Liberalismen, Marxismen, konservatismen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Liberalismen
´Liber betyder fri och liberalismen stod för ekonomisk och politisk frihet. De ville uppnå största möjliga lycka till flest möjliga. Grunden kommer från 1700-talet, upplysningstidens idéer om människans rättigheter, rätten till liv, frihet, egendom och rätten till motstånd mot förtryck. Därför ansåg de liberala att alla skråstånd och liknande förordningar som kontrollerade arbetarna skulle avskaffas. Staten skulle hålla sig borta från näringslivet och låta det kontrollera sig själv efter principen ”tillgång och efterfrågan”. Det var den s.k. ”Laissez fair” principen (låt bli) som Adam Smith la grunden till.
Ekonomisk frihet för individen var en förutsättning för ekonomisk tillväxt och allmänt välstånd. Med fri konkurrens skulle alla människorna ägna sig åt det som dom var bäst på och det skulle öka både individens och landets välstånd. Självklart skulle detta fungera bäst om alla länder följde samma mönster och det inte skulle finnas några tullar eller regleringar.

De liberala ville också politisk frihet d.v.s. att kungen och ämbetsmännen inte skulle få styra landet enbart själva. De ville ha en riksdag som valdes av folket. Men folket var inte alla utan bara en minoritet som ansågs ha de rätta kvalifikationerna. Det var de äldre liberala medelklassmännen med egendom och utbildning. Resten skulle inte ha nått med politik och göra, eftersom dom ansågs vara okunniga. Man ansåg att den franska revolutionen visade att ”massorna” inte kunde släppas fram till statens styrelse.

Liberalerna var från början för revolutionen men gick mer och mer över till att bli en försiktig reformpolitik som passade medelklassen. De liberala ville att människorna skulle ha fritt fram att bilda politiska partier och de ville ha religion, tryck-, yttrande- och mötesfrihet.

Liberalismen utvecklades och ändrades sig lite under åren. John Stuart Mill gjorde att synen på den allmänna rösträtten förändrades. Han ville att den politiska okunnigheten och läsokunnigheten skulle bli bättre medhjälp av allmän folkbildning. Han ville ha fullständigt lika politiska rättigheter för män och kvinnor. Alla människor skulle behandlas som jämlika men inte lika.

Socialliberalismen växte fram när levnadsförhållande i industristäderna blev svåra. Den industriella revolutionen gav inte det välstånd till alla som man hade trott utan istället blev det massfattigdom. De ville att staten skulle skydda arbetarna och andra svagare, utsatta grupper.

Jeremy Benthams utilistiska morallära, läran om nyttomoralen, är fortfarande liberalismens huvudsakliga värderingar. Detta uppnådde man bäst om var och en tog ansvar för sin egen välfärd men man måste ta hänsyn till minioriteten och den svagare. Förmodligen har människan inte förmågan att skapa ett liberalistiskt system som även fungerar i praktiken.



Marxismen
I och med industrialismen, växte storstäderna så fort att levnadsförhållandena blev mycket dåliga för de människor som bodde och arbetade där. P.g.a. detta växte olika slags proteströrelser fram. Det bildades nykterhets- och väckelserörelser och sociala reformsträvanden tvingades fram. Det bildades även politiska rörelser med mer eller mindre samhällsomstörtande idéer.

Många av dessa tidiga socialistiska partier ansågs vara naiva och verklighetsfrämmande. Den som var mest kritisk till dessa och ville ha en mer verklighetsförankrad socialism var tysken Karl Marx. Han och hans vän Friedrich Engels skrev det ”Kommunistiska manifestet” på uppdrag för ”Kommunisternas förbund” och detta lilla häfte hör till de få skrifter som inledde en ny epok i världshistorien.

Marx och Engels hittade en fristad i London efter att ha blivit landsförvisade från Tyskland. Därifrån spred de sina samhällsomstörtande idéer. Marx utvecklade sin socialistiska lära i boken ”Das Kapital”. Han företrädde den materialistiska historieuppfattning som bl.a. innebar att det var miljön som formade människornas tankar och handlingar genom tiderna. Alla tidigare samhällen har varit klassamhällen där en överklass har lagt beslag på kapitalet. Marx ville ha ett klasslöst samhälle. Han trodde på arbetarnas möjlighet att hävda sina intressen gentemot arbetsgivarna.

Den kapitalistiska ekonomin kräver ständig tillväxt och ökande vinster, då företagarna konkurrerar med varandra. Dessa vinster har skapats genom att suga ut arbetarna. Marx menar att när kapitalet ökar blir arbetarna mer medvetna om detta och gör revolution. Då kan man skapa ett nytt samhälle utan olika samhällsklasser.
Arbetarna skulle tränga undan borgarklassen och förfoga över produktionsmedlen (både kapitalet och arbetskraften) för att få del av vinsten eftersom det var de som arbetade. Man skulle kunna jobba efter förmåga och få efter behov.

Marx och Engels beskrev detta som en ”vetenskaplig socialism”, då den bygger på objektiv forskning inom den ekonomiska historien. Enligt Marx var det människans materiella villkor som bestämmer hur samhället ser ut. Marx och Engels var inspirerade av Hegels ”dialektiska lära” men vände upp och ner på den. ( Hegel menar att det är tanken som formar de materiella villkoren genom att ställa tes mot antites tills man kommer fram till en syntes.) Enligt Marx och Engels var det ekonomin och produktionsförhållanden som bestämde politiken, religionen, kulturen och idéerna, dvs. människans materiella villkor bestämmer hur samhället såg ut. Efter revolutionen skulle arbetarna ha makten (proletariatets diktatur) och staten ta över alla naturtillgångar och industrier m.m. men sedan när alla lever i vänskap med varandra skulle inte behövas någon stat. Det kallade Marx det kommunistiska samhället.

Konservatismen
Konservatismen uppstod som en proteströrelse mot den franska revolutionen och upplysningstiden. Ordet konservatism kommer från latinets ”conservare” som betyder att bevara. Och det är precis vad de konservativa vill, bevara allt som det var förr.

Den engelska filosofen Edmund Burke skrev redan ett år efter den franska revolutionen en stark kritisk debattbok, ”Reflections on the Revolution in France”, om revolutionen som förändringsmetod. Människorna hade satt sig över guds naturliga lagar, för samhällets utveckling och historiens förlopp ansågs vara bestämd av en högre vilja. Burke ansåg att samhället har utvecklats och skapats under många generationer och bör därför inte förändras på en gång, utan gradvis växa fram. Då tar man både hänsyn till gångna generationerna och de kommande generationer han såg samhället som en kedja som var länkad mellan dåtid, nutid och framtid.

Konservatismen kom att se lite olika ut i de europeiska länderna men vissa idéer återkommer
hos de flesta konservativa ideologier. Burke ville bevara den aristokratiska parlamentarismen i Storbritannien. I Frankrike utvecklades en extrem konservatism som ville vrida tillbaka tiden till den absolutistiska regimen som fanns före den franska revolutionen. I Tyskland var de konservativa inte nöjda med landets ekonomiska och politiska svaghet och splittring. Problemet där blev hur man skulle kunna förena tradition och förändring. Det lyckades den tyska filosofen Hegel med. Han var den främsta förespråkaren för den idealistiska och auktoritära konservatismen. Han var företrädare för den idealistiska historiska filosofin och ansåg att ”samhällets utformning och historiens förlopp var bestämd av en högre vilja” (världssjälen = gud). Enligt Hegel så representerade monarken och ämbetsmannaklassen ett objektivt statsintresse och medborgarna borde frivilligt underordna sig det. Samhällets ordning liknades vid naturens ordning, de starkaste överlevde och bestämde och dom svagaste ska lyda dom visares ledning. Han trodde på ett patriarkiskt samhälle, om fadern (kungen) tog hand om sin familj och tjänster skulle det bli ordning på samhället. Så långt ifrån en demokrati som man kan komma. Hegel menade att verklig frihet fick man endast om osjälviskt tjänade staten. Gentemot samhället hade den enskilde individen i första hand plikter, inte rättigheter. Det var därför fel att göra uppror. Hegels läror blev mycket uppskattade i hans hemland Preussen och Tyskland blev enat under preussisk ledning.

Den konservativa ideologin hade en mycket pessimistisk människosyn. De såg människor som själviska, aggressiva, njutningslystna, lättledda och utan förnuft. Och sådana människor behövdes ledas och kontrolleras av en intellektuellt och moraliskt högtstå...