Här kommer gud och hon är jävligt förbannad

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Boken består av ett urval av Lindas bästa krönikor mellan åren 1998 och 2001. Men först tänkte jag att det skulle passa bra att berätta lite om Linda innan jag börjar berätta om boken.

Linda är en feminist som föddes 1973 i förorten Bromma, men hon flyttade till en annan förort som heter Sollentuna när hon var tre år.
Efter att ha gått ut grundskolan fortsatte hon på Rudbeckskolan där hon gick samhällsvetenskapliga linjen.
Efter att ha suttit i skolbänken i två år, så började hon frilansa på den numera nedlagda ungdomstidningen ”Ultra Magazine”. Året var då 1991 och hon gick fortfarande kvar i skolan, sista gymnasieåret. Ett år senare, 1992 blev hon redaktör för tidningen.
För att utbilda sig lite extra gick hon Poppius journalistskola 1993.
Därefter rekryterades hon 1993 för att skriva krönikor i expressen. Det gör hon än idag och hennes krönikor finns med i tidningen varje lördag.

Förutom att skriva krönikor har hon även jobbat med olika program på ZTV och hon har haft ett eget skivbolag.

Linda har en speciell stil när hon skriver och hon använder ett ganska hårt språk. Men hon är väldigt orädd och skriver verkligen vad hon tycker. Hon har en skarp iakttagelseförmåga och hon kräver villkorslös kärlek till alla barn. Hon skriver om allt som hon stör sig på eller som hon tycker att folket vet för lite om, t ex:
Hon ger många lektioner i feminism eftersom hon tycker att det är många som missuppfattar innebörden av ordet feminism.
Hon argumenterar om kejsarsnitt och abort, eftersom hon anser att alla får väl bestämma själva hur de vill göra med sina kroppar, utan att någon annan har något att säga till om.
Två till ämnen som hon skriver mycket om är porr och föräldraförsäkring.

Hon verkar vara jävligt förbannad när hon skriver. Men ändå så är det lite humor inblandat. Så det är otroligt bra skrivet. Dels är det underhållande men samtidigt sätter det igång någon slags tankesnurra.

Med tanke på vad Linda skriver om verkar det som om hon har växt upp i en typisk Svensson-Svensson familj. Hon skriver om hur det är att växa upp i en förort och att man då aldrig riktigt blir accepterad av storstadsbarnen. Hon skriver också mycket om att kvinnor ska göra det och det och det medans männen sitter i soffan med en öl och läser tidningen. Men självklart är hon ironisk. Men i alla fall så börjar man fundera för det är ju faktiskt så det är i vissa familjer.
Sen kopplar hon mycket av det hon skriver till egna upplevelser. T ex ”Igår på puben…” eller ”för ett par dagar sedan hörde jag en tjej säga att….” Och sen drar hon in sina kompisar och skriver om vilka diskussioner hon har haft tillsammans med dem.

Jag tror att det är just för att hon är så mänsklig som så många gillar att läsa hennes krönikor och böcker. Innerst inne tror jag att det finns många som tycker och tänker som henne men som inte vågar säga det.



Jag tycker att Linda är väldigt duktig på att skriva. Visst, hon kanske inte skriver fin svenska, utan hon svär lite då och då. Men det gör ju alla och man reagerar mer på det man läser om det är någon som är riktigt förbannad som har skrivit det. Jag tycker att hennes åsikter är väldigt bra och i många fall tycker jag likadant som henne.

Sen är det bra att hon verkligen försöker förklara hur hon menar och i vissa fall även diskutera med sig själv, t ex:
”Linda vem är du som sitter och kritiserar folk?
Jag är ingen men något måste jag väl göra.
Linda du är rätt o-avslappnad när det gäller det mesta.
Javisst. Jag förnekar ingenting. Jag passar inte särskilt bra i grupp….”

Det visar också att hon verkligen tänker igenom det hon har skrivit och att det inte bara är något någon har lagt på hennes bord och sagt att hon ska skriva om.

Jag tror inte att det fanns något som jag tyckte var dåligt med boken, utan den är bra skriven och så. Eller egentligen är de ju inte en bok, utan en massa olika krönikor. Det är därför jag tycker den är bra också. Om det är en vanlig bok är det lätt att man tröttnar för att det bara handlar om samma sak hela tiden. Men i den här byts det ämne från sida till sida!!
Sen har jag lärt mig lite saker, som t ex att Jesus inte ska jämföras med Pippi, att kvinnliga tv-personligheter blir kickade runt 40-års åldern, men att männen får stanna kvar ända tills de dör i rutan…eller nästan i alla fall.

Sen, sist men inte minst tänkte jag berätta lite om de andra böckerna Linda har gett ut:
• Lindas samlade, den kom ut 1996
• Saker under huden, 1998
• Det h...