi och många av hans medarbetare till fängelse där han sitter än idag (tror jag).

1999 års undantagstillstånd förlängdes i slutet av 2002, men har starkt kritiserats av människorättsorganisationer för att vara ett sätt att undertrycka oppositionen. Men regeringen hävdar att det motiverades av säkerhetssituationen i landet.

Ekonomiska förhållanden
Som jag redan nämnt så är Sudan ett världens fattigaste länder, där den ekonomiska politiken präglats av tvära kast mellan nationalisering och privatisering. Försök till islamisering under den tid då Numeiri satt vi makten skrämde bort utländska investerare. Men tanke på att den islamska ekonomin förbjuder utlåning av pengar mot ränta. Men detta löses genom bildande av ett företag där man tar proportionerligt av vad mat satsat när det går med vinst eller förlust. Ekonomin undergrävdes under 70-talet med korruption, inbördeskrig, islamisering och e del andra saker, trots en god tillväxt. Under 1980- och 1990-talet pendlades siffrorna markant. Andledningen till det var torka och beroende av jordbruksprodukter.

1992 infördes i Sudan en ny valuta för att hejda en kraftig inflation. Valutan blev en dinar med motsvarande tio pund. USA införde ekonomiska sanktioner för att Sudan påstås stödja internationell terrorism, detta hjälpte ju inte direkt till med den enorma statsskuld som kommer att ta åtskilliga år att betala tillbaka. Genom den oljeutvinning som inleddes i södra Sudan 1999 har Sudan fått en ny inkomstkälla som beräknas ha stått för en femtedel av statsbudgeten år 2000. I och med detta har regeringen kunnat öka sina insatser i kriget mott gerillan i de södra delarna av landet. År 2000 beräknades kriget i södern kosta motsvarande 400 miljoner dollar om år, det innefattar halva statsbudgeten.

Egen diskussionsdel
Härmed tar den delen slut där jag presenterat landet utifrån fakta. Nu kommer jag att diskutera och värdera själv utifrån de instruktioner som står i häftet.

Orsaker till Sudans fattigdom
Den nöten är inte speciellt svår att knäcka. Anledningen till att Sudan är så fattigt som det är, är att de har pågått inbördeskrig, med vissa uppehåll, där sedan 1956. Detta har kostat landet enorma summor pengar. Man har räknat med att det vissa år har kostat hälften av alla de pengar som staten har haft hand om, alltså halva statsbudgeten. Man kan fråga sig varför den ekonomiska situationen inte blivit bättre ens under krigs-uppehållen. Men detta beror, tror jag, på att det aldrig varit en tillräckligt ”generös” ledare i landet. Det har bara varit militärjuntor och militära diktatorer vid makten, och då funkar det ju inte ekonomiskt som vi sett i andra delar av världen. Så länge militären haft makten i landet så har det alltid funnits motståndsgrupper som stridit emot regeringen. Detta har ju lett till kostnader för regeringen och de har hamnat i en ond cirkel med krig, nya militära ledare, motståndsgrupper och ännu mera krig. En annan faktor som jag tror spelar roll för Sudans fattigdom är de språkliga och etniska skillnaderna i landet. Det har hela tiden också skapat motsättningar som förhindrat arbete emot fattigdom.

Möjligheter och ev. hinder
Jag ser möjligheterna i Sudans ekonomiska situation. Landet behöver först och främst folk som vill och kan engagera sig i landets ekonomi. De behöver en stark ledare som vill landets bästa och som har kapaciteten till att utveckla landets ekonomi till det positiva. Det har ju redan blivit lite bättre i och med att man utvann och sålde oljan. Detta har lett in Sudan på ett bra spår, vi får hoppas att landets makthavare sattsar mer i landets ekonomi och sattsar på lång sikt när de lånar pengar ifrån utlandet. Jag menar, Sudan är inte ett land utan råvaror och naturtillgångar, de har ju både olja, naturgas, diverse olika metaller och en del annat, så om man bara vill så kan man utveckla det ekonomiska nätet. Sudan är i stort behov av hjälp från omvärlden och de behöver pengar hjälpsändningar med mat, men mest av allt behöver de hjälp att utrota hiv som sprids som en farsot över landet. För det finns inte nu något/någon som arbetar emot hiv i Sudan.

Ett hinder som kan stoppa utvecklingen är att motsättningarna mellan de norra och de södra delarna aldrig uppklaras. Det kanske aldrig blir fred och det skulle absolut inte vara bra för Sudans ekonomiska utsikter.

En annan sak som i längden kan komma att förhindra utvecklingen är USA: s lista, där USA påstår att Sudan stödjer internationell terrorism. Denna lista har redan stryp tillgången på vissa pengar till Sudan och skulle kunna skrämma bort eventuella framtida investerare.

Framtidsprognos
Jag ställer den prognosen att Sudan ytterliggare några år kommer at...