Pestens Tid

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En av de böckerna som jag läste var Pestens tid av den amerikanska författaren Stephen King som gavs ut år 1990.(den oavkortade versionen) hela historien går ut på att hela mänskligheten utplånas av ett virus (capten trips) men några överlever och de inleder sedan en kamp emellan ont och gott. Såhär börjar den:

”Sally”
Muttranden
”Vakna nu Sally”
högre muttranden: ”låt mig va”
Vakna. Du måste vakna!
Charlie
Charlies röst. Han ropade på henne. Hur länge hade han gjort det? Sally gled upp ifrån sömnen.
Först sneglade hon på klockan på nattduksbordet och såg att den var kvart över 2 på morgonen. Charlie borde inte ens vara hemma; han borde jobba nattskift. Sedan såg hon honom ordentligt för första gången och någonting for upp för henne , någon sorts dödlig insekt.
Hennes man var likblek. Ögonen pilade fram och tillbaka och stod ut ur sina hålor . Han hade bilnycklarna i ena handen. Han fortsatte att ruska om henne med den andra, trots att hennes ögon var öppna. Det var som om han inte hade kunnat notera det faktum att hon var vaken.
”Vad är det charlie?” ”Vad står på?”
Han verkade inte veta vad han skulle säga. Adamsäpplet guppade fruktlöst, men det enda som hördes i den lilla bungalowen var den tickade klockan.
”Brinner det?” frågade hon fånigt. Det var det enda som hon kunde komma på som kunde ha gjort honom sådan. Hon visste att hans föräldrar hade omkommit i en eldsvåda.
”På sett och vis” svarade han ”på sett och vi är det värre. Du måste klä på dig, älskling. Hämta lilla LaVon.
Vi måste ta oss härifrån”.

Det som hade hänt var det att Charlie som jobbade som säkerhetsvakt på militärens hemliga ambassad för biologisk krigsföring hade lyckats fly när någonting hade gått fel och alla på anläggningen helt plötsligt hade dött. Han visste inte att han då hade börjat den fruktansvärda epidemin av viruset capten trips. De tar sin bil och flyr rakt över landet och de smittar ovetande om att de gör det alla som de kommer i kontakt med. Efter 3 dagar har viruset satt in och hans fru och barn är döda när de kör in i staden Arnette (ligger ungefär 18 mil från Huston). Den första som ser bilen komma är Stuart Redman och han är en av huvudpersonerna i boken , Han ser att bilen är på väg att köra rakt in i en av bensinpumparna så han ber Hap(han som äger bensinmacken)att stänga av pumparna så att inte hela macken ska sprängas. Bilen stannar och de springer ut för att se vem det var och de upptäcker Charlie som är nästan död i bilen. De drar ut honom och blir smittade. Alla utom Stu. När det har blivit klart att epidemin har spridit sig stänger man in hela staden i karantän och forslar alla de som fanns på bensinmacken när charlie körde in med sin bil till ett sjukhus i Atlanta där alla avlider en efter en och man förstår att epidemin inte går att stoppa. Men Stu avlider inte trots att man t.o.m. injicerar viruset direkt in i blodet på honom och medan tiden går tappar men kontrollen och sjukdomen sprider sig över kontinenten och till slut bestämmer man sig för att ta livet av Stu men han lyckas fly och börjar gå mot ett obestämt mål. I början märks ingenting men sedan börja drömmar att infinna sig och 2 krafter börjar samla de överlevande till sig. Bokens huvudpersoner är förutom Stuart Redman , den gravida Frannie Goldsmith , rockstjärnan Larry Underwood, den dövstumme Nick Andros, Randall Flagg ”den svarta mannen” ,Abagail Freemantle ”den gamla kvinnan” , Glenn Bateman och hans hund , Den onde Lloyd Henried, utvecklingsstörde Tom Cullen ,Nadine Cross och den unge Joe och tillslut Lucy Swann. Boken utspelar sig på 80 talet då orginalutgåvan kom och det är i USA i delstaterna Maine, Texas och Nevada som det mesta utspelar sig.

Hela boken är mycket, mycket välgjord och allting är extremt genomtänkt in i minsta detalj och man får en hel bild av det men läser. Det här är den tredje bästa boken som jag har läst dels för att den är så fruktansvärt verklig och när jag läste den här boken gick alla och var förkylda och det förstärkte effekten ännu mer. Det är detaljerat och när man läser boken behöver men inte filmen för att hela boken är som en film. Det är verkligen svårt att säga varför han skrev den här boken men han skriver att han enbart skriver för att roa sig själv och andra och så klart för pengarnas skull. Han måste ju leva också precis som alla andra och jag hoppas verkligen att han fortsätter att skriva. Stephen King låter alltid det goda vinna i sina böcker. Ibland trots att alla dör så är det ändå det godas seger men det onda finns alltid kvar på ett litet hörn. Jag skulle vilja jämföra det med skapelsehistorien och Jesus. När Jesus dog för våra synders skull var det en seger över det onda men det onda finns alltid kvar för att det var inte den fullständiga segern. Något sådant i alla fall menar Stephen King. På något sätt hittar han det vi är allra mest rädda för och många tycker att han är sjuk men det tror jag inte att han är. Han hittar bara väldigt duktig på att hitta ord till våra innersta rädslor och han gör det bra. När jag läste DET så tror jag aldrig att en bok har påverkat mig så till den grad som den gjorde och jag är ...