Narkotika

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Narkotika

All narkotika påverkar vår hjärna, vissa effekter gör så att känslor skapas förvrängs tas bort eller förstärks. Dom flesta som börjar att ta narkotika börjar i tonåren då man är nyfiken och beredd att testa nya saker. Trots detta så är det inte så många av Sveriges i 9:onde klass elever som har testat på nakotika. I en undersökning från 1995 visade det sig att 6% av pojkarna och 5% av flickorna hade testat narkotika. I början när man använder narkotika märks bara de positiva effekterna man är imun mot de negativa. När man andvänt det ett tag börjar de negativa effekterna komma fram. Narkotikan gör då att man känner sig normal.

Straffen för narkotika varierar hur grovt brottet anses att vara. Man kan få från 6 månaders fängelse upp till 10 år.


Tobak

Det verksamma ämnet i tobaken är nikotin. Nikotin är en drog som påverkar kroppens ”alarmcentrum” och gör att du känner dig piggare. Nikotin är en beroendeframkallande drog. Nikotin har även psykoaktiva efekter. Dom 2 vanligaste sätten att få in nikotin i kroppen är genom inhalering (inandning (rökning)) och snusning. Ifall du tar ett bloss tar det ca 10 sekunder för att nikotinet att nå hjärnan vilket är mycket snabbare än andra droger.
I tobaken finns förutom nikotin tjära som sätter sig i lungorna. Män som röker ca 20 cigaretter om dagen eller fler löper ca 10 gånger större chans att dö i lungsjukdommar än en person som inte röker.

Flera studier visar att folk som utsätts för passiv rökning (dvs. att folk röker i deras närhet) har 30-50% större chans att få lungcanser än folk som inte utsätts för passiv rökning.

Tobak är en biologisk produkt som man får fram ifrån tabaccoplantan. Tabaccoplantan odlas till största delen på stora plantager i den subtropiska och tropiska zonen. Den svenska lagen säger att rökning är förbjuden inom lokaler för barnomsorg och skola, sjukhus och andra hälsohem, kollektiv trafiken och offentliga lokaler för samhället tex ett biblotek. Alla tobaksvaror skall ha en varning text på båda sidor av paketet. Ca 1 mg nikotin i en genomsnitts svensk cigarett och ca 8 mg per gram snus Det första kända tillfälle då tobak näms i Sverige är från tullräkenskaper från år 1601.


Alkohol

Mellan 5000 och 7000 svenskar dör om året av alkoholrelaterande orsaker. Ca 20% av alla akutfall som kommer in på akuten är av alkohol relaterande orsaker

Man bör inte få i sig mer än 7 gram alkohol om dagen. Detta motsvarar en lättöl. Ifall man dricker mellan 20-40 g alkohol om dagen motsvarande 1-2 burkar starköl finns det en risk att få leverskador på långt sikt. Driker man 70 g alkohol om dagen motsvarande en flaska vin ligger man i farozonen för att få svåra alkohol relaterande skador. Det tar ca 2 timmar bland levern att göra sig av med 20 g alkohol (1burk stark öl). Hjärnskador är rätt så vanligt för folk som har druckit stora mängder alkohol under en lång tid. Först försämras närminnet (dvs att komma ihår saker som har hänt nyligen). Ca 20-30% av alla som dör i trafiken har haft alkohol i blodet. På sjön är siffrona ännu mer dramatiska 8 av 10 (80%) av de som dör på sjön har alkohol i sig.

Den totala kostnaden av alkohol för samhället 1990 beräknadestill 100 miljader kr och sendan dess har kostnaden antagligen höjts. Denna summa är betydligt högre än den summa som skatten på alkoholen drar in till staten.

Det finns studier som tyder på att måttligt intag av alkohol skulle minska risken för hjärt och kärl sjukdommar för äldre vuxna. Det finns en enklare, billigare och säkrare sätt att minska dessa sjukdomar. Det är bara att regelbundnet motionera och inte överdriva med fett i maten.

Enkla sorter av öl kunde redan fram ställas på sena stenåldern ca 10 000 år sedan.
Tillverkning av vin från druvor med högt socker innehåll börjades göra för ca 8000 år sedan i Armenien

Nikotin och alkohol är de droger preparat som ungdommar får kontakt med först.


Cannabis

Cannabis är biologiska droger som kommer från plantan Cannabissativa även kallad Indisk hampa. Själva drogen i cannabioler är THC (tetrahydrocannabinol), det kan ta upptill 40 dagar för att kroppen ska kunna få ut drogen ur kroppen. THC är inte som andra droger vatten löslig utan fett löslig det är därför du kan få ett åter fall upp till 40 dagar efter att du tagit drogen. Kroppen tar och lagrar THC i kroppens fettvävnad där det kan stanna i tre till fyra veckor.
Det vanligaste sättet att ta upp THC är inom inhalnering. Det går också att blanda ut cannabispeparaten i en dryck eller en maträtt. Man kan inte ta något cannabispreparat genom injektion eftersom THC inte är vatten lösligt.

Den första fasen av cannabisruset håller på ca 15-45 minuter efter röktillfället. Man blir då mer aktiv i tanken, utåtriktad och pratsam. Ens ögon blir lätt blodsprängda och överkänsliga för ljus. Man får hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet och ökad puls. Man blir dessutom torr i munn, ögon och svalg. Den andra fasen som verkar ca 3 timmar från att den första fasen har gått över. I det andra ruset är man fortfarande aktiv i tanken men man är mer inåtriktad. Man sitter gärna och bara ser på en film eller bara slappar. Man känner dofter mer och färger blir starkare. Man ser samband som man har anat mellan olika saker mer tydligt.
Man får svårigheter att hitta ord för saker man vill beskriva, man får ett försämrat korttidsminne, har svårigheter att vara med i en diskussion m.m. Cannabis försämrar korttids tänkandet och förmågan till logiskt tänkande.

De former som finns av cannabis är hasch som innehåller 16% THC. Marijuana som innehåller 12% THC och hascholja som innehåller hela 60% THC. Den vanligaste formen i Sverige är hasch.

Cannabis framkallar lungcancer, cancer i tarm och mage, Man får psykiska problem och sociala, man får en sämre inlärningsförmåga och blir slö. Cannabisrökaren ökar chansen att få lungcanser mycket mer än tobaksrökaren. Cannabis innehåller minst 50% mer tjära än tobak.

Med hjälp av kinesiska skrifter kan man spåra användnigen av cannabis ända till 2600 f.kr


CSP

CSP betyder Central stimulerande preparat. Inom gruppen CSP ingår följande. Kokain, amfetamin och ecstasy. Kokain som kommer från cocabusken. Kokain framställdes för första gången år 1860 det skulle ha varit ett bedövande läkemedel. Kokain ser vanligtvis ut som ett fint vitt pulver. Kokain sniffas eller snusas genom näsan men kan även injeceras under huden, i en ven, på slemmhinnorna i munnen, i ändtarmen eller i slidan. Amfetamin som är syntetiskt gjort och finns i över 400 sorter ser vanligtvis ut som gulaktiga kristaller. Amfetamin tas vanligtvis som tabletter, kapslar, sniffnig eller injektion i en ven. Crack liknar väldigt mycket kokain men det framsälldes bara för att det skulle vara en drog och inte ett läkemedel. Crack förekommer vanligtvis som grågula klumpar eller flingor som man tar och röker vanligtvis i en vatten pipa. Ecstasy tillverkas vanligtvis som tabletter med olika tryck på men finns även som ett vitt pulver. En dos/tablett av ecstasy ligget vanligt vis mellan 50-160 mg, dödsfall förekommer oftast vid en 10 gånger så stor dos. Dödsfall förekommer också efter 1-2 tabletter (100-320 mg) men detta är ovanligt. Ecstasy är både central stimulerande och hallucination framkallande. På kort tid ger amfetamin och kokain känslor som ökad livlighet och energi, minskad trötthet och en känsla om välbefinnande. Efter några dagar eller veckor ersätts dom här känslorna med utbrändhet och ett sug/behov av det.

Amfetamin och kokain användare får ofta stora vikt förluster för att narkotikan undertrycker hungern. Detta är en av dom stora orsarkerna för att amfetamin används mycket inom modell branshen. Detta orsakar också att kroppen blir undernärd och ökar chanserna för att utveckla sjukdommar som har med vitaminbrist och undernäring. Ibland påverkas också kroppens balans och kroppsrörelser. Det är vanlig att man får svajig gång och att man alltid pillar med något. Vanliga kännetecken på kokain sniffare är tjock hals, rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen. Efter ett tag blir man tolerant av alla CSP preparat. Detta betyder att man måsta ta större och större doser för att kunna känna av ruset i komination till psykiskt beroende.


Hallucinogener

Hallucinogener finns både av biologisk och syntetisk tillvärkning. De biologiska som kommer från vissa växtfamiljer. De synetiska är gjorda i labratorium, vissa av de syntetiska hallucinogener är LSD, DOM, PCP och MDA (ecstasy). LSD finns som minitabletter eller små läskpappers bitar med tryckta motiv. LSD tar man oftast genom munnen. En dos LSD tas upp av kroppen inom 5 minuter efter man har sväljt tabletten, dom psykiska eftekterna dröjer 30-90 minuter. Hörsel, smak, lukt och känsel förstärks. Man tror att man kan se ljud, höra färger och känna lukten av ljud, man förlorar sin självuppfattning, man upplever gamla minnen, vanliga föremål får symboliskt värde. PCP är rätt likt LCD men är egentligen ett bedövnings medel inom veterinärmedicinen. PCP påverkar hjärnan på ett mer anvanserat sätt än LSD, man känner ingen smärta. Många hallucinogener blev snabbt impopulära på grund av dess så kallade ”flashbacks” man får återtrippar (får ett litet rus fast man inte har tagit drogen på några dagar). Hallucinogener ger inte alltid ett positivt rus utan kan också ge negativa man upplever skräckbilder av verkligheten som kan medföra ångerst och panik. En person som använder hallucinogena droger måsta öka doserna efter ett tag.


Opiater

Opiater är en biologisk produkt. Opiaterna framställs från råopium som kommer från opievallmon. Från råopium kan man framsälla ca 10% morfin. Morfin användes mycket i sjukvården för dess dämpande effekter, men man upptäckte att det var mycket beroende framkallande. Morfinet används än idag i sjukvården men konsumtionen har dragits ner. Morfinet används när det handlar om akutsmärta till exempel efter en operation eller en olycka, eller i de sista stadierna i en dödlig sjukdom så att patienten inte ska ha stora smärtor när han/hon dör.

Heroin lanserades 1897 som ett botemedel mot morfin beroendet, det funkade ju men istället för att vara morfinberoende blev dom heroin beroende. Skillnaderna mellan heroin och morfin är inte så stora, med en gång när man har injecerat det i en ven känner man en känsla av välbehag som övergår till tillfredsställelse, som trycker bort smärta, hunger och sexuella begär. Den stora skillnaden är det att heroinet är 4-5 gånger starkare än morfinet och att morfinet varar en aningen längre än heroinet. Ifall Heroinisten inte tar en ny dos efter 3-4 timmar då dess rus börjar att avta så får dom ett fruktansvärt bakrus. Det som händer är att du får svettningar, blir orolig, det värker, får feber, kräkningar, och diaré. Bakruset är starkast ett par dygn ...