Bakgrund och problem: Med de nya redovisningsreglarna som IASB har utfärdat och som
började gälla för alla noterade koncerner inom EU från och med 2005, krävs det i många fall
att företagen gör egna bedömningar, vilket även gör sig gällande i IAS 16 – Materiella
anläggningstillgångar. I standarden finns ett tydligt krav på att komponentavskrivning ska
tillämpas. Dock ger standarden inte några vidare förklaringar för hur ingående och detaljerat
företagen ska bryta ner sina tillgångar. Företagen får därmed själva göra bedömningen om vad
som anses vara en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång, vilken skall skrivs av
separat som en komponent. Vi anser det därmed som intressant att undersöka hur företagen
hanterar den här bedömningsfrågan samt vad som driver dem i deras redovisningsval.
Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda hur företagen förhåller sig till det krav på
komponentavskrivning som återfinns i IAS 16. Undersökningen ämnar undersöka hur
företagen valt att bedöma vad en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång innebär, det
vill säga vad företagen identifierar som en komponent. Studien avser även att studera vilka
motiv som driver företagen i redovisningen av komponenter. I studien avses inte att
generalisera, utan att påvisa rådande tendenser och resonemang kring komponentavskrivning.
Avgränsningar: Uppsatsen berör IAS 16 och vi har inom standarden valt att avgränsa studien
till kravet på komponentavskrivning. Inom uppsatsen har vi även valt att avgränsa oss till hur
svenska noterade koncerner behandlar komponentavskrivning.
Metod: Studien har i huvudsak ett kvalitativt angreppssätt. Data har främst samlats in genom
telefon- och personliga intervjuer. Årsredovisningsinformation har även använts i viss mån,
dock har den här informationen i sig inte varit tillräcklig för analys, vilket gjorde att intervjuer
var att föredra för uppsatsens problem.
Resultat och slutsatser: Vi fann att företagen hanterade det faktum att kravet på
komponentavskrivning innebar utrymme för egna bedömningar, genom att i många fall
definiera egna kriterier på vad en komponent innebär. Vi har funnit att företagen påverkas och
drivs av flertalet faktorer gällande redovisningen av komponenter, där branschpåverkan är en
av de mer framträdande påverkansfaktorerna. Företagen anser vidare att den nytta som skapas
för den externa användaren av den finansiella informationen är liten i relation till den kostnad
som tillämpningen av kravet innebär.
Förslag till vidare forskning: Vi finner det intressant om vidare forskning skulle ta upp vilka
effekter som skulle uppstå om en klarare reglering fanns kring komponentavskrivningar. Om
exempelvis en högre detaljeringsnivå fanns specificerad, anser vi det intressant att studera
vilka effekter det skulle få för ...
