”Urban Leftovers –Problem eller potential” handlar om stadens överblivna ytor
och stadens fragment. Ämnet överblivna ytor i staden är aktuellt och rör sig
ofta i gränslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhålla sig
till dessa icke-definierade platser på olika sätt men gemensamt är att de i
grund och botten berör frågan Vem har rätt till staden?
Ofta har de överblivna ytorna inte någon egen funktion utan finns enbart som
gränser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsområden från varandra.
En överbliven yta kan exempelvis vara en slänt mellan cykelbana och bilväg,
gränsområdet mellan industri och bostäder, en ödetomt, parkeringsplatsen som
aldrig används, kajkanten vid brofästet, ytan mellan oljecisternerna eller
flygplatsens periferi.
Många av de överblivna ytorna i dagens städer har uppkommit på grund av
modernismens stadsplaneideal och på grund av det ökande bilanvändandet. Dagens
städer växer och blir alltmer splittrade. Externa köpcentrum växer upp och
industriparker och fritidskomplex utgör egna enklaver i staden.
Just nu råder på flera håll stadsplaneidealet bygg staden inåt i stället för
utåt. När allt fler städer ska expandera inåt och förtäta stadskärnorna kommer
plötsligt de överblivna ytorna i en ny dager. Tidigare bortglömd skräpmark blir
attraktiv och omdiskuterad.
I januari år 2003 började den sjunde Europan-tävlingen med titeln ”The
sub-urban challenge, urban intensity and housing diversity”. Tävlingstemat är
den fragmenterade staden och hur man läker den.
Jag har i mitt examensarbete läst och jämfört sex olika författares syn på de
överblivna ytorna. Dessa författare och konstnärer är; Marc Augé, Robert
Smithson, Iain Borden, Mats Lieberg, Tom Nielsen och Markus Degerman. Alla sex
författarna och konstnärerna har olika bakgrunder och olika förhållningssätt
till ämnet.
År 2003 bidrar Sverige med tre stycken tomter i Europan-tävlingen och jag har
valt att låta mitt examensarbete ta avstamp i ett tävlingsprogram för det
utmärkta planområdet i Ringstorp, Helsingborg. Planområdet känns i dag som en
fragmenterad del av staden för att det ligger insprängt mellan en rad olika
funkt...
