Ny lagstiftning om förmånsrätt och företagshypotek - Hur bankernas kreditgivning till företag påverkas

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund och Problem: Den 5 juni 2003 antog riksdagen regeringens förslag om nya regler om förmånsrätt vid konkurs. De nya reglerna innebär att värdet av företagshypotek försämras och nuvarande lag om företagshypotek (1984:649) upphör att gälla och ersätts av en ny lag om företagsinteckning (2003:528). Bankerna påverkas av denna förändring eftersom de ofta använder företagshypotek som säkerhet för att bevilja lån. De nya reglerna trädde i kraft 1 januari 2004 och är således en mycket aktuell fråga. Den nya lagstiftningen är utgångspunkten för denna uppsats vars problem är att beskriva hur bankernas kreditgivning till företag påverkas av de förändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur bankerna anser att kreditgivningsprocessen till företag kommer att förändras i och med ändrade förmånsrättsregler och den nya lagen om företagsinteckning. Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast förändringen gällande företagshypotek, som berör bankernas kreditgivning till företag. Således omnämns inte kreditgivning till privatpersoner. Syftet är att beskriva den generella förändringen och därmed görs inga skillnader mellan små och stora företag. Debatten har fokuserat på att reformen troligtvis kommer att innebära svårigheter för små och medelstora företag att få krediter beviljade. Författarna gör här en avgränsning till bankernas perspektiv och således inte företagens uppfattning om eventuella följder av den nya lagen. Det kommer att råda dubbla regelsystem under en övergångstid på ett år. Författarna har valt att endast undersöka problemet för kreditgivning inom det nya regelsystemet som trädde kraft 1 januari 2004. Metod: Författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod för insamlande och bearbetning av empiriskt material. Vidare har valet gjorts att genomföra en deskriptiv undersökning. Uppsatsen har genomförts genom ett deduktivt arbetssätt och undersökningen har grundats på ostandardiserade och fria intervjuer. Resultat och slutsatser: Beträffande fokuseringen på återbetalningsförmåga har framkommit att reformen endast innebär marginella förändringar. Däremot kan tydligare förändringar uttydas gällande synen på säkerheter. Bankerna kommer att efterfråga alternativa...