Hitler

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Adolf Hitler föddes 20 april 1889 i Braunau, Österrike. Hans pappa hette Alois hitler och hans mamma Klara Pölzl och dom gifte sig 1885.

Hitler i första världskriget:

Hitler var rapportkarl och deltog inte i krigshandlingar. Men han var alltid vid utsatta poster vid fronten. November 1914 fick han järnkorset av andra klassen för visat mod. Hitler blev sårad på benet oktober 1916 och fick åka till baka till Tyskland för första gången på 2 år. Han återvände till fronten igen 1917 som vicekorpral. 1918 skadades Hitler av en gasgranat och blev tillfälligt av med synen. Han blev skickad till ett militär lasarett i pommern där han blev kvar till krigets slut.

Dom Hitler krigat med under den tiden beskrev honom som på liknande sätt som när han var i Wien. En konstig man som ena sekunden kunde sitta i ett hörn för sig själv och grubla och i andra springa omkring och skrika hur Tyskland skulle organisera sina trupper. Han beskrevs helt enkelt som en krigs fanatiker.

”Vi svor alla över honom och fann det odrägligt, att vi hade en gök ibland oss som inte instämde med oss när vi önskade kriget åt helvete”, berättar en av soldaterna som befann sig nära Hitler under kriget.


Efterkrigstiden:

Hitler tog Tysklands kapitulation som ett personligt nederlag. Men krigets påverkan på miljontals Tyskars liv var väsentliga förutsättningar för Hitler och hans parti i senare tider. Hitler blev kvar i armen och verkade i riksvärnet, där hade han som uppgift att skapa fosterlands känslor. Han fick som uppdrag att i hemlighet samla in underrättelser om vissa politiska organisationer. Hitler avskydde att regeringen tillät politisk diskussion, förtäckt antikrigspropaganda och strejker som pågick under kriget. Han skrev i Mein Kampf:

"Den här tiden jagade ändlösa planer varandra i mitt huvud. Hela dagarna grubblade jag över vad man över huvud kunde göra ensam, och alltid slutade det med att jag fick ge upp planerna, därför, och att jag var okänd och för den skull saknade den fundamentalaste f...