Giljotinen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Giljotinen uppfanns år 1789 av en man vid namn Dr. Joseph Ignace Guillotin (professor i anatomi) och lade då fram förslaget om en ny avrättnings metod, Men den ratades av okända anledningar. Innan giljotinen fanns så blev folk torterade i ungefär en vecka innan sin avrättning som kunde bestå av hängning, rådbråkning (man krossar alla lemmar med ett hjul och sedan lämnar dem för att självdö, samtidigt som folket kunde få iaktta hur de dog) eller att de blev halshuggda med antingen svärd eller yxa. Joseph Guillotin ansåg att det var väldigt ohumant att utsätta någon för tortyr eller en smärtsam avrättning, han ville att de skulle få en snabb, skonsam död. År 1781 blev förslaget antaget av nationalförsamlingen och från den stunden blev alla halshuggna med giljotinen. Kirurgen Antoine Louis och en hantverkare vid namn Tobias Schmidt var de första som konstruerade en giljotin. De experimenterade med djur och människolik för att få det bästa resultatet. De kom fram till att ett diagonalt blad skulle hugga av huvudet på ett mycket effektivare sätt en ett rakt, som mer eller mindre skulle krossa nacken.
April 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 sker den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av kungen av Frankrike, Ludvig XVI. Under det revolutionära Skräckväldet avrättas många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin.
Till en början kallades giljotinen bara för maskinen, efter Ludvig XVI: s avrättning 1793 fick den namnet ”la louisette” som kommer från konstruktörens familjenamn. Det är inte förrän efter år 1800 som man för första gången börjar använda namnet giljotin efter dr. Joseph Guillotin, vilket är lite ironiskt för att han var en av de få som var emot dödstraff på den tiden, och han såg det som en steg på vägen till att avskaffa dödsstraff helt.

Giljotinen består av två upprättstående stolpar, upptill finns en tvärbjälke som förenar stolparna, och ett vasst diagonalt rakblad som kan dras upp för de båda stolparna och när avrättningen gäller, så släpps den ner på den fälldes nacke, och därför även har inspirerat ett ytterligare namn till giljotinen; fallbila.
Under/framför giljotinen finns en korg där den avrättades huvud hamnar, och en bänk där den avrättades kropp ligger.

Dess utseende var nog väldigt skräckinjagande för en man eller kvinna som visste att de skulle avrättas där. En hög ställning, ett skarpt blad och möjligheten att se när det kommer är helt uteslutet. Den gjordes oftast i ek som importerades ifrån Storbritannien eller tyskland.

Jag vet faktiskt inte var de gjordes någonstans, men jag skulle tro att de gjordes där de behövdes och inte gjordes på ett enda ställe, efter som att industrialiseringen inte hade satts igång än. De gjordes nog av bönder eller hantverkare och bladet gjordes antagligen hos en smed. Som sagt är den gjord av trä, eller ek för att vara exakt. De använde just ek för att det är ett starkt material och det inte slits ner lika lätt som andra träsorter som t ex. lönn.

Dr. Joseph Ignace Guillotin ansåg att det var fel att ta ett människoliv och att avrättningar borde avskaffas helt, men på den tiden var död en del av vardan och det användes till och med till underhållning. Man drog ut på det så mycket som möjligt för att ge folket vad de ville ha, och detta skapade en långsam och smärtsam död för de dömda. Dr. Guillotin visste att det var tvunget att göras i små steg i taget, hade det avskaffats helt så hade det blivit massiva uppror och protester. Så därför börjades det med att göra det på ett sätt som gick snabbt och smärtfritt. Men på grund av dess snabba avrättningsteknik så blev det främsta avrättningsverktyget under franska revulotionen där flera hundratals adelsmän och även borgare blev avrättade. Borgarna blev avrättade för att de var misstänkta för att vara på adelns sida, hans familj ville inte ha deras familjenamn på en avrättningsmaskin, Men det ville inte upprorsmännen. Så då bytte familjen helt enkelt namn.
Men i alla fall, Giljotinen har påverkat dödstraffet väldigt mycket, på grund av dess humana sätt.
Vi i Sverige har bara använt giljotinen till avrättningssyfte en gång och det var i Stockholm 10 november, 1910 och det var på rånmördaren/kyparen Alfred Ander. Han rånade en ung flicka på norrmanstorg i Stockholm tidigt på morgonen. Han hade enligt polisen tagit ett besman och slagit den två gånger i huvudet på den unga tjejen och sedan tog han så mycket pengar han kunde ur kassan, ca 6000 kronor. Han letades upp knappt 2 timmar efter rånmordet med pengarna i behåll.
Det var ett tips från ett hotell som ledde polisen på rätt spår.
Onsdagen den 23 november klockan 08 fördes han ut på Långholmens gård, Vittnen var en klunga herrar, fängelsechefer, åklagare, försvarsadvokaten och andra jurister, läkare och ett par präster.


Alternativa lösningar

Dåtiden:

Rådbråkning:
Ordet rådbråkning kommer ursprungligen ifrån tyska ”rad” alltså hjul och ”brechen” alltså bräcka. Själva rådbräckningen går till så att man låter den dömdas lemma bli krossade med ett hjul och varefter utsatte man kroppen för något som heter ”stegling”. Det är när man flätar in den lealösa kroppen i ett hjul (antagligen i samma hjul som krossade dem) och sedan sattes hjulet och den lealösa kroppen på en påle och sedan lämnades de för att självdö.

Hängning:
Hängning är en avrättningsmetod som går ut på att man tar en snara och slingrar den runt halsen på den dömde och sedan fällde men ner en lucka under hans fötter och då knäcks nacken.
Hängningen kommer från Storbritannien, men då var det inte lika långt fall ner, så då knäcktes inte nacken utan då kvävdes man till döds istället. Men när den har tekniken hade kommit till Sverige så hade man börjat göra längre fall för att göra det hela mer humant.

Halshuggning:
Halshuggning var det vanligaste sättet att avrätta folk i Sverige under 1800-talet. Med en slipad yxa eller svärd skiljs huvudet från kroppen, men det skiljdes oftast inte med bara ett hugg utan det var oftast med 4-5 stycket. Detta hände till bland annat yngsjömörderskan Anna Månsdotter. Mordet var på hennes sons fru. De gjorde det tillsammans och motivet är okänt. Det är däremot känt att de hade ett incetiöst förhållande. Anna Månsdotter avrättades i Kristianstad 1890 medan Per Nilsson (sonen) benådades till livstids straffarbete och frigavs 1913.





Nutid:

Elektriska stolen:
Fången spänns fast och elektricitet förs in i huvudet genom en vattensvamp som placeras på huvudet. Stolen uppfanns av Harold P. Brown med hjälp av Tomas Alva Edison, uppfinnaren av grammofonen och glödlampan m.m.
Elektriska stolen användes för första gången på en människa 6 augusti, 1890 på William Kemmler som hade mördat sin sambo med en yxa. Det misslyckades första gången, men sedan höjdes strömmen och allt gick bra.

Giftinjektion:
Giftinjektioner består av tre olika gift för att göra övergången så skonsam som möjligt. Tiopentalnatrium som g...