Vid universiteten finns en problematik som består i att kompetenta kvinnor
tenderar att lämna verksamheten. Under åren 2003-2004 lämnade 140 kvinnor
Luleå tekniska univer-sitet (LTU) på grund av olika orsaker. Vid
universitetets ledande positioner innehas idag en majoritet av platserna av
män, samtidigt som endast 8 % av de tillsatta professorerna är kvinnor.
Denna bild visar en organisation där toppen av hierarkin är mansdominerad.
Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i feministisk maktteori
undersöka och ge en bild av vilka strukturer, kopplade till kön som
eventuellt föreligger vid Luleå tek-niska universitet och som påverkar
kvinnors arbets- och utvecklingsmiljö.
Det teoretiska ramverket består av olika teser kring fenomenet
könsmakt, fram-förda av ett antal feministiska teoretiker, bland andra Maud
Eduards, Carin Holmberg och Yvonne Hirdman. De verktyg som används är dels
teorin om en könsmaktsordning, dels de fem så kallade härskarteknikerna,
teser om kvinnors olika förhållningssätt till mäns makt, samt teorier om
kvinnligt respektive manligt ledarskap och därtill teorier rörande kvinnors
organisering.
För att få en annan syn än den strikt statistiska, har elva kvinnor
från universitetets filosofiska respektive tekniska fakultet intervjuats,
varav två av dessa personer har lämnat universitetet. Den bild som målas
upp av de intervjuade kvinnorna kan inte sägas repre-sentera det
sammanfattade läget vid universitetet, utan endast ge vissa indikationer
inför kommande studier.
Slutsatserna från uppsatsen visar dock på att det råder en
könsproblematik vid universitetet. Denna problematik ter sig på olika sätt,
genom såväl positiv som negativ särbehandling av könen. Den tar sig även
uttryck i användandet av härskartekniker som osynliggörande och
förlöjligande men yttrar sig också genom ett legitimitetsproblem runt de
kvinnliga nätverken. Kvinnorna inom, såväl som utanför dessa nätverk hävdar
att de ofta möter nedsättande kommenterar rörande deras verksamhet.
Den bild som framträder är dock inte enhetlig och det är
problematiskt att utläsa om det förekommer någon klar skiljaktighet i
uppfattningen mellan de två fakulteterna. Skillnaden, ifråga om individers
uppfattning gällande en eventuellt rådande könsproble-matik, är istället
mera markant mellan olika befattningar, såsom exempelvis
mellan doktorander och lektorer. Detta antyder att det faktiskt föreligger
strukturella pro-blem inom organisationen, där doktoranderna upplever vare
sig gemenskap eller möjlig-het till påverkan av den övergripande
organisationen som sådan.
Den själva kärnan till problematiken som de intervjuade framför
kanske dock inte kan tillskrivas den närvarande manliga dominansen i sig...
