Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som
skulle på ett mer nyanserat sätt visa hur det faktiska strategiarbetet
bedrivs med plats för känsla och intuition. Strategier är verktyg att nå
drömmar om framtiden och det är därför rimligt att anta att känsla och
intuition finns med som en stark beståndsdel. Denna studie utgår från
Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundläggande
teorigrund är Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har
använt denna. Dessa två modeller har sammanfogats till en analysmodell. Den
tredje teoretiska grunden kommer från Mona Erikssons teori om känslans
inverkan i det strategiska arbetet där hon menar att känslan och
intuitionen påverkar strategiska vägval minst i lika stor utsträckning som
kalkylen gör. Därmed har Simons modell kompletterats med känsla kontra
logik och teori om småprat, tyst kunskap och nyckeltalsstyrning medan
förståelsens verkan som styrmekanism införts som komplement.Det
övergripande syftet är att identifiera den strategiska styrningen i ett
litet kunskapsföretag som befinner sig i uppstartsskede. Specifikt handlar
det om deras sätt att komma fram till strategiska beslut och till
strategisk handling. Till vilken grad är dessa beslut baserade på känsla
kontra logik. Denna studie är en fallstudie i ett litet kunskapsföretag som
befinner sig i uppstartsskede. Det kom fram att det fanns brister i Simons
(1995) styrmodeller angående hur han relaterade olika styrmodeller till de
olika strategierna. Resultat av studien har sammanfattats i en analysmodell
vilken ger en mer nyanserad bild av verkligheten och tar hänsyn till fler
variabler än Simons modell. I fallföretaget är realiserade strategier
nästan uteslutande framväxande strategier där man även kunde konstatera att
känsla, intuition, tyst kunskap och förståelse är starkt representerade.
Teorin vill ofta framhäva att strategiskt arbete sker strikt planenligt och
att logiken används som det viktigaste instrumentet. Empirin gav inte stöd
för detta. Viktigt att påpeka är att enligt Erikssons (2000/2001)
teoribildning är inte känslan som vägledare mindre rationell den är logik
den också. Det som skiljer är att beslutsfattandeprocessen ser annorlunda
ut. Att använda sig av känsla är inte mindre intellektuellt. För att fatta
rationella beslut krävs ett reellt beslutsunderlag men när det inte finns
har känslan och intuitionen funktionen av att fylla ut i brist på
information. Som styrmedel i ett kunskapsintensivt företag används alla
fyra styrmodeller...
